Sök:

Sökresultat:

3545 Uppsatser om Bygga staden inćt - Sida 43 av 237

MĂ€tningar och simuleringar av fukt i tak

PÄ grund av att det hela tiden kommer nya sÀtt att bygga pÄ uppstÄr nya problem varav mÄnga Àr fuktrelaterade. I rapporten undersöks en specifik parallelltakskonstruktion med hjÀlp av loggning. MÀtningarna jÀmförs sedan med simuleringar i programmet WufiŸ Pro 5.3 för att se om det föreligger risk för att fuktproblem skulle uppstÄ inne i konstruktionen..

FRAMING- ett kostymprojekt till dansförestÀllning

Det hÀr arbetet handlar om Mori som betyder skog pÄjapanska och Mori som betyder död pÄ latin.Jag har undersökt hur jag kunde gestalta döden medhjÀlp av skogen. Jag har gjort en mönsterkollektionbestÄende av 5 digitaltryckta vÄder och en projicering.Mitt mÄl med examensarbetet har varit att förberedamig för mitt kommande yrkesliv som textilfromgivare.Jag har arbetat med att göra en kollektionsbaseradmönsteruppgift. Jag har strÀvat efter att bÀttre förstÄhur jag Kan bygga upp en kollektion av mönster och Jaghar testat en ny arbetsmetod..

TillgÀnglighet för rullstolsburna personer : En kartlÀggning av tillgÀnglighet till offentliga verksamheter i en svensk smÄstad

Bakgrund: Social tillhörighet grundas pÄ sjÀlvstÀndighet, aktivitet och delaktighet i samhÀllet. Brist pÄ social tillhörighet kan leda till social exkludering och sÀmre hÀlsa. Alla individer i samhÀllet har rÀtt till sjÀlvbestÀmmande och likvÀrdiga levnadsvillkor. Dagens samhÀlle kan vara en utmaning för personer med funktionsnedsÀttningar och den omkringliggande miljön kan erbjuda möjligheter, men ocksÄ orsaka hinder. Enligt Plan- och bygglagen fÄr byggnader med kulturhistoriskt vÀrde inte förvanskas, vilket kan försvÄra anpassningar.Syfte: Syftet med studien Àr att kartlÀgga tillgÀngligheten till offentliga verksamheter i en Àldre smÄstad, för personer i aktivrullstol.Metod: Metoden vi anvÀnt oss av Àr en observationsstudie i tvÄ delar.

Efter de nya spelreglerna - vem ansvarar för bostadsbyggandet?

Arbetet vill belysa en situation i bostadsbyggandet dĂ€r tvĂ„ aktörer, en offentlig och en privat samarbetar om att uppföra ny bostadsbebyggelse. Ett bostadsbyggande som omges av komplexa lagar och strukturer. Stadsbyggnad handlar om hur, var och nĂ€r. I Arkitekten beskriver Dan Hallemar (2004) hur Stockholm Stad anvĂ€nder tre principer för att bygga stad;princip 1) LĂ„t gĂ„ principen; handlar om det goda samtalet mellan professionen och marknaden dĂ€r det sedan ofta görs som marknaden vill, men andra ord uppnĂ„ höga byggsiffror pĂ„ kort tid och undvika överklaganden. Till princip 1 hör exempelvis LUX- omrĂ„det pĂ„ Lilla Essingen och Liljeholmskajen i Årstadal.

Kvinnor som varit utsatta för mÀnniskohandel för sexuella ÀndamÄl : HÀlsofrÀmjande omstÀndigheter

I denna c-uppsats har vi efterstrÀvat en förstÄelse kring vilka omstÀndigheter som hjÀlper kvinnor utsatta för mÀnniskohandel för sexuella ÀndamÄl att gÄ vidare och bygga upp ett nytt liv. För att nÄ denna förstÄelse har en kvalitativ intervjustudie genomförts dÀr personer som hjÀlper dessa kvinnor har delat med sig av sina erfarenheter och kunskaper. UtifrÄn deras uttalanden har det i analysen gÄtt att urskilja fem teman som beskriver de hjÀlpande omstÀndigheterna. Dessa teman beskriver bland annat hur kvinnorna tar sig ifrÄn sina mÀnniskohandlare med hjÀlp av andra, hur de beskrivs som starka överlevare, hur kvinnorna behöver tid, uppmuntran och fÄ ordning pÄ praktiska bitar samt hur nÀtverk och en framtidstro kan ge dem styrka. Dessa omstÀndigheter, som framkom hjÀlpa kvinnorna att bygga upp ett nytt liv, tolkades sedan utifrÄn den salutogenetiska modellen med fokus pÄ generella motstÄndsresurser samt en kÀnsla av sammanhang.

