SyfteSyftet med vår studie är att undersöka vilka känslor mottagaren upplever, baseratpå individuella tolkningar av reklamfilmers Budskap?Hur upplever och tolkar konsumenter reklamfilmers Budskap?MetodVi har i denna uppsats valt att utföra en kvalitativ fallstudie med en abduktiv ansats. Dennaundersökningsmetod valdes då vi ville geförståelse för vårt problemområde. Det empiriskamaterialet är insamlat med hjälp av åtta personliga intervjuer och genom tre reklamfilmer somintervjuerna baserades på.SlutsatserVi har kommit fram till att tolkning av Budskap är högst individuell då den påverkas av en radolika känslor, upplevelser, kunskaper och intryck. Vi fann att tolkning är högst individuelltoch att ju fler stimuli som skickas till hjärnan samtidigt, desto starkare blir upplevelsen.Tidigare upplevelser och erfarenheter har betydelse för mottagandet, bearbetning ochtolkningen av ett Budskap.

Uppsatsen undersöker den konstvetenskapliga diskussionen angående  rimligheten i att läsa in moraliska Budskap i holländsk genrekonst från 1600-talet. Detta görs utifrån en diskursanalytisk metod med fokus på textanalys. De texter som behandlas är skrivna av konsthistoriker under 1980- och 1990-talet och belyser tolkningsfrågan ur olika synvinklar..

Syftet med vår studie är att undersöka hur Systembolagetkommunikativt försöker lösa problemet att sända dubbla Budskap,att sälja alkoholprodukter och samtidigt förespråka ett merhälsosamt förhållningssätt till alkohol. Uppsatsen har också föravsikt att studera om det är trovärdigt att samma avsändare sändertvå Budskap som är motsägande. Vi har valt att studeraSystembolagets kampanjfilm, Va som folk, som ett exempel på hurde kommunicerar externt och ta reda på vilka retoriska verktygsom används för att påverka kunderna att konsumera alkohol på ettmer hälsosamt sätt..

Jag har i den här uppsatsen främst fokuserat på hur man ska tänka när man arbetar fram en valaffisch och dess Budskap. Jag tar både upp hur man ska tänka när man väljer motivet för en valaffisch men det jag främst har fokuserat på hur man ska arbeta med just Budskapet så att det tilltalar så många potentiella väljare som möjligt. Jag hoppas att man efter att man har läst igenom min uppsats känner att man har en grundläggande tankegång kring hur man tänker kring valaffischer när man tar fram dem men också historien om hur man har tänkt när man tagit fram dem genom åren..

Forskning visar att Budskap uppfattas olika beroende på perifera egenskaper. Syftet var att undersöka om man uppfattar personer från olika yrkesgrupper olika kopplade till samma Budskap. En enkät inleddes med ett citat från en tidningsartikel. Deltagarna (N = 84) bedömde personen bakom uttalandet i fråga om grad av främlingsfientlighet respektive omsorg; i hälften angavs att en åklagare uttalat sig, i andra hälften en familjepedagog. Resultatet visade att det fanns en tendens till huvudeffekt att åklagaren skattades som fientligare än familjepedagogen samt en tendens att de med annan etnicitet skattade Budskapet mer fientligt än etniskt svenska.

Denna uppsats undersöker en informationskampanj från Fair Trade Center (FTC) som drevs under hösten 2012 under namnet A wage to live on. Uppsatsens syfte är att utröna om Fair Trade Center har nått ut med sitt Budskap till media och söker detta svar genom fyra frågeställningar; Har FTC nått ut med sitt Budskap till de undersökta medierna (Aftonbladet, Expressen, DN och SvD)? Vilket Budskap har FTC med sin kampanj (utifrån mål och material)? Verkar Kalla Faktas reportage ha påverkat medias respons? Är FTCs Budskap samstämmigt i mål och material? Fokus för uppsatsen ligger på vecka 43 2012 då detta var fokusvecka för kampanjen. Mot en bakgrund kring teorier om Budskapsstrategier, målgrupper och olika mål och tidigare forskning kring framgångsrika kampanjer har jag genom retorikanalys som huvudsaklig metod gått igenom utvalt material. Materielet består av Fair Trade Centers egna pressmeddelande och debattartikel samt utvalda tidningars respons under fokus perioden.

I detta arbete har vi studerat tre utvalda hjälporganisationers marknadsföring på deras respektive webbplatser för att klargöra om deras Budskap om situationen i ett u-land är objektivt förmedlat. Vi utförde analyser av respektive webbplats där vi fokuserade oss på bildspråk och Budskap. Vi har besökt landet Ghana i västra Afrika under en två veckors volontärperiod som presenterades i form av en observation. En enkät gavs ut till två utvalda grupper som behandlade frågor om hur de upplever hjälporganisationernas Budskap och även enkla statistiska frågor om vårt undersökningsland Ghana. Vi hade som mål att komma fram till en produktidé som kunde grunda sig på resultatet av undersökningen.

