Uppsatsens syfte är att utifrån studenters konsumtionsbeteende undersöka om detaljhandeln kan förbättra servicemötet, och i så fall på vilket sätt.Vidare har den en induktiv ansats då uppsatsen tagit sin utgångspunkt från empirin. Kvalitativ metod används i form av intervjuer genomförda med elva studenter från två olika städer i södra Sverige, samt med fem Butikschefer i nordvästra Skåne inom sällanköpshandeln.Slutsatsen är att produkten och varumärket avgör studenternas val av butik. Detaljhandeln tar inte tillvara på studenter som konsumenter, då de inte kan identifiera vem som är universitets ? eller högskolestudent, eftersom de inte skiljer sig från andra i samma åldersgrupp. Detaljhandeln kan förbättra servicemötet genom att skapa en relation till studenterna.

Organisationskultur har länge varit föremål för en mängd studier då den anses ha en stor påverkan på organisationerna. En organisations värderingar är en del av dess kultur och värderingarna sägs ha många positiva effekter på organisationen. Organisationsvärderingar hjälper organisationens medarbetare i deras handlande och det är därför möjligt att styra organisationen och dess agerande genom värderingarna. Organisationsvärderingarna kan också bidra till att göra organisationen mer effektiv på så sätt att de gör att alla i organisationen fokuserar på rätt saker, vilket i sin tur leder till goda resultat. En förutsättning för att detta ska ske är att organisationens medarbetare känner till värderingarna och för att de ska göra det så måste värderingarna kommuniceras till dem.

I dagens konkurrenssamhälle bestäms framtiden för företag av medarbetarnas produktivitet och prestation. Syftet med denna studie var att undersöka hur strategisk ekonomistyrning kan påverka försäljning av tjänster inom finansiell sektor. Fokus låg på att ta reda på hur eventuella skillnader i styrningen kunde påverka försäljningsresultatet. Ekonomistyrning är ett mångfacetterat och komplext fenomen, varav en kvalitativ studie var passande. Studien genomfördes som en fallstudie på ett tjänsteföretag verksamt inom finansiell sektor.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap kring hur medarbetarna på det undersökta Företaget använder sig av samt värderar anställningsförmåner beroende av generationstillhörighet och könsskillnader. Vi har även undersökt hur medarbetarna upplever att erbjudandet av förmåner påverkar deras inställning till Företaget som attraktiv arbetsgivare. Värderandet av anställningsförmåner har i tidigare forskning undersökts i mycket liten omfattning. Studien har en kvantitativ ansats och vi har valt enkäter som datainsamlingsmetod. Enkäten distribuerades till 214 personer på Företaget, och gav en svarsfrekvens på 71,5 %.

Denna uppsats är en kvalitativ studie om hur utbildningar för mellanchefer tar sig uttryck, praktiseras och konkretiseras i vardagen. Studien behandlar även mellanchefers arbetssituation och hur den påverkar utfallet och den praktiska användningen av utbildningar i vardagen. De som deltar i undersökningen är Butikschefer på KappAhl i Sverige. KappAhl är ett detaljhandelsföretag som säljer såväl dam- som herr- och barnkläder. Studien har lagts upp i form av en utvärdering av en nyligen genomförd ledarutbildning för Butikscheferna.

I denna studie har en enkätstudie på Hemköpsbutiker mynnat ut i ett svar kring hur de anställda ser på sin butikschef och om denna uppfattning kan kopplas till hur pass väl butiken presterar rent ekonomiskt, i termer av bruttovinst och finansnetto. I denna studie är det Butikschefer inom Hemköpskedjan som studeras. Unikt för denna studie är att den utgår ifrån de anställdas uppfattning, istället för som i många tidigare studier där forskaren fungerade som observatör och iakttog den chef som skulle studeras. Utgångspunkten och hur definitionen av en ledare skall göras grundar sig i denna studie på Gary Yukls ledarskapsteorier kring faktorer som han kallar trait och skills.  De resultat som redovisas är till största del att flera av de egenskaper och kunskaper som en god ledare ska uppvisa både efterfrågas av de anställda i båda butikerna samt att de även anser att respektive butikschef faktiskt uppvisar någorlunda liknande egenskaper och kunskaper i båda butikerna. Det skiljer sig markant i uppfattningen mellan de anställda på respektive butik i få av de definierade egenskaperna och kunskaperna..

Unaccompanied children that arrives in Sweden are usually placed in homes for care and residence, called HVB. It is the municipality's responsibility to provide adequate care and protection for the children. The aim of the study is to examine how a workgroup on a HVB home for unaccompanied children is working to meet the needs of the children, and how the workgroup improves the children?s integration process. The study also aims to examine the emotional labour of the workgroup, which illustrates how they can manage their own emotional behavior when working with the unaccompanied children.The study is based on a qualitative approach with detailed descriptions of five semi-structured interviews with the workgroup and assistant managers.

Matproduktionens globala dimensioner och dess specialiserade och intensiva jordbruksmetoder tär på både den sociala och den ekologiska hållbarheten. Ett minskat avstånd mellan producenter och konsumenter genom konsumtion av mer lokal mat skulle kunna förbättra situationen. Intresset för lokal mat växer, men det finns problem som måste lösas för att det ska kunna växa sig större. I denna studie undersöks Butikschefers och konsumenters attityder till lokal mat, genom intervjuer och en enkätundersökning, i syfte att undersöka vilka uppfattningar om lokal mat som finns och hur märkningar kan påverka dessa. Resultaten analyseras utifrån tidigare forskning om miljövänlig matkonsumtion, konsumenters och handlares attityder till lokal mat och hur märkningar kan påverka dessa.

Syfte: Syftet med denna studie är att bidra med förståelse för hur privatiseringen av Apoteket har förändrat verksamheten.Metod: Detta är en kvalitativ studie, där primärdatan har bestått av intervjuer med åtta apotekschefer i Stockholm. Dessa intervjuer har kompletterats med sekundärdata från Apoteket AB:s årsrapporter, samt artiklar.Teori: Studien grundar sig på teorier om privatisering av det offentliga, verksamhetsstyrning, strategi och ledning samt en tidigare studie.Slutsats: Apoteken har förändrats till målstyrande verksamheter där man motiverar de anställda på olika sätt för att kunna uppnå resultatmålen. Det har resulterat i att Butikschefer tvingats arbeta operativt för att uppnå målen då antalet anställda per butik har minskats, vilket har lett till en platt organisationsstruktur. Antalet kunder per apotek har minskat då antalet apoteksbutiker har ökat, vilket har gjort att kunden har fått en mycket viktigare betydelse. Apoteken har vidgat sina vyer och fokuserar utöver läkemedelsförsäljning på skönhets- och idrottsartiklar, detta har resulterat i mindre lagerutrymme för receptbelagda läkemedel..

Att möta motstånd är att ställas inför en konflikt, där en kollision uppstår mellan våra egna intressen och någon annans intressen. Förutom de konflikter som uppstår inom oss själva möter vi även konflikter på flera andra nivåer såsom problem i familjen eller på arbetsplatsen. Syftet med denna studie är att belysa och studera chefers syn på konflikter och hur de hanterar konflikter på arbetsplatsen. I uppsatsen kommer det även tas upp bakomliggande faktorer som orsakar konflikter samt se närmare på hur chefer arbetar med att minska destruktiva konflikter. I studien har en kvalitativ ansats genomförts, det empiriska materialet har samlats in genom tio intervjuer.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur de utvalda modebutikerna arbetar med butikskommunikation och varuplacering för att påverka kundens köpbeslutsprocess. Vi vill även undersöka hur och om kunden är medveten om detta.Denna studie är utförd med kvalitativ metod med inslag av kvantitativ. Vi har använt oss av en abduktiv ansats och genom intervjuer med Butikschefer samt kundintervjuer tillsammans med observationer av kunder i butik har vi arbetat fram vårt empiriska material. All insamling av data har skett i Kalmar bortsett från en mail-intervju med en butiks huvudkontor i Stockholm.Alla butiker använder sig av butikskommunikation på ett eller annat sätt. Då konsumenterna idag blir allt mer individualiserade tenderar de att vilja uträtta sina ärenden på egen hand.

Denna rapport baseras på en undersökning som går ut på att ta reda på vad man sombutikschef på Systembolaget kan göra för att förbättra kundservicen inom ramarna för despecifika försäljningsregler som företaget måste följa på grund av det monopol påförsäljning av alkoholhaltiga drycker som föreligger.I rapporten tas teorier om servicekvalitet upp där vi bland annat har utgått ifrån tekniskoch funktionell kvalitet, olika teorier om kundservice och personlig service,påverkansmetoder samt teori om organisationens betydelse för servicekvalitet.Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod där vi intervjuat Butikschefer i treav Systembolagets butiker. Vidare har vi även använt oss av observationer ochbenchmarking. Det sammanställda resultatet har tillsammans med teorin utgjort en grundnär vi analyserat resultatet av undersökningen och tittat på likheter och skillnader mellanteori och praktik.Den centrala slutsatsen vi kom fram till är att Systembolaget ligger efter i kundservice, dådetta ämne börjat uppmärksammats fullt ut först på senare år. För att utveckla sinkundservice rekommenderar vi bland annat att företagets butiker i större omfattning skallanvända sig av både extern och intern benchmarking för att på så sätt förbättra den egnaverksamheten. Vi kommer även med rekommendationer på åtgärder som vi anser skullekunna öka kundservicen inom Systembolaget..

Under det gångna året uppmärksammades ett antal skandaler inom näringslivet. De händelser man kan dra sig till minnes är medias massiva kritik mot de bonusavtal som ABB:s och nu senast Skandias ledningar tillskansat sig. Försvarsledningen som kritiserades efter det att man brutit mot gällande representationsregler och Systembolagets att Butikschefer anklagades för mutbrott. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka förutsättningar som krävs för att ekonomijournalistiken ska kunna utföra en kritisk granskning av näringslivet och den offentliga sektorn. Vi skapade en modell med följande innehåll: Journalisten, Arbetsmiljö, Sanktionssystem, Juridiska klimatet och Pressen som politiskt maktmedel.

Att butiker använder sig av gåvor inom detaljhandeln är vanligt förekommande. I dagens samhälle är konkurrensen hård mellan butiker vilket gör att butikerna måste jobba hårt med säljknep för att locka kunder. Gåvor vid köp är ett säljknep som ska locka kunder till att handla mer än vad de tänkt sig från början vilket gör att butikens försäljning ökar. Genom att erbjuda kunder gåvor är tanken att de ska uppnå en tacksamhetsskuld mot butiken, här kopplas reciprocitetsregeln in. Reciprocitetsregeln finns inom alla kulturer och människan lär sig redan från barnsben att handskas med den.

Syfte: Vårt syfte är att undersöka hur TBSB påverkar kundernas lojalitet inom dagligvaruhandeln. Metod:Efter att vi läste in oss på ämnena TBSB och lojalitet valde vi ut delar ur teorin där vi koncentrerat oss på lojalitet hos kunder i dagligvaruhandeln ur ett beteende och attitydperspektiv samt TBSB-faktorers påverkan på servicekvalitet och kundtillfredsställelse. Utifrån dessa två teoridelar har vi sedan härlett en sambandsmodell vilket utgör grunden för en rad testbara hypoteser som vi sedan utgår ifrån när vi gör analysen. Vi testar våra hypoteser genom att göra en enkät med kunderna som målgrupp. Enkäten har utarbetats efter teorin, sambandsmodellen samt de fakta vi erhöll från intervjun med en av Coops Butikschefer.