Specialpedagog i förskolan - en flerdimensionell yrkesroll

Syfte: Studien avser att undersöka den specialpedagogiska yrkesrollen i förskolan. För att utforska detta utgÄr jag frÄn följande frÄgestÀllningar:? Hur uppfattar specialpedagogerna sin yrkesroll, sina arbetsuppgifter och vad som Àr kÀrnan i det specialpedagogiska arbetet i förskolan?? Hur uppfattar enhetscheferna för elevhÀlsan specialpedagogernas yrkesroll och före-liggande arbetsuppgifter?Teori: Studiens teoretiska ram Àr inspirerad av fenomenografin och kopplas ocksÄ samman med teorier kring professioner. Metod: För den hÀr studien har en kvalitativ inriktning valts dÀr halvstrukturerade intervjuer med öppna frÄgor har anvÀnts. Urvalsgruppen Àr tre specialpedagoger som arbetar mot försko-lan i staden och tre enhetschefer för elevhÀlsan i samma stad som Àr specialpedagogernas che-fer.

Inre Hamnen Oskarshamn, frÄn oanvÀnd hamn till attraktiv del av staden

Idag finns det ett stort tryck pÄ förtÀtning i vattennÀra lÀgen. MÄnga gamla verksamhetsomrÄden och hamnomrÄden utvecklas till nya stadsdelar. Stora delar av hamnen i Oskarshamn anvÀnds idag fortfarande aktivt men Inre Hamnen stÄr utan nÄgon direkt anvÀndning. Syftet med mitt arbete har varit att utforma ett förslag frÄn oanvÀnd hamn till attraktiv del av staden, som kopplar ihop Inre Hamnen med stadens centrum, men som Àven ska öka platsens attraktion. Syftet har Àven varit att öka viljan att röra och befinna sig i hamnomrÄdet. Ett problem har varit den upplevda barriÀrseffekten pÄ Skeppsbron, som strÀcker sig lÀngs med en stor del av planomrÄdet. Att fÄ ner skalan pÄ vÀgen samt minska bilarnas dominans har varit av stor vikt i utformandet av planförslaget. För att fÄ grepp om platsens egenskaper och karaktÀr har Cullens serial vision anvÀnts samt en SWOT-analys (styrkor, svagheter, möjligheter och hot). Hur man skapar en attraktiv stad har genomsyrat arbetet och Àven legat till grund vid utformningen av frÄgestÀllningarna. I arbetet har jag anvÀnt mig av tre teoretiker som alla talar om hur attraktivitet uppnÄs. De teoretiker jag anvÀnt mig av Àr Jan Gehl, Jane Jacobs och Gordon Cullen. Det Jacobs och Gehl föresprÄkar Àr att specifika fysiska strukturer gynnar möten mellan mÀnniskor i stÀder samt mÄngfald.

Att hamna rÀtt

Kryssningstrafiken vĂ€xer kraftigt i Skandinavien och Göteborg Ă€r inte ett un-dantag. Göteborg har det senaste decenniet gĂ„tt frĂ„n att vara en relativt obetydlig kryssningsdestination till att bli en av de medelstora i Östersjö- och NordsjöomrĂ„det. Utöver denna ökning finns ett mĂ„l om att dubblera antalet anlöp till 2020. Samtidigt vĂ€xer Göteborgs centrala stadsdelar och sĂ€rskilt de i vattennĂ€ra lĂ€gen vilket gör att konkurrensen om marken i dessa omrĂ„den Ă€r stor. Vad kryssningstrafiken och egentligen all hamnverksamhet har för roll i den framtida staden Ă€r en relevant frĂ„ga som bör behandlas.

Interface vatten - stad - Södra Hamnen i Lysekil

MÄnga mÀnniskor finner det fascinerande att vistas i grÀnszoner mellan vattenomrÄden; hav, sjöar, floder och staden dÀr byggnader formar en tydlig silhuett. Vatten Àr en attraktion bÄde för mÀnniskan och för staden. KajomrÄden och strandpromenader Àr dessutom ofta platser för möten mellan mÀnniskor dÄ förutsÀttningarna att trÀffas pÄ ett enkelt och naturligt sÀtt finns genom omrÄdenas blandade funktioner. De fyller en social funktion, en yta dÀr generationer blandas och dÀr mÀnsklig aktivitet försiggÄr, konserter, marknader m.m. Men detta kan Àven skapa intressekonflikter som bör utredas och vÀgas mot varandra och om möjligt undvikas med en genomtÀnkt planering och gestaltning av omrÄdena. I Lysekil finns en stadsnÀra kajpromenad som Àr mer Àn en kilometer lÄng.

