På uppdrag av FöräldraCentrum har vi under våren 2008 gjort en måluppfyllelse utvärdering med ett Brukarperspektiv på deras verksamhet. FöräldraCentrums verksamhet bygger på att ge föräldrar riktat stöd i sitt föräldraskap. Syftet med att utföra utvärderingen var att ta reda på om FöräldraCentrums behandling har gett effekt utifrån klienternas upplevelser och om dessa upplevelser stämmer överens med verksamhetens mål och affärsidé. Resultaten från behandlingen samt om resultaten kvarstår har vi erhållit genom att skicka ut enkäter till ett urval av FöräldraCentrums klienter. Klienternas svar visar i resultatet på en positiv upplevelse och effekt av behandlingen som även för de allra flesta kvarstår idag.

I en fallstudie som är tänkt att utgöra en del av en större utvärdering har en kvinnojour i en medelstor svensk stad undersökts avseende måluppfyllnad och kundnöjdhet samt framtida utvecklingsmöjligheter. Med utgångspunkt i ett genusperspektiv och med tyngdpunkten lagd på brukarnas upplevelse av behov, förväntan och resultat har jourens verksamhet studerats. Med hjälp av dokumentstudier, halvstrukturerade intervjuer enskilt och i grupp samt enkäter har bilden av en behövd och omtyckt verksamhet vuxit fram. Särskilt då det gäller psykisk hälsa, rädsla och självförtroende men även för andra problemområden har det stöd jouren erbjuder visat sig vara betydelsefullt. Den största förändring som skett på individnivå är att det fysiska våldet har upphört.

This thesis examines the presence of threats and violence directed towards animal welfare inspectors/ officers. The main tool is a survey regarding threats and violence directed at animal welfare inspectors/officers. The questionnaire was distributed to animal welfare inspectors/ officers who worked on 15 of the country's 21 provincial governments. The response rate of the survey was 68.9 percent. The main conclusion of the study is that threats and violence directed at animal welfare inspectors/ officers are common.

Vi står idag inför stora utmaningar eftersom vår miljöpåverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att få bukt med dessa måste vi hitta alternativa sätt att göra saker på. Vi måste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som är ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om djur, växter och natur, kan kanske bidra till lösningar på problemen. Innan vårt jordbruk blev beroende av fossila bränslen arbetade långt fler än idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den på bästa sätt.

The purpose of the study was from the perspective of young people that has completed a stay at HVB-home. The respondents are between 15-21 years both boys and girls. The basic questions were: How do the respondents look upon this HVB-homes service process? How do the respondents look upon this HVB-homes service contents? How do the respondents look upon this HVB-homes service regarding available information and how the staff is available? What positive and negative experience do they have from their stay at the HVB-home? We also wish to get a picture of what is important to change to improve the quality on this HVB-home. To receive answers to those questions we formed a questionnaire.

Ett lågtröskelboende vänder sig till individer med missbruks- och boendeproblematik där intentionen är att erbjuda individen stöd i dennes alkoholproblematik samt en trygghet i boendet utan att ställa krav på nykterhet. Studiens syfte var att undersöka fenomenet: upplevelsen av att bo på ett lågtröskelboende utifrån ett Brukarperspektiv, samt vad flytten till lågtröskelboendet har inneburit för de boendes livskvalitet. I analysen användes ett fenomenologiskt perspektiv med livsvärldsteorin som utgångspunkt. Resultatet visar studiens fenomen som existentiell samhörighet i alkoholmissbruk. Den delade alkohol- och boendeproblematiken gör att de boende upplever sig som jämlika med varandra, vilket också skapar en känsla av gemenskap och tillhörighet.

The aim of this study is to explore how the people with a mental functional disorder experience living support. This studies research questions are; What kind of help do the clients receive from living support? Do they feel that they need more help or do they receive more help then they fell that they need? What does the relationship look like between the clients and the supporter? To answer these questions a qualitative research approach was used. Four clients where interviewed. The results are presented using themes and quotations.

Både offentlig sektor, privata företag och ideella föreningar bedriver idag en stor del av sitt utvecklingsarbete i projektform. För många av dessa är också målsättningen att projekten ska leva vidare och bli en ny verksamhet eller integreras i den befintliga. I den här uppsatsen studeras en organisation som gått från att vara ett projekt till att bli en permanent verksamhet samt hur projektprocessen har sett ut. Organisationen jag valde att studera har finansierat sitt projekt genom externa projektbidrag. Jag ville studera i vilken grad olika framgångsfaktorer, som identifierats i litteraturen, kunde vara giltiga för det undersökta projekter.

The purpose of this thesis is to examine the relationship between the elderly at a retirement home and their professional caretakers with focus on the perspective of the elderly. Chosen method, a qualitative interview analysis has been conducted to describe how the relationship affects the elderly in their everyday lives. The total amount of interviews were four. The relationship between the elderly and their professional caretakers has rarely been examined in previous research from an elder?s perspective.The results indicate that the elderly often are satisfied with the way the professional caretakers treat them.

Det huvudsakliga syftet med arbetet var att få kunskap om insatsen boendestöds relevans utifrån brukarnas perspektiv och bedömningar.Specifika frågor var:? Hur påverkar boendestöd personens livslopp?? Hur påverkar boendestöd personens återhämtning från psykisk funktionsnedsättning/ ohälsa?Studien byggde på två intervjutillfällen med fyra personer med egen erfarenhet av psykisk funktionsnedsättning och boendestöd. Analysen gjordes utifrån de teoretiska perspektiven återhämtning och livslopp.Det boendestöd som gavs till de intervjuade och som anpassats individuellt, var en viktig faktor som påverkade livsloppet positivt. Boendestödet hade påverkat personerna och verkat positivt i deras återhämtning. Boendestödet var en fungerande hjälp i de fall det var flexibelt och då det fanns en möjlighet att individanpassa hjälpen utifrån personernas livssituation.

 There is a lack of research in the field of quality improvement efforts based on profound knowledge in social services. The current situation is therefore a significant knowledge gap in terms of studies of this type of systematic quality work and how it is applied in practice. This study therefore intends to describe Pilbackens quality work and further examine if the profound knowledge is consistent with quality work in microsystems by an analysis of Pilbackens work. The present study has been performed by a qualitative method and the material is collected through semi-structured interviews. In order to analyze the study?s result have profound knowledge and the model microsystems been used.

I uppsatsen har jag genom intervjuer med fyra konsthandläggare från fyra olika landsting undersökt konsthandläggarnas syn på konst i väntrum, hur arbetet med konstplacering går till samt hur konsten väljs ut, och vilka möjligheter och begränsningar väntrummet har som konstmiljö. I bakgrundsavsnittet ger jag en historisk tillbakablick på hur och varför staten började köpa in konst för placering i offentliga miljöer. Under mina eftersökningar har jag inte hittat mycket skriftligt material om ämnet vilket har gjort att de muntliga intervjuerna har varit den största källan till information. Konsthandläggarnas syn på konst i väntrum ligger relativt nära varandra och det som i stort sett skiljer dem åt är nyckelord för vad konsten tillför miljön estetiskt och intellektuellt. Även arbetsprocesserna ser likartade ut.

Syftet med studien har varit att utifrån ett Brukarperspektiv belysa hur multibehovsfamiljer uppfattar samhällets insatser. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ ansats, genom sex semistrukturