Studien handlar om att utveckla en förståelse för ?Lagen om valfrihet? ur biståndshandläggarens respektive brukarens perspektiv. För att besvara syftet har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Personliga intervjuer har gjorts med fyra biståndshandläggare inom äldreomsorgen i en medelstor kommun i Södermanland, samt fyra brukare där samtliga har serviceinsatser från olika utförare. Utförarna är de företag som har en verksamhet inom hemtjänst för äldre.

Studien har haft fokus på ungdomars svårigheter att komma in på arbetsmarknaden, och om huruvida ungdomars förväntningar och handlingsutrymme kunde påverkas av att de var arbetslösa. Syftet med denna studie har varit att genom kvantitativ metod ta reda på ungdomars förväntningar på sin framtid, samt på vad de har för tilltro till att få hjälp med att komma närmre sina mål genom två samverkansprojekt, där de erbjöds olika arbetsmarknadsåtgärder, med målet att ungdomarna skulle gå vidare till arbete eller utbildning. Analys har gjorts utifrån det socialpsykologiska perspektivet, Brukarperspektivet och handlingsteori, och det som framkom var att det kunde finnas hinder av både yttre och inre karaktär samt att ungdomarnas handlingsutrymme var begränsat. Ungdomarna kände att rimliga krav ställdes på dem. De var också optimistiska inför framtiden och de hoppades på att få ett arbete som var välbetalt, roligt och utvecklande.

Den kommunala äldreomsorgen omfattas av socialtjänstlagen. Kommunerna har ansvar att tillhandahålla insatser av god kvalitet, utförda av personal med lämplig utbildning. Tillföljd av den demografiska utvecklingen i Sverige, kommer på sikt behovet av personal med lämplig utbildning öka inom den kommunala äldreomsorgen. Syftet med uppsatsen var att belysa hur brukare som bor i särskilt boende för äldre, ser på omvårdnadspersonalens kompetens. I politiska utredningar har den formella kompetensen tillskrivits avgörande betydelse.

Kriscentrum i mellersta Skåne är en samtalsmottagning för kvinnor, män och barnsom direkt eller indirekt blivit utsatta för eller själva utövat våld i en nära relation. Verksamheten ligger i Lund och dit kommer besökaren för samtalsstöd, rådgivning och krisbearbetning, enskilt eller i grupp. Detta examensarbete är en utvärdering av verksamheten, på uppdrag av Kriscentrum. Mitt syfte är attkartlägga hur Kriscentrums besökare upplever sin kontakt med verksamheten och hur deras våldsproblematik ser ut. Kriscentrum har en helt brukarfokuserad verksamhet varför dessa uppgifter är av yttersta vikt för personalen. Utvärderingen har genomförts genom enkätundersökningar.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur brukarna på en lågtröskelverksamhet beskriver verksamheten samt hur verksamhetens mål uppfyllts ur ett Brukarperspektiv. I målbeskrivningen står att Tröskeln skall leda till meningsfull sysselsättning, ett första steg i en rehabiliteringskedja, minskat missbruk, att undvika vård- och behandlingsinsatser och ett drägligare liv. För att ta reda på detta gjordes sju kvalitativa intervjuer med besökare på Tröskeln. I analysen lyftes brukarnas bild av Tröskeln till en socialpolitisk nivå och verksamheten placerades i en alkohol- och narkotikapolitisk kontext. Tröskeln beskrevs av de intervjuade som en samlingspunkt som erbjuder gemenskap, möjlighet till personlig omvårdnad, mat och sysselsättning.

I denna uppsats har vi undersökt hur brukarorganisationer upplever narkotikapolitiken ochnarkomanvården i Göteborg. Detta har vi gjort genom att intervjua representanter för olikabrukarorganisationer inom missbruks- och beroendeområdet. Hur upplever brukarorganisationerna attnarkotikapolitiken och narkomanvården i Göteborg fungerar? Hur tänker brukarorganisationerna attden framtida narkotikapolitiken och narkomanvården i Göteborg borde se ut? På vilket sätt uppleverbrukarorganisationerna att enskilda brukare samt brukarorganisationer utövar konkret inflytande pånarkotikapolitiken samt inom narkomanvården i Göteborg? Tre brukarorganisationer i Göteborgmedverkade i studien: KRIS (Kriminellas revansch i samhället), RFHL (Riksförbundet för rättigheter,frigörelse, hälsa, likabehandling) och SBF (Svenska brukarföreningen). Studien har en kvalitativansats och brukarorganisationernas svar analyserades utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektivmed teorin Claims-Making.

I socialtjänstlagen (SoL) benämns de övergripande målen med socialtjänstens verksamhet och de grundläggande värderingarna som lyfter fram den enskildes rätt till självbestämmande samt att integriteten skall framhållas i sådan stor utsträckning som möjligt. Studien syftar till att få en ökad förståelse för hur individer som haft någon form av insats av socialtjänsten anser sig bemötta, samt i vilken utsträckning socialtjänsten tillämpar Brukarperspektivet i dess insatser. Urvalet av respondenter till denna kvalitativa studie har dels skett via flygblad där de själva fått tagit kontakt med studiens författare samt ur ett snöbollsurval. Detta resulterade i att fyra män kom ingick i studien. Intervjuerna har genomförts och baserats på studiens tre teman: bemötande, meningsfullhet och delaktighet.

Att inte veta om att man har en psykisk funktionsnedsättning kan påverka individens självbild, vilket även kan resultera i utanförskap i samhället. Detta kan ha lett till att man aldrig fått kontakt med arbetsmarknaden eller brytt sig om att ta kontakt med Arbetsförmedlingen. Syftet med denna uppsats var att utforska om det fanns en gemensam nämnare till att personer med psykisk funktionsnedsättning som deltog i projektet Unga till Arbete i Gävle fick ett arbete, samt att öka förståelsen för hur de upplevde mötet med myndigheter generellt och med Arbetsförmedlingen i synnerhet.  Fyra intervjuer med personer som hade diagnosen psykisk funktionsnedsättning, varav två av dem kvinnor och två män genomfördes och bearbetades med induktiv tematisk analys. Ur analys av intervjumaterialet genererades följande övergripande teman: bristande uppmärksamhet, oförståelse samt undermålig samverkan mellan myndigheter och professionella, vilka gällde och följt deltagarna från tidig skolgång fram till vuxen ålder. Resultatet visade att projektet Unga till Arbete i Gävle hjälpt respondenterna att få stöd och därmed ett arbete.

Föräldrar till barn med psykiska svårigheter ger sin bild av vad som varit till hjälp i kontakten med Barn- och ungdomspsykiatri i Stockholms läns landsting. Studiens syfte har varit att lyfta fram viktiga aspekter i ett förändringsarbete genom klienters egna upplevelser av vad som hjälpt dem i kontakten med behandling, råd och stöd. Grundtanken var att tillvarata klienters erfarenheter av vad som varit till hjälp och stöd. Trots klientperspektivets centrala betydelse, visar tidigare studier att det nyttjas alltför sällan i det praktiska utövandet.Genom kvalitativa samtalsintervjuer av föräldrar till barn med psykiska svårigheter, som under en längre tid haft kontakt med en av Barn och ungdomspsykiatrins öppna mottagningar i Stockholm, har viktiga erfarenheter samlats in och bearbetats. Detta material har sedan jämförts med tidigare forskning.

Uppsatsens syfte var att beskriva och analysera Lilla Bommens verksamhet med fokus på insatser och metoder, både ur ett personalperspektiv och ett Brukarperspektiv. Detta för att utröna styrkor och svagheter inom verksamheten.Studien har följande frågeställningar:? Hur fungerar arbetssätten?? Hur fungerar kommunikationsprocesserna?? Vilka hinder och möjligheter kan utläsas gällande förändringsarbetet?Studien baserades på kvalitativ metod och utgjordes av en observationsstudie av stödboendet Lilla Bommen och tio semistrukturerade intervjuer med fyra boendeassistenter och sex boende på Lilla Bommen. De teoretiska perspektiven var främst symbolisk interaktionism och kommunikationsteori.Resultatet visade att de basala insatserna, alltså kost och logi fungerade bra. Arbetssättet för det kvalitativa stöd och motivationsarbetet gällande insatser och metoder utgick från kontaktmannaskap.