Idén till denna studie uppkom efter att vi tagit del av en tidigare studie. Den tidigare studien behandlade bilder i årsredovisningar och de tog upp olika Budskap ett företag sänder via dessa. Resultaten de kom fram till var att företag har förutsättningar för att arbeta medvetet med att skapa Budskap genom bilder i årsredovisningar. Vår uppsats går ut på att undersöka om Budskapen ett företag sänder via bilderna i årsredovisningen når fram till mottagaren. Problemfrågan vi har är: når de Budskap ett företag skickar via bilderna i årsredovisningen fram till dess mottagare? Syftet med arbetet är att undersöka om de Budskap som sänds via bilderna i årsredovisningar når fram till mottagaren.

Syftet med uppsatsen ?r dels att genom analys s?ka de Budskap som finns i tre oljem?lningar som ing?r i en serie som Banksy kallat Crude Oils, dels att genom intervjuer unders?ka hur ett antal betraktare uppfattar verken. De tre m?lningarna ?r Banksys versioner (parafraser) av tre k?nda konstverk av Claude Monet, Edward Hopper och Diego Vel?zquez. De teorier och metoder som anv?nds i den analytiska delen ?r framtagna av Roland Barthes respektive Charles Forceville vid studier av annonser. I den empiriska delen till?mpas semistrukturerade intervjuer. Resultatet av analyserna visar att det i m?lningarna finns Budskap som kritiserar konsumtion, klassamh?lle och den hysteri som figurerar inom sk?nhetsbranschen.

Uppsatsens syfte är att undersöka KRAV-märkets positionering samt att uppnå en ökad teoretisk förståelse kring positionering av certifieringsmärken generellt. Samtidigt utvärderar uppsatsen hur pass väl den konventionella varumärkesteorin, rörande begreppet positionering, passar för ett certifieringsmärke av KRAV:s slag. Resultat: KRAV-märket har övervägande positionerats kring en rad miljöanknutna Budskap vilket medfört att märket har en otydlig och mindre attraktionskraftig image. Ett förslag på ett nytt och tydligt Budskap som förmedlar mervärde till en bredare målgrupp presenteras och varumärkesteorins applicerbarhet på ekologiska certifieringsmärken bekräftas..

Syftet med arbetet är att beskriva på vilket sätt tre Disneyfilmer, från olika tidsperioder, skulle kunna påverka barn mellan fyra och tio år, både religiöst och etiskt. De filmer vi analyserat är Askungen från 1950, Lilla sjöjungfrun från 1989 och Prinsessan och grodan från 2009. Genom att tillämpa den hermeneutiska tolkningsmetoden har vi analyserat och tolkat varje films religiösa och etiska Budskap. Resultatet vi kommit fram till är att dessa filmer har Budskap som härstammar från kristna etiska värderingar. Det religiösa Budskapet blev synligt eftersom de religiösa och etiska Budskapen ofta går hand i hand.

How do you present your message? Is there any technique that is better than others? How do you make a presentation understandable for everybody, not only architects? We have tried to answer these and other questions in this thesis. Our focus has been how to use pictures and texts in presentations. How to put them together and make a good looking presentation, which is understandable and attractive. The work is directed to students working with presentations, using both pictures and texts..

Medierådets rapport Ungar och medier 2010 belyser att barn och ungdomar mellan 9 till 16 år tittar på TV minst en timme om dagen.[1] Enligt Huntemann och Morgan har TV stort inflytande på hur denna åldersgrupps värderingar formas, vad de tänker på och pratar om.[2] Vi har genomfört en textanalys av Sveriges Televisions ungdomsserie Vilma och empirin i vår studie har varit avsnitt ur serien. Syftet med textanalysen var att undersöka vilka Budskap serien förmedlar till sin målgrupp, som är ungdomar i åldern 12 till 15 år[3], och hur de förmedlar dessa Budskap. De teorier som har legat till grund för forskningen är hermeneutik, kritisk diskursanalys och semiotik.Resultatet av de tolkningar som vi gjort i vår analys är; att serien Vilma med hjälp av dess karaktärer förmedlar moraliska Budskap till sin målgrupp. Vår tolkning av moraliska Budskap är ?Budskap som formar en god samhällsmedborgare?.

Med en allt mer konkurrensutsatt marknad är det svårt för företagen att nå ut med sina Budskap till konsumenterna. Reklam är inget som lockar längre och möjligheterna  att  slippa  dem  blir  bara  fler  och  fler. Ett  relativt  nytt  sätt  att ändå få ut sitt Budskap är att förpacka det i redaktionellt material och göra ett TV-  program  av  det  hela,  programming,  det  vill  säga  helt  eller  delvis förfinansierade program..

Uppsatsen handlar om den pedagogiska diskussionens betydelse för elevernas förståelse för dokusåpornas indirekta Budskap och om huruvida diskussionen är meningslös eller betydelsefull för eleverna. Utifrån problemformuleringen: Vad betyder en diskussion om TV som media för elevernas förståelse för de implicita Budskap som merparten av dokusåporna förmedlar? har en kvalitativ studie genomförts på 32 elever i skolår 4 och 5 på en friskola. I litteraturdelen behandlas TV som media utifrån flera olika perspektiv; såväl dess positiva som negativa påverkan, samt skolans roll och ansvar att diskutera media och vem som bär huvudansvaret för det som barn ser på TV och varför de tittar, samt dokusåpornas utveckling och påverkanskraft. Resultatet visar att en pedagogisk diskussion har betydelse för elevernas förståelse men att diskussionen bör genomföras när eller om man som pedagog ser att dokusåpornas Budskap påverkat eleverna negativt..