SamhĂ€llet har en lagstadgad skyldighet att anpassa allmĂ€nna omrĂ„den sĂ„ att dessa ska kunna vara tillgĂ€ngliga för alla medborgare i kommunen. ÄndĂ„ finns det mĂ„nga platser och lokaler dĂ€r hinder i miljön försvĂ„rar tillgĂ€ngligheten för rullstolsburna personer. Enligt tidigare forskningsrapporter sĂ„ finns det stora problem i tillgĂ€ngligheten i grundskolans lokaler. Detta i samband med de dokumenterade forskningsrön som finns angĂ„ende hur aktivitet hos barn frĂ€mjar god fysisk och psykisk hĂ€lsa gör det angelĂ€get att undersöka hur tillgĂ€ngligheten ser ut i grundskolans idrottslokaler. Att miljön i idrottslokalerna Ă€r fri frĂ„n hinder Ă€r en förutsĂ€ttning för att rullstolsburna elever ska kunna delta i Ă€mnet "idrott och hĂ€lsa".

This thesis of 15 hp has been implemented at Halmstad University, in collaboration with Saab Dynamics in Linköping. Saab Dynamics is a company operating in the defence industry where competition is tough. This necessitates new ways to increase efficiency in the company, which is the basis for this thesis. Saab Dynamics wants to introduce simulation driven design. Since Saab Dynamics engineers have little experience of simulation, required a user methodology with clear guidelines.

Vid rörschaktsarbeten har det lÀnge varit en stor utmaning för en ensam grÀvmaskinist att följa höjderna och riktningen pÄ ritningen. Det har behövts en extra person som kontrollerar höjden och riktningen för schakten. Men idag finns det en teknik vid namn GPS-maskinstyrning som gör det möjligt att via GPS faststÀlla skopans och maskinens position.Företaget Skanska Àr ett av de ledande företagen att anvÀnda sig av GPSmaskinstyrning vid t.ex. vÀgprojekt. Företaget vet att tekniken Àr lönsam vid stora projekt men Àr intresserade av om tekniken Àven Àr lönsam vid rörschaktarbeten.Rapporten syftar till att utvÀrdera för- och nackdelar nÀr det gÀller GPSmaskinstyrning i grÀvmaskiner vid rörschaktarbeten.

Kostnaden för nyproduktion av hus i Sverige har ökat markant under de senaste Ären. Byggföretag har svÄrt att hÄlla bÄde projektens löptid och kostnader nere, vilket resulterat i ett ökat marknadspris och ett vÀxande missnöje bland slutkunder. De ökade kostnaderna beror enligt forskning pÄ vanligt förekommande slöseri i form av sÄvÀl material som arbetskraft. I försöken att eliminera slöseri har mÄnga företag anpassat sin verksamhet efter Lean Thinking, ett system som hÀrstammar frÄn den japanska bilindustrin, bestÄende av verktyg och metoder med huvudsyfte att identifiera och eliminera slöseri. Ur detta har Àven nya former av byggnation fÄngat marknadens intresse.

Uppsatsens syfte Àr att presentera ett synsÀtt över hur ledaren kan frÀmja kreativa processer pÄ reklambyrÄer. För att skapa detta synsÀtt behöver förstÄelsen om kreativa processer i en reklambyrÄ ökas. Studien utgÄr frÄn att kreativa processer föranleder kreativ reklam. Vi vill understryka att vi bÄde har ett teoretiskt och ett praktiskt syfte.Metoden Àr en kvalitativ mikroetnografisk studie. Uppsatsens empiriska insamling bestÄr av cirka 100 timmar observationer pÄ en reklambyrÄ följt av fem kvalitativa djupintervjuer pÄ samma byrÄ.

Enligt statistik frÄn The Standish Group?s artikel Extreme Chaos (2001) tenderar IT-projekten att oftare fÄ problem med tid, kostnad och kvalité aspekten i jÀmförelse med andra typer av projekt. I vÄr uppsats vill vi försöka förstÄ vad det Àr som skiljer IT-projekt i jÀmförelse med andra projekt. Kan det exempelvis vara sÄ att man anvÀnder sig av fel projektledningsmodell? I denna studie har vi jÀmfört hur projekt utförts i byggbranschen respektive IT-branschen.

Den svenska byggbranschen stÄr i nulÀget inför en stor teknisk förÀndring, införandet av Bygg-informationsmodeller(BIM)/Virtual Design and Construction (VDC) i stor skala. Branschens olika aktörer ser olika vinster med implementeringen som kommer pÄverka hela byggprocessen, frÄn projektering till förvaltning. Denna studie fokuserar pÄ organisation och process i projekteringsskedet och grundar sig pÄ en fallstudie av Veidekke Entreprenad AB. Företaget har implementerat VDC i delar av organisationen och i nulÀget, efter lyckade pilotprojekt, utvidgas satsningen och implementering görs i större skala. Studiens syfte Àr att kartlÀgga Veidekkes VDC-mÄl och strategier, för att dÀrefter studera process och organisation i projekteringsfasen och hur de bör utvecklas för att skapa goda förutsÀttningar för att VDC-mÄlen ska kunna uppfyllas.

Byggbranschen Àr en olycksdrabbad bransch dÀr mÄnga allvarliga olyckor intrÀffar. Skanska Sverige AB arbetar hÄrt med att minska antalet olyckor och sÀkerhetsarbete Àr nÄgot de prioriterar högt. Denna rapport har genomförts pÄ uppdrag av Skanska VÀrmland. Syftet var att ge förslag pÄ hur arbetsmiljön och sÀkerheten kan förbÀttras inom Skanska genom att belysa var problemen finns och vad man kan göra utöver det man redan gör idag för att komma vidare med utvecklingen.Underlag till rapporten Àr en teoristudie om hur Skanska arbetar med sÀkerhet idag och vilka lagar och regler som finns. Det Àr Àven en intervjustudie, dÀr sÀkerhet och sÀkerhetsarbete diskuterats med anstÀllda pÄ olika positioner inom Skanska och Arbetsmiljöverket.Rapporten belyser de problem som finns gÀllande beteende och attityder inom byggbranschen, och konsekvenserna av dessa.

Bakgrund och problem: IntÀktsredovisning Àr ett av det viktigaste och svÄraste omrÄdenainom redovisning. Speciellt vid entreprenaduppdrag dÀr avtal strÀcker sig över lÄnga perioder.Det kan vara svÄrt att utlÀsa ett företags prestationer om inte dessa uppdrag redovisassuccessivt med utförandet. Ett projekt mellan IASB och FASB Àmnar till att skapa engemensam standard om intÀktsredovisning men de har fÄtt kritik och stött pÄ motstÄnd.Syfte: Studien syftar till att ge en inblick i hur intÀktsredovisning av entreprenaduppdrag gÄrtill i praktiken samt belysa hur nÄgra svenska byggföretag ser pÄ detta. Vidare syftar studientill att undersöka hur en förÀndring av intÀktsredovisningen kommer att tas emot aventreprenadbranschen och hur redovisningen pÄverkas av olika institutionella faktorer.Metod: Sammanlagt nio respondenter har intervjuats. En redovisningschef och enekonomichef pÄ tvÄ mindre företag har intervjuats, Tuve Bygg respektive Tommy Byggare.Controllers pÄ tre av de största företagen i branschen har intervjuats, NCC, Peab och JM.

I rapporten ges förslag pÄ hur arbetsmiljön och sÀkerheten kan förbÀttras pÄ Skanskas byggarbetsplatser i VÀrmland genom att integrera sÀkerheten i den visuella styrningen.PÄ skyddsrondsprotokollen finns det vissa anmÀrkningar som ofta Äterkommer, nÀmligen fallskydd, allmÀn oreda och personlig skyddsutrustning. Bakom dessa anmÀrkningar och mÄnga olyckor som sker ute pÄ byggarbetsplatserna ligger ofta den mÀnskliga faktorn, vilket innebÀr att mÄnga av olyckorna som skett skulle ha kunnat förebyggas.Visuell styrning Àr en metod som tidigare provats pÄ Skanskas arbetsplatser med syftet att öka produktiviteten genom kommunikation och synlighet för arbetarna. Genom deras delaktighet i visuell styrning ökar engagemanget och det skapas en ?vi-kÀnsla? ute i produktion, nÄgot som skulle kunna lösa mÄnga av de problem som finns pÄ arbetsplatserna.Visuell styrning hos Skanska fungerar praktiskt sÄ att en whiteboardtavla sÀtts upp ute pÄ byggarbetsplatsen, dÀr man samlar ihop medarbetarna framför tavlan varje morgon innan man börjar producera och gÄr igenom det som Àr prioriterat i produktionen pÄ tavlan.VÄr idé Àr att integrera sÀkerheten i den visuella styrningen genom att sÀtta upp punkter pÄ tavlan som Àr viktiga ur sÀkerhetssynpunkt. Till dessa kan en skala sÀttas dÀr man enkelt kan se hur den aktuella sÀkerheten för varje punkt Àr pÄ bygget.

