Sök:

Sökresultat:

3545 Uppsatser om Bygga staden inćt - Sida 44 av 237

UtvÀrdering av styvhetsegenskaper hos ett nyutvecklat trÀbjÀlklag

I samband med att intresset för att bygga högre trÀhus har ökat sÄ krÀvs nya lösningar för att t.ex. kunna möta efterfrÄgan pÄ stora öppna ytor och lÄnga spÀnnvidder. TrÀbjÀlklag med lÄng spÀnnvidd har dock oftast svÄrigheter med att klara kraven pÄ svikt och vibrationer. Ett nyutvecklat förslag pÄ trÀbjÀlklag som förmodas klara dessa krav bÀttre Àn traditionella trÀbjÀlklag har varit utgÄngspunkten för detta examensarbete dÀr syftet har varit att undersöka bjÀlklagets styvhet. Detta gjordes laborativt genom att bygga och testa en prototyp av det föreslagna bjÀlklaget och genom att en numerisk modell baserad pÄ finita element metoden togs fram och anvÀndes för att studera hur olika parametrar pÄverkar bjÀlklagets styvhetsegenskaper.BjÀlklagets design bygger pÄ fackverksprincipen i primÀrriktningen och pÄ balkverkan i sekundÀrriktningen.

Projektering av odlingsvÀgg för inomhusbruk som bevattnas med uppsamlad nederbörd frÄn byggnadens tak

I takt med att klimathoten mot vÄr planet ökar raskt, ökar ocksÄ mÀnniskors egna engagemang för att lösa problematiken. I stÀderna finns det initiativ med mÄlsÀttningen att skapa en bÀttre framtid för jorden Àn den som idag spÄs. Problem med överbelastade dagvattensystem och lÄnga mattransporter i stÀderna Àr tvÄ klimathot som bl.a. kan avhjÀlpas med lokalt omhÀndertagande av dagvatten respektive stadsodling. DÀrför kommer följande rapport att avhandla hur det pÄ bÀsta sÀtt kan utformas en odlingsvÀgg inomhus som tar hand om nederbördsvatten frÄn byggnadens tak i projektet Haningeterrassen.För att lösa uppgiften har litteraturstudie, studiebesök och intervjuer varit underlag för arbetet som Àven har innehÄllit en fallstudie.

Detroit - NÀr maskinerna stannat

Detroit Àr den största staden i amerikansk historia som försatts i konkurs. Efter 17 mÄnader, i december 2014, sÄ tog sig ?Motown? officiellt ur nödlÀget. Med en tredjedel kvar av populationen kÀmpar Detroit vidare, bÄde med sin ekonomi och sin identitet. Mediebilden har gÄtt frÄn att visa misÀr och mordstatistik till att skildra hungriga företagare och ihÀrdiga eldsjÀlar.

MYTEN OM MÖLLEVÅNGENS MÅNGFALD : HUR DEN FYSISKA UTFORMNINGEN PÅVERKAR INTEGRATION

De svenska stÀderna har fÄtt en mer komplex och rikare sammansÀttning av befolkningsgrupper nÀr det kommer till bÄde levnadssÀtt och familjeförhÄllanden. De socioekonomiska klyftorna har blivit allt tydligare och bostadssegregationen har under de senaste decennierna vÀxt fram i de svenska stÀderna. Det finns mÄnga förestÀllningar om hur man planerar den goda staden och vilka komponenter som behövs för att skapa en stad dÀr alla Àr jÀmlika. I detta kandidatarbete undersöks hur den fysiska utformningen pÄverkar stÀders boendemönster och omrÄdet MöllevÄngen i Malmö studeras som fallstudie..

CykelvÀgar i NÀssjö

Uppslaget till det hÀr examensarbetet fick jag av Miljö- och byggkontoret i NÀssjö efter att ha gjort praktik pÄ kontoret under tvÄ somrar. Den senaste cykelplanen Àr frÄn 1973 och sedan dess har en hel del Àndrats i NÀssjö. CykelvÀgarna som kommit till de senaste Ären har inte följt cykelplanen frÄn 1973, utan har byggts ut efterhand som gatorna restaurerats eller byggts om för andra trafikproblem. NÀssjö Àr en till ytan medelstor stad med 16 000 invÄnare. JÀrnvÀgens utbyggnad i Sverige under andra halvan av 1800-talet var anledningen till att staden byggdes.

Hur förskollÀrare inkluderar barn med autism i förskolan

Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare arbetar med att inkludera barn med autism i förskolan och hur de bidrar till social utveckling, och vilka verktyg som anvÀnds. Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer med sju förskollÀrare som arbetar pÄ olika förskolor. Resultatet visar att förskollÀrarna ansÄg att det var svÄrt att bygga upp ett socialt samspel mellan det autistiska barnet och de övriga barnen. Det uppkom inga leksekvenser mellan det autistiska barnet och de övriga barnen eftersom barn med autism har svÄrt med socialt samspel och att kommunicera. Det framkom att de vuxna har en betydelsefull roll för barn med autism, eftersom vuxna lÀttare förstÄr dem.

Mellan husen i stadens periferi

År 2030 förutspĂ„s Stockholm vara en miljonstad vilket skulle innebĂ€ra en befolkningsökning pĂ„ cirka 150 000 personer. För att möta den vĂ€xande befolkningen mĂ„ste man bygga nya bostĂ€der. En av stadens strategier Ă€r att komplettera ytteromrĂ„dena med nya bostĂ€der och arbetsplatser. Idag prĂ€glas mĂ„nga stadsdelar i Stockholms ytteromrĂ„den av 60- och 70-talens storskaliga bebyggelse. En pĂ„taglig kvalitet i mĂ„nga av stadsdelarna Ă€r de stora grönytorna mellan bebyggelsen samt större rekreationsomrĂ„den som ofta finns i dess nĂ€rhet.I min uppsats har jag valt att studera hur utemiljön i 60-talsstadsdelen BredĂ€ng, sydvĂ€st om Stockholms innerstad, kan pĂ„verkas av stadens aktuella planer pĂ„ ny bebyggelse.

Att pÄverka stockholmarnas resebeteende genom en integrering av mobility management i samhÀllsplaneringen : Framtida potential för MaxLupoSE

Biltrafiken bidrar till flera av Sveriges stora miljöproblem. Samtidigt har bilen haft en sjÀlvklar plats i samhÀllsplaneringen och stÀders utformning har anpassats efter att mÄnga anvÀnder sig dagligen av fordonet. För att minska bilanvÀndandet Àr den fysiska utformningen av vÄra samhÀllen viktiga men ocksÄ mÀnniskors beteende. Mobility management innefattar en rad ÄtgÀrder för att just pÄverka mÀnniskors beteende och attityder för att frÀmja ett mer, frÀmst miljömÀssigt, hÄllbart resande. I denna uppsats undersöks om uppstÀllda förslag, frÄn rapporten MaxLupoSE, kring hur mobility management kan integreras i samhÀllsplaneringen har potential att implementeras i Stockholm stad.

Planera i ett grönomrÄde - En fallstudie i Ronneby Kommun

Hur planerar man förtÀtning av stÀder dÀr grönytor vÀljs ut för ny exploatering? Det Àr vad arbetet i huvudsak vill ha svar pÄ. StÀderna vill bÄde expandera och integreras i ett urbant liv och samtidigt ha tillgÄng till mycket grönt. Det urbana stÄr för den tÀta staden med sociala möten, kommunikationer och service etc. medans det gröna stÄr för friytor, grönomrÄden och grönska i stÀderna. Ronneby Àr en kommun likt mÄnga kommuner som har den hÀr problematiken mellan urbanitet och natur.

Traditionellt eller öppet skyltfönster?

Butiker anvÀnder mÄnga olika hjÀlpmedel för att attrahera sina kunder. Ett av dessa hjÀlpmedel Àr butikens skyltfönster vars uppgift Àr att vara butikens ansikte utÄt (Ekberg, 2010). Om man lyckats bygga upp ett unikt skyltfönster som lockar in kunderna i butiken har skyltfönstrets uppfyllt sitt syfte och butiken har samtidigt skapat ett konkurrensmedel. För att bygga upp ett bra skyltfönster krÀvs det kunskap inom Àmnet exempelvis fÀrgkulörers kopplingar till kÀnslor och uppbyggnad av olika teman. Ett skyltfönster behöver inte endast vara uppbyggt som ett traditionellt skyltfönster, med ett öppet skyltfönster lÄter man hela butiken attrahera de förbipasserande kunderna.

