Bakgrund:Den ekologiska marknaden i Sverige växer i en rasande takt, mellan 2012 och 2013 ökade den totala försäljningen av ekologiska varor med 13 procent. Dock har den ekologiska livsmedelsmarknaden i Sverige endast en andel på cirka fyra procent av den totala livsmedelsmarknaden i landet. Forskningsresultat har visat att marknadskommunikation spelar en viktig roll när det gäller att motivera konsumenten att konsumera ekologiska livsmedel. Det anses vidare vara av stor vikt att denna kommunikation fokuserar på rätt värderingar när det gäller ekologiska livsmedel för att uppnå bästa möjliga respons från konsumenten.Syfte: Syftet är att beskriva vilka värderingar hos konsumenten som Budskapet i marknadskommunikation om ekologiska livsmedel ska fokusera påForskningsfrågor:Vilka värderingar angående ekologiska livsmedel är viktiga för konsumenten?Vilka värderingar ska ett Budskap om ekologiska livsmedel fokusera på för att väcka konsumentens intresse?Metod: En tvärsnittsdesign med enkätundersökning som metod för datainsamlingSlutsats: Budskap om ekologiska livsmedel uppmärksammas idag inte i någon större utsträckning.

Som grafisk designer jobbar man med att förmedla Budskap via exempelvis affischer, tidningar och broschyrer. En del av designprocessen är att välja vilket papper som ska användas vid tryckningen. För att kunna välja ett papper som främjar Budskapet måste det först finnas förståelse för hur människor uppfattar olika sorters papper och vilken påverkan papperet har på människors tolkning av Budskapet.Detta arbete visar genom research och undersökningar vissa generella uppfattningar och åsikter som finns om papper. De huvudsakliga faktorerna som inverkar på hur ett papper uppfattas är papperets tjocklek, struktur och yta. Arbetet visar även att papperet är en del av Budskapet, då ett tryckt Budskap inte kan skiljas från det papper det är tryckt på.

Budskap om kost och hälsa förs fram via många olika medier och kanaler. Det råder en hälsotrend i samhället, men samtidigt visar statistik att fetma och övervikt ökar i alla åldrar i Sveriges befolkning. Kostvanor är en uppenbar faktor för hälsa. Studier visar att svenskarnas kostvanor blir allt sämre. Denna studie syftar till att med hjälp av medborgare i Kungälvs kommun kartlägga vilka kanaler som skapar gynnsamma förutsättningar för att förmedla Budskap om kost och goda matvanor i kommunen.

Dagens samhälle präglas av ett rikt informationsflöde där marknadens aktörer slåss om att förmedla sina Budskap till en alltmer krävande publik. Globaliseringen av informationsflödet har medfört att enorma mängder information sprids världen över, vilket gör informationen mer lättillgänglig än någonsin tidigare. Som en konsekvens av den ökade mängden information har människan börjat prioritera och söka relevant information.En förutsättning för förmedlingen av information är kommunikation, något som blivit en ledstjärna för många företag. Lyckad kommunikation skapar oändliga möjligheter och företagen blir alltmer medvetna om att det inte längre handlar om att bara informera, utan kommunicera, nå fram och skapa förståelse.En rad olika faktorer påverkar hur mottagare tolkar de Budskap som de ställs inför. Vår undersökning vill specifikt belysa hur faktorerna utbildningsnivå och sysselsättning påverkar mottagarnas tolkning av Budskap.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka om det i ett urval av storsäljande självhjälpslitteratur med fokus på självutveckling förmedlas narcissistiska Budskap. Studien grundar sig i tidigare forskning som behandlat narcissism utifrån både ett psykologiskt-, och ett samhällsperspektiv. Därutöver har forskning om självhjälpslitteratur utgjort en del av referensramen för studien. Kvalitativ innehållsanalys har applicerats på materialet. Det empiriska urvalet har bestått av tre svenska självhjälpsböcker som figurerat på topplistor för större återförsäljare av litteratur på internet.