Uttrar och faunapassager : en utvÀrdering

Uttern (Lutra lutra) Àr klassad som sÄrbar i Sverige och ett av det stora problemen Àr trafiken. För att minska trafikdödligheten hos utter har Trafikverket och LÀnsstyrelserna satsat pÄ att bygga anpassade faunapassager vid broar och vÀgtrummor. Enligt NaturvÄrdsverkets ÄtgÀrdsprogram för utter ska dessa utvÀrderas med tanke pÄ effekt, kostnad och regionala anpassningar. Syftet med min studie var att utifrÄn redan gjorda utvÀrderingar pÄ passager ta fram indikationer pÄ vilka typer av faunapassager som anvÀnds mest av uttrar och vad som Àr mest kostnadseffektivt. Datan Àr samlad frÄn fyra olika studier gjorda i Stockholm- och Uppsala lÀn.

LuleÄs Norra hamnfjÀrd och strÀnder: FörutsÀttningar, potential och förslag

LuleÄ stad flyttade frÄn Gammelstad in till Norra hamn under 1600-talet just pÄ grund av stadens behov av en hamn. OmrÄdet fungerade lÀnge som ett livligt handelscentra i staden med en omfattande hamnverksamhet. JÀrnmalmsindustrins stora expansionsplaner med ett nytt stÄlverk i LuleÄ stÀllde krav pÄ vÀgnÀtets framkomlighet och mÄnga av stadens trafikleder dimensionerades efter stora trafikmÀngder, dÀribland vÀgarna runt Norra hamnomrÄdet. Planerna för det nya stÄlverk -80 lades ned och den ökade trafikmÀngden uteblev, kvar fanns dÀremot de stora trafikrummen. PÄ grund av detta har omrÄdets aktivitet decimerats till att idag frÀmst fungera som ett av LuleÄs största transportstrÄk för fordonstrafik.

Urbana Trender : Trendbegrepp och planering i nutida svenskt stadsbyggande

Under en tidigare analys av dialogen kring och detaljplanen för ett stadsförnyelseprojekt i Göteborg, vilken jag gjorde i samband med mitt kandidatarbete, blev det tydligt för mig att nyckelorden som anvÀnds har olika betydelse för olika aktörer. Efter att nyckelorden, eller trendbegreppen som jag har valt att kalla dem, beskrivits i översiktsplaner och stadsbyggnadsdebatt finns det fortfarande ett stort tolkningsutrymme, vilket gör att trendbegreppens motsvarigheter i de fysiska planerna kan se mycket olika ut. Vilka begrepp som anvÀnds har betydelse för stadsutvecklingen och avslöjar vilka ideal som Àr framtrÀdande. Syftet med rapporten har varit att undersöka vilka nyckelord/ trendbegrepp som anvÀnds inom svensk stadsbyggnadsdebatt och projekt idag, samt att utreda begreppens samband med svensk nutida planering. För att uppnÄ syftet har följande tillvÀgagÄngssÀtt anvÀnts: ? Beskrivning av de tvÄ tydligaste motpolerna, som jag tyckt mig urskilja i det insamlade materialet; ?den traditionella, europeiska staden? och modernismens/miljonprogrammets planer.

Kognitiv Belastning och Visuell Sökning

I detta arbete presenteras en ny teori som försöker förklara hur man ytterligare kan förbÀttra instruktioner av processer. Teorin försöker bygga en bro mellan metoder för att stödja bearbetningen i arbetsminnet och hur perceptionen fungerar genom att utgÄ frÄn arbetsminnets roll vid inlÀrning..

El Alto - En stad i Bolivia : Ett stadsutvecklingsprojekt

El Alto Ă€r en ung stad som vuxit fram som förstad till den Ă€ldre staden La Paz. Idag Ă€r den officiellt en egen stad och landets nĂ€st största. ÄndĂ„ Ă€r den fortfarande till sin utformning en förstad. I projektet har vi undersökt hur en utveckling av El Alto frĂ„n förstad till stad skulle kunna se ut. Genom förĂ€ndringar i strategiska lĂ€gen har vi utformat ett underlag för en process dĂ€r El Alto skulle kunna gĂ„ frĂ„n en stökig, farlig och trĂ„kig plats till en riktig stad. .

Staden som dött tvÄ gÄnger- en analys av Pompeji och dess bevarande

This essay concerns the site of Pompeii and its preservation. The aim is to investigate what causes the decay of the ruins, how to prevent it and what consequences the tourism has on the site. The material consists of interviews with three Swedish scientists who are currently working with documenting a block in Pompeii. The result reveals a large number of threats against the city, such as climate, tourism and an inadequate economy situation. Examples of solutions are more investments which can be used for restorations and reconstructions, and guards to prevent vandalism.

<- FöregÄende sida 43 NÀsta sida ->