The purpose of this study was to understand what the care recipients considering as care quality in their long-term eldercare. Our intention has been to contribute a bit to the development of the care work. Previous studies show that user surveys are carried out regularly but there is very few studies that are based on care recipients own opinions and experiences. The main questions in the study have been to examine what is considered as good elder care from a user perspective. Even to understand the characteristics of a good meeting with the care staff and also examine how the elder care in Nybro municipality can improve.

Syftet med insatsen personlig assistans är att ge personer med funktionsnedsättningar ökat självbestämmande genom bland annat valfrihet i möjlighet att bestämma vem som ska samordna assistansen. Andelen brukare som anlitar kommunen som arbetsgivare för sin assistans har minskat successivt och brukarna väljer privata anordnare i allt större utsträckning. Syftet med studien var att studera vilka faktorer som påverkar brukarens val av assistansanordnare. Studien genomfördes i två små inlandskommuner i Norrbotten där det genomfördes sju individuella intervjuer med en god man och sex brukare som hade erfarenhet av att ha personlig assistent. Intervjuer genomfördes för att kunna besvara följande forskningsfrågor: Vilken information om sina valmöjligheter får den enskilde när denne har fått insatsen personlig assistans beviljad? Vilka valmöjligheter har den assistansberättigade inför val av assistansanordnare? Vad påverkar den enskildes val av assistansanordnare? Resultaten av studien visade att kunskap om olika anordnare, information om insatsens innehåll och utformning samt när informationen ges, är av stor betydelse och en förutsättning för att den enskilde ska kunna välja det alternativ som stämmer överens med dennes behov och önskemål.

Syftet med studien är att undersöka vad det är i projekt Columbus arbetsmodell som bidrar till att deltagarnas hälsotillstånd och förmåga till arbete alternativt studier förändras samt hur samverkan mellan myndigheter fungerat för deltagarna. Studien utgår från ett Brukarperspektiv, med fokus på att förstå deltagarnas upplevelser av medverkan i projekt Columbus. Frågeställningarna är därför följande: Hur upplever deltagarna att medverkan i projekt Columbus har förändrat deras hälsotillstånd och förmåga till arbete och/eller studier? Vad i projekt Columbus arbetsmodell upplever deltagarna möjliggör förändring?Hur upplever deltagarna projekt Columbus i avseende på samverkan mellan olika myndigheter? Forskningsansatsen i studien är kvalitativ och bygger på sammanlagt sju intervjuer, varav fem är med personer som tidigare medverkat i projekt Columbus verksamhet och två är med personer som arbetar som personal i verksamheten. De teorier som används är KASAM och Watzlawicks, Weakland och Fisch teori om förändring av första och andra graden samt samverkansteori.

Kundval innebär att kunder, som är i behov av en vara, en tjänst eller någon form av service, ges större inflytande och får större möjlighet att påverka verksamheten de är beroende av. Kundvalsmodeller införs i snabb takt idag i flera kommuner och landsting. Lagen Om Valfrihet (LOV) som infördes 1 januari 2009 underlättar denna utveckling. Idag har de kunder som har behov av hemtjänst möjlighet att välja utförare i de kommuner som valt att införa LOV. När nu kommunerna i framtiden ska möta den konkurrens som de kommer att utsättas för i och med LOV, är det intressant att titta på vad de kunder som i dagsläget har möjligheter till valfrihet anser om denna.Mitt syfte var att göra en undersökning av brukarmodellen som används i Bodens kommun.

Ett liv utan färdtjänst skulle innebära ett isolerat liv. Det tycker i alla fall de resenärer vi intervjuat. De ser färdtjänsten som mer än bara en resa. Det är en frihet att kunna ta sig dit de vill utan att någon familjemedlem, vän eller assistent behöver följa med. Dock behöver en färdtjänstresenär ofta mer hjälp än en person utan funktionshinder, det är därför de åker med färdtjänst istället för den allmänna kollektivtrafiken.Denna fallstudie fokuserar på resenärer inom Göteborgs Stads färdtjänst och vad de anser är värdeskapande.