EDI (Electronic Data Interchange) Àr ett sÀtt att elektronisk överföra affÀrsdata direkt mellan olika företags datasystem. För mÄnga mindre företag med begrÀnsade resurser, har understandarder som Edifact och XML visat sig vara alltför kostsamma, tidskrÀvande och komplicerade investeringar. Under senare tid har det kommit nya alternativ som sÀrskilt ska underlÀtta för dessa företag att bedriva e-affÀrer. En sÄdan lösning Àr ebXML (Electronic Business using XML). FrÄgan Àr om ebXML Àr eller kommer att bli ett bÀttre alternativ Àn Edifact, lÀmpat för de mindre företagens behov och förutsÀttningar.

Varje Är uppkommer det stora volymer av jord- och bergmassor vid jord och schaktarbeten. Dessa massor mÄste hanteras, ofta körs de ivÀg till deponering och ersÀtts med nytt material. Det finns inga exakta siffror pÄ hur stora massor det rör sig om. Men uppskattningsvis sÄ kör var fjÀrde lastbil i Stockholms lÀn omkring med jord- och bergmassor pÄ sin last, detta Àr bÄde kostsamt och resurskrÀvande. Förr fanns det upplag och tÀkter centralt, men i och med förtÀtningen av Stockholm flyttas dessa lÀngre och lÀngre bort frÄn byggnationerna, med resultatet att transporterna blir dyrare, samtidigt som det sker en lÄngsam utarmning av jord- och bergresurserna.

I dagens samhÀlle har det blivit allt viktigare för företag att kommunicera effektivt med olika grupper av intressenter i omgivningen. Börsnoterade företags Ärsredovisningar och kvartalsrapporter anvÀnds numera som ett medium dÀr företaget kommunicerar mer Àn bara finansiell information. Företagen anvÀnder detta medium till att kommunicera sina synliga strategier till marknaden. En vÀl fungerande strategi ligger till grund för att ett företag ska lyckas prestera bra. En framgÄngsrik strategi mÄste bland annat kunna förÀndras dÄ omgivningen förÀndras.

Energieffektivisering Àr en trend som för nÀrvarande genomsyrar hela samhÀllsdebatten. Politiska reformer för energieffektivisering som genomförs pÄ sÄvÀl lokal som global nivÄ pÄverkar Àven hur aktörer inom nÀringslivet fattar olika beslut. En sektor dÀr pÄverkan varit speciellt stor Àr bygg- och fastighetssektorn, som bedöms stÄ för nÀrmare 40 procent av samhÀllets energiförbrukning. PÄtryckningar frÄn myndigheter, hyresgÀster och andra intressenter samt ett stigande energipris uppmanar mÄnga fastighetsÀgare att se över sina fastigheters energiÄtgÄng vid drift och förvaltning. Samtidigt medför den snabba teknikutvecklingen inom byggnadsautomation för vÀrme, ventilation och kyla att nyproducerade fastigheter idag har mycket stor effektiviseringspotential.

Dagens samhÀlle Àr i behov och strÀvar efter att fÄ ner energianvÀndningen. Inte minsti byggsektorn dÀr nyare teknik och smarta innovationer gör att vi kan sÀnka vÄrenergiförbrukning och dÄ Àven fÄ ner vÄra energikostnader. Ett sÀtt att reducera dessabÄda faktorer Àr att byta ut gamla ventilationslösningar mot nya mer energieffektivasystem. Att vÀlja en viss typ ventilationssystem Àr dÀremot inte alltid ett enkelt beslutdÄ det finns ett flertal olika principer av system man kan utgÄ ifrÄn för att ventilera enlokal och skapa ett bra inneklimat. De enklaste ventilationssystemen ger ett konstantluftflöde medans man med mer avancerade system kan anvÀnda sig av varierandeluftflöden för att förse en lokal med frisk luft utefter det behov som finns.Denna rapport har i sin helhet tittat pÄ de förutsÀttningar som finns dÄ man utformarett ventilationssystem för en förskola.