Nyhamnen : lÀnk mellan stad och vatten

Malmö Ă€r en stor stad vid vatten men Ă€ndĂ„ utan kĂ€nnbar vattenkontakt. Avsikten i detta examensarbete har dĂ€rför blivit att undersöka vad detta beror pĂ„ och hur man skulle kunna föra in vattenkontakten i staden igen. Nyhamnen utgör idag en del av den aktiva hamnen i Malmö, men pekas i Översiktsplan för Malmö 2000 ut som omrĂ„de för framtida stadsbebyggelse. Den bakomliggande orsaken till detta Ă€r att hamnverksamheten, som hĂ€r utgörs av fĂ€rjetrafik, planeras flyttas till bĂ€ttre lĂ€gen i hamnens norra delar. Eftersom Nyhamnen ligger mycket centralt i förhĂ„llande till Malmö centrum blev detta omrĂ„de intressant att studera som möjlig lĂ€nk mellan stad och vatten.

Spelet om Norrbotniabanan: en spelteoretisk analys av processen bakom byggandet av Norrbotniabanan

Norrbotniabanan illustrerar ett typiskt fall med en omfattande strukturell förÀndring i samhÀllet som krÀver stora ekonomiska resurser och vars byggstart stÀndigt skjuts pÄ framtiden. Processen bakom att bygga banan prÀglas av ett stort antal aktörer med divergerande agendor. För att kunna analysera och studera fallet pÄ ett begripligt sÀtt har spelteori applicerats vilket gör att skeendena kan studeras genom spel i enkla matriser. Uppsatsen syfte Àr att med hjÀlp av spelteori analysera beslutsprocesserna som omger Norrbotniabanans planlÀggning: att med hjÀlp av spelteori förklara utfallet av dessa processer: samt att, baserat pÄ den spelteoretiska logiken, peka pÄ de mekanismer som gjort att processen hittills har stannat av och vad som krÀvs för att den Äterigen ska ta fart. Nyckelaktörerna bakom Norrbotniabanan har identifierats pÄ premissen att de besitter ekonomiska medel och dÀrmed har en reell möjlighet att finansiera en del av banan eller att de kan skapa opinion alternativt fatta beslut om att bygga banan.

Ett alternativt sÀtt att bygga smÄ aktieportföljer. En pyramidmodell jÀmförs med en naivmodell.

Enligt Àgarstatistik har mÄnga svenska aktieportföljer en högre risk Àn vad de borde i förhÄllande till avkastningen de kan vÀntas ge. Avsaknaden av modeller för uppbyggnad av portföljer kanske Àr en orsak? Syfte: Att undersöka om uppbyggnaden av aktieportföljer gjorda med hjÀlp av en pyramidmodell Àr bÀttre Àn uppbyggnaden av en naiv portfölj.

Sociala aktiviteter pÄ VÀstertorg : ett gestaltningsförslag baserat pÄ Jan Gehls teorier och metoder

Syftet med kandidatarbetet Ă€r att, med utgĂ„ngspunkt i Jan Gehls teorier och metoder för frĂ€mjande av sociala aktiviteter i stĂ€der, utveckla ett övergripande gestaltningsförslag för VĂ€stertorg i Eriksberg, Uppsala. Ämnet Ă€r aktuellt dĂ„ en utveckling och upprustning av Eriksberg Ă€r planerad och en vision för omrĂ„det har tagits fram. Eriksbergs invĂ„nare önskar en naturlig mötesplats i omrĂ„det, vilket stĂ€ller ökade krav pĂ„ VĂ€stertorg som stadsdelstorg och central punkt i Eriksberg. Torget domineras idag av en parkeringsplats, och mĂ„let med gestaltningsförslaget Ă€r ett torg som inbjuder Eriksbergs invĂ„nare till möten, interaktion och socialt umgĂ€nge. En litteraturstudie genomfördes dĂ€r material skrivet av Jan Gehl studerades.

Hugget i sten : En förvandling frÄn slutet objekt till bakgrund för nytt stadsliv

Projektet undersöker byggnaden pÄ kvarteret Domherren i flera skalor. Med utgÄgnspunkt i den stora kontextuella makroskalan analyseras plats och byggnads roll i staden över tid. Projektet zoomar sedan in pÄ byggnadens sturkturella principer och rÀttar byggnaden efter den stora skalans resultat utan att kompromissa byggnadens integritet. Förvandlingen förbereder platsen för vidare förÀndring och tillÄter ett mer aktivt och engagerat stadsliv att vÀxa fram..

<- FöregÄende sida 44 NÀsta sida ->