Idén till denna studie uppkom efter att vi tagit del av en tidigare studie. Den tidigare studien behandlade bilder i årsredovisningar och de tog upp olika Budskap ett företag sänder via dessa. Resultaten de kom fram till var att företag har förutsättningar för att arbeta medvetet med att skapa Budskap genom bilder i årsredovisningar. Vår uppsats går ut på att undersöka om Budskapen ett företag sänder via bilderna i årsredovisningen når fram till mottagaren. Problemfrågan vi har är: når de Budskap ett företag skickar via bilderna i årsredovisningen fram till dess mottagare? Syftet med arbetet är att undersöka om de Budskap som sänds via bilderna i årsredovisningar når fram till mottagaren.

Problembakgrund: Det har visat sig att intresset för miljöproblemen har minskat och ämnet måste kommuniceras för att en större förändring ska kunna ske. Medierna och miljöorganisationerna har en viktig roll i kommunikationen av miljöproblem. Därför är det intressant att undersöka hur kommunikationen ser ut från en miljöorganisations sida.Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka vad Naturskyddsföreningen har för huvudsakliga Budskap i sina kampanjfilmer för att öka förståelsen hos människor.Metod: I denna studie tillämpas den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys.Teori: De teorier som undersökningen bygger på är kommunikationsteori, diskursteori, retorik samt visuell kommunikation.Slutsats: Utifrån de resultat vi fått fram genom vår analys kan vi urskiljatvå huvudsakliga Budskap i Naturskyddsföreningenskampanjfilmer vilka är miljö och hälsa. Inom dessa Budskapanvänder de sig av argument på både lokal och global nivå. Vihar i denna studie även kunnat titta på vilka retoriska ochvisuella redskap som använts.Naturskyddsföreningen.

Idag är marknadskommunikationen troligtvis det enklaste, snabbast och kanskedet viktigaste sättet att påverka ett företags lönsamhet på. Därmed blirmarknadskommunikation företagens främsta resurs i kampen om att vinnakunderna på marknaden samt förmedla sina Budskap. För att kunna påverkakonsumenterna krävs det att marknadsföraren bygger upp kunskap ommålgruppen och sedan kodar Budskapet på ett sätt som målgruppen är kapablaatt förstå. Risken är annars stor att Budskapet inte avkodas enligt företagetsavsikt då olämplig information kan kodas i Budskapet.Då marknadskommunikationen spelar en viktig roll för företagen är syftetmed studien att undersöka om mottagarna avkodar företagets reklamBudskappå det sätt som företaget har avsett.För att besvara studiens problemområde har vi använt oss av en kvalitativstudie med två kvalitativa intervjuer. Vår första kvalitativa intervju var medinformationschefen på Högskolan i Borås i syfte att ta reda på vilket BudskapHögskolan vill förmedla genom sin reklamkampanj ?Sorry Handels ochChalmers?.

Problembakgrund: Det har visat sig att intresset för miljöproblemen har minskat och ämnet måste kommuniceras för att en större förändring ska kunna ske. Medierna och miljöorganisationerna har en viktig roll i kommunikationen av miljöproblem. Därför är det intressant att undersöka hur kommunikationen ser ut från en miljöorganisations sida.Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka vad Naturskyddsföreningen har för huvudsakliga Budskap i sina kampanjfilmer för att öka förståelsen hos människor.Metod: I denna studie tillämpas den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys.Teori: De teorier som undersökningen bygger på är kommunikationsteori, diskursteori, retorik samt visuell kommunikation.Slutsats: Utifrån de resultat vi fått fram genom vår analys kan vi urskiljatvå huvudsakliga Budskap i Naturskyddsföreningenskampanjfilmer vilka är miljö och hälsa. Inom dessa Budskapanvänder de sig av argument på både lokal och global nivå. Vihar i denna studie även kunnat titta på vilka retoriska ochvisuella redskap som använts.Naturskyddsföreningen.

Vårt arbete har gått ut på att skapa två separata webbplatser. Vi har varit delaktiga i hela processerna från idéstadie till färdiga produkter. Webbplatserna vi tagit fram är Jag är fri - en kampanjhemsida åt RFSL, samt Laszlo & Tear - en presentationshemsida åt en musikduo. De två webbplatserna skiljer sig åt då vi klassar Jag är fri som samhällsnytta medan vi klassar Laszlo & Tear som underhållning. Vi såg dock en gemensam nämnare - att de skulle verka marknadsförande och att webbplatsbesökaren enkelt och tydligt skulle uppfatta syftet.

Uppsatsen analyserar tre fall av krisreklam från företagen Mercedes, Shell och Skandia utifrån försvarsretoriken och bildsemiotiken. Uppsatsen föreslår, diskuterar och analyserar termen krisreklam, vilket är uppsatsen främsta bidrag. Krisreklamen är ett Budskap publicerat i ett köpt medium i syfte att påverka image. Vidare analyserar uppsatsen trovärdigheten i de tre krisreklamannonsernas Budskap..

Att kunna nå ut med sitt Budskap och att Budskapet uppfattas på rätt sätt blir allt viktigare inom marknadsföringen i vissa branscher i och med den ökande konkurrensen mellan företag och då företag försöker differentiera sig gentemot konkurrenterna. Det är viktigt för vissa företag att redan under studenternas studietid försöka förmedla sina Budskap, som studenter sedan kan ta med sig ut i arbetslivet då de exempelvis ska söka arbete eller då de kanske kommer att inneha beslutsfattande positioner i olika företag.Syftet med denna uppsats är att undersöka kommunikationen som två valda företag, KPMG och Lindebergs Grant Thornton, använder sig av för att marknadsföra sig som potentiella arbetsgivare till ekonomistudenter i Uppsala. Uppsatsen undersöker hur väl företagen förmedlar sina Budskap samt hur Budskapet tas emot av målgruppen, det vill säga studenterna. Utgångspunkten är dock studenternas uppfattning av viktiga Budskap, detta jämförs sedan med skickade Budskap. Om diskrepans mellan förmedlat Budskap och uppfattat Budskap föreligger kommer en diskussion att föras om vad detta kan bero på.

Problembakgrund: Det har visat sig att intresset för miljöproblemen har minskat och ämnet måste kommuniceras för att en större förändring ska kunna ske. Medierna och miljöorganisationerna har en viktig roll i kommunikationen av miljöproblem. Därför är det intressant att undersöka hur kommunikationen ser ut från en miljöorganisations sida.Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka vad Naturskyddsföreningen har för huvudsakliga Budskap i sina kampanjfilmer för att öka förståelsen hos människor.Metod: I denna studie tillämpas den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys.Teori: De teorier som undersökningen bygger på är kommunikationsteori, diskursteori, retorik samt visuell kommunikation.Slutsats: Utifrån de resultat vi fått fram genom vår analys kan vi urskiljatvå huvudsakliga Budskap i Naturskyddsföreningenskampanjfilmer vilka är miljö och hälsa. Inom dessa Budskapanvänder de sig av argument på både lokal och global nivå. Vihar i denna studie även kunnat titta på vilka retoriska ochvisuella redskap som använts.Naturskyddsföreningen.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur pedagogen kan arbeta med värdegrundsfrågor utifrån en saga och koppla detta till elevernas vardag. Den kvalitativa undersökningen gjordes under en treveckorsperiod i en förskoleklass. Undersökningsgruppen bestod av fyra slumpmässigt utvalda elever. Resultatet visade att tre av fyra elever ganska omgående förstod sagans innehåll och Budskap, medan en elev behövde längre tid på sig att se sambandet och förstå sagans Budskap, det vill säga den värdegrund som sagan ger uttryck för. Samtliga elever såg kopplingen mellan sagans Budskap och den egna verkligheten.

Syftet är att undersöka tre konstnärers olika tillvägagångssätt att förmedla politiska Budskap i bildvävnader under 1960- och 1970-talet i Sverige.Med utgångspunkt i Siri Derkert, Maria Adlercreutz och Sandra Ikses konstnärskap och formvärld görs en kvalitativ litteraturstudie. Utifrån motiv, material och hantverkstekniker undersöks hur de arbetar med det politiska Budskapet.Siri Derkert producerar två bildvävar under 1960-talet. Att som konstnär prova de textila materialen ligger till viss del i tiden. Med Edna Martin som konstnärlig ledare på Handarbetes Vänner (HV) uppstår flera samarbeten mellan konstnärer och HV som utvecklar textilväven mot konsten från nyttotextil.Miljöengagemanget är ett tydligt Budskap i väven Vad sjunger fåglarna???? av Siri Derkert som är en av Sveriges första textila vävnader med ett politiskt Budskap.