Problem: Det sägs att medarbetarna hör till företagets viktigaste tillgångar och i vår bakgrund kan man läs om problematiken kring att rekrytera nya medarbetare, detta ledde oss till vår problemformulering. Problemformulering: Hur fungerar rekryteringsprocessen inom detaljhandeln och vad tittar rekryterarna på, vid urval bland kandidater till en tjänst?Syfte: Syftet med denna rapport är att få en inblick i rekryteringsprocessen inom detaljhandeln för att vi som framtida Butikschefer bör ha kunskapen kring detta ämne. Viss önskan finns också om att få kunskaper och information om rekryterarnas tankebanor i processen för vårt framtida sökande av arbete.Metod: Vår rapport undersöker hur rekryterare går till väga för att gallra bland kandidaterna till en aktuell tjänst inom detaljhandeln. För att genomföra undersökningen valde vi att göra fyra stycken halvöppna intervjuer i fyra olika detaljhandelskedjor.

Vårt primära syfte med denna uppsats är att undersöka normer kring likabehandling i en detaljhandelskedja, vårt sekundära syfte är att finna konkreta åtgärder att föra in den likabehandlingsplan vi fått i uppdrag av en detaljhandelskedja att skapa. Som metod för detta har vi intervjuat en regionchef, fyra Butikschefer och nio säljare samt gjort en lönekartläggning i det aktuella företaget.Vi har i tidigare forskning och teori funnit att grunden till allt likabehandlingsarbete är förankring i lagtext och kunskap samt att alla i en organisation behöver ta ett ansvar för ett gott arbetsklimat. Därför är det viktigt att uppmärksamma de normer som finns i organisationen och motverka negativa uppfattningar om likabehandling. Det gäller att sträva mot en multikulturell organisation samt att integrera mångfald i det vardagliga arbetet. Detta påverkar inte minst ett företags rekryteringsprocess som måste vara fri från uteslutande och diskriminerande förfaranden för att på så vis säkerställa företagets framtida kompetensbehov, även då demografin i Sverige förändras.Resultatet av intervjuerna visade på en positiv uppfattning av företagets likabehandlingsarbete och av arbetsmiljön generellt.

Problem: Företaget AB arbetar med att mäta kundupplevelser inom detaljhandeln och detta med hjälp av Mystery Shopping. Genom statistik påvisar de butikers svaga sidor vilka Företaget AB:s kunder sedan förväntas arbeta vidare med. Det har dock framkommit att detta är mycket svårt och många butiker har problem med att förbättra sina mätresultat. Företaget AB har som en reaktion på detta påbörjat en tjänsteutveckling i vilken de tar fram verktyg som skall underlätta butikernas arbete med att förbättra butikspersonalens förmåga att förmedla service i kundmötet.   Syfte: Att ta fram koncept kring verktyg vilka skall vara vägledande i lärande och kompetensutveckling för Butikschefer samt butikspersonal inom detaljhandeln. Metod: I kommande studie används en kvalitativ ansats där datainsamlingsmetoderna består utav intervjuer samt reflektionsformulär.Slutsats: Under studien framkom att det bör finnas en balans mellan hårda värden i form av hård kunskap och mjuka värden vilka bygger på känslomässiga aspekter.

Sedan tidigt 90-tal har det pågått en diskussion om den evidensbaserade praktikens vara eller inte vara inom socialtjänsten. Evidensbaserad praktik är en metod där den bästa tillgängliga evidensen, den egna erfarenheten samt klientens preferenser utgör grunden för professionella beslut. För att möjliggöra en sådan praktik måste bedömningar och dokumentation inom socialtjänsten utföras mer standardiserat. Förespråkarna, däribland Socialstyrelsen, menar att arbetets och insatsers effekt måste kunna mätas för att förbättras. Importen av evidensbaserad praktik i socialtjänst är dock förknippat med en rad svårigheter och vissa menar att det är ett hot mot de professioner som finns inom det sociala arbetet.

Som butikschef är det viktigt att man visar upp sina varor på ett attraktivt sätt och detta kan man enkelt göra genom en exponering. Det är dock viktigt att man genomför exponeringen på ett genomtänkt sätt och tar hänsyn till vissa faktorer för att konsumenterna verkligen ska uppmärksamma den (Carlsson m.fl. 2002).Vi har tagit hjälp av 57 konsumenter för att få deras syn på exponeringar och för att få ett underlag som beskriver vad det är som är viktigt för dem för att en exponering ska uppmärksammas. Frågorna som skickades ut till konsumenterna hade nio frågor och svaren var inte givna på alla frågor, allt för att konsumenterna skulle få tänka sig in i sin egen situation så mycket som möjligt och på så sätt inte bli styrda av några speciella svarsalternativ. På några frågor fanns dock alternativ att välja bland för att konsumenterna enkelt skulle förstå vad det var vi menade med frågorna.Resultatet av frågorna visar att konsumenterna i denna undersökning är väl medvetna om att butiker använder sig av olika exponeringssätt för att åstadkomma en merförsäljning.

Aldrig förr har uppmaningen att följa mode och trend varit i lika stor utsträckning som idag. Medias återkommande budskap om det yttres betydelse har fått individen att konsumera i överflöd. Denna uppsats belyser ett antal unga kvinnor och mäns upplevelser kring mode och trend, samt betydelsen av deras konsumtion för deras identifiering och självkänsla. Tillvägagångssättet har varit av kvalitativt metod, då med utgångspunkt i ett urval av 10 informanter mellan 20-25 år, lika fördelad mellan kön och sysselsättning, och utöver dessa har vi även intervjuat 3 Butikschefer här i Halmstad. Därefter har den insamlade empirin analyserats för förståelse och tolkning med hjälp av ett antal relevanta teorier som identitet, konsumtionssamhälle, kapitalarter och respektabilitet.

I dagens samhälle gör butikerna allt för att konkurrera på marknaden, och på senare tid tycks en trend som kallas sinnesmarknadsföring ha attraherat många företag, men fortfarande långt ifrån alla. Tankesättet är fortfarande nytt och innebär att man genom olika metoder försöker påverka kundernas fem sinnen; hörseln, synen, luktsinnet, smaksinnet och känselsinnet, på ett sätt som gör att de omedvetet känner ökad köplust och på så vis konsumerar mera i butiken de befinner sig i. Vi blev intresserade av att se om forskningen inom detta område stämmer överens med konsumenternas egna upplevelser och önskemål när de går in i en butik, eller om de överhuvudtaget påverkas av några yttre faktorer som manipulerar deras sinnen och gör att de känner att de behöver just den där tröjan lite extra idag bara för att en bra låt spelas inne i provhytten. Vi grundade denna rapport på en kvantitativ samt kvalitativ undersökning, som bestod av dels en enkätundersökning med 106 respondenter via det sociala mediet Facebook, där vi ansåg oss nå ut till flest, mest och bäst respondenter i spridda åldrar och relativt jämn könsfördelning. Av de som medverkade var 63 kvinnor och 43 var män.

Det är välkänt att stora kedjor etablerar sig allt mer på marknaden. Det blir då viktigare för de små enskilda butikerna att sticka ut. I denna studie har tre enskilda klädbutiker studerats och hur de med hjälp av butiksmiljön arbetar för att konkurrera. Enskilda butiker var av intresse som underlag i studien då dessa har större möjligheter att påverka och skräddarsy sina miljöer för att på så sätt sticka ut ur mängden och locka till sig kunder. I butiksmiljön ingår exteriör-, interiör-, och psykosocial miljö, och det är dessa tre delar som är utgångspunkterna för rapportens innehåll.

Summary                                                               Overweight and obesity in Sweden and in the rest of the industrialized world continues to increase. This results in increased costs both to society and the healthcare system. Part of this development is the increasing consumption of sugar and that is what should be restricted to tackle this growing social problem. Part of the increased consumption of sugar in Sweden was the launch of pick and mix ingrocery stores.  This study aims to examine how store managers look at their public health responsibilities, and investigate how managers of grocery stores think about health and health aspects in general and about the sugar consumption in particular. Semi-structured "face to face" interviews was used to collect data and seven grocery store managers participated in the study.

Den tilltagande konkurrensen till följd av ökad globalisering bidrog i början av 1990-talet till att den traditionella ekonomistyrningen bedömdes vara ett otillräckligt verktyg för att leda organisationer. Kaplan och Nortons introducering av det balanserade styrkortet innebar att företag gavs fortsatt möjlighet att bevaka det finansiella resultatet samtidigt som prestationen uppmärksammades utifrån ytterligare tre icke-finansiella aspekter.Systembolaget AB har sedan flera år tillbaka använt ett balanserat styrkort för att driva sin verksamhet i Sverige. Syftet med vår uppsats är att för Systembolagets räkning utreda hur balansen mellan perspektiven i styrkortet upplevs på butiksnivå och att identifiera orsaker bakom en eventuell obalans. Den teoretiska redogörelsen är hämtad ur böcker och artiklar av modellens ursprungsförfattare Kaplan och Norton, vilken sedan kompletteras med andra forskares teorier. Utredningen bygger på intervjuer med totalt 16 av Systembolagets Butikschefer fördelade över landet.

Vi har valt att undersöka hur optikerbutiker på Storgatan i Luleå hanterar konkurrens. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur optikerbutikerna arbetar för att skapa konkurrensfördelar och om ägarformen påverkar detta arbete. Vi har även valt att undersöka om det finns något samband mellan företagens arbete och deras finansiella ställning. I denna uppsats är Simons styrmodell central och den består av fyra styrverktyg: diagnostisk styrning, gränsskapande styrning, interaktiv styrning samt styrning efter värderingar. Även Porters teori om konkurrensstarka företagsstrategier har använts genomgående i uppsatsen.

Den ökade transparensen i samhället har bidragit till att allt fler företag aktivt arbetar medCorporate Social Responsibility, CSR. Tyvärr är det många verksamheter idag som inte får tillräckligt mycket uppskattning för deras CSR-policy. Detta är för att den externa kommunikationen gentemot konsumenter inte är optimal. När konsumenter inte har kännedom om företagets CSR försvinner mycket av den konkurrenskraft som CSR bidrar med. Samtidigt kan en överdriven marknadsföring av företagets CSR-policy medföra en motsatt effekt.

Det har kommit att visa sig att de flesta konsumenter någon gång, vid kontakt med företag, har upplevt en känsla av missnöje. Ett missnöje som i de flesta fall orsakas av företagspersonal. Som företag är det viktigt att skaffa sig kunskap om missnöje och hur det haruppstått. Detta för att kunna hindra framtida missnöjen. Kunskapen kan fås genom en radolika sätt där bl.a.

För att lyckas driva en butik som är belägen långt från närmsta tätort så är det viktigt att ha kännedom om vad det är som driver kunder till att åka långa sträckor på ofta dåliga vägar för att ta sig ut till butikerna i fråga. Vid öppnandet av en avlägsen butik är denna kunskap viktig att besitta då det är ett faktum att kunderna utgör butikens livskraft. Utan kännedom om vad som lockar kunderna finns risken att butiken öppnar på helt fel plats eller nischar in sig helt fel och fokuserar på fel faktorer.Denna rapport har som syfte att ta reda på vilka faktorer det är som gör att kunder väljer att åka till dessa avlägsna butiker. Kundens perspektiv är i fokus där deras åsikter kom fram genom enkäter. Butikschefer för två avlägsna butiker har också intervjuats för att få deras syn på saken.

Detta är en kvalitativ studie med syfte att undersöka hur rollen som mellanchef upplevs samt vad som motiverar mellanchefer inom detaljhandel och hur de i sin tur motiverar sin personal. Våra teoretiska utgångspunkter är fyra vetenskapliga artiklar som bland annat berör hur chefer påverkar anställdas motivation. Dessutom hur viktig prestationsmätning kan vara, belöningen som uppkommer som en effekt av detta samt hur olika motivationsfaktorer kan inverka på individen. Vi har även två teorier som handlar dels om organisationer och dels motivation. Vi har genomfört åtta semistrukturerade intervjuer som vi sedan har transkriberat och kodat för att skriva ett resultat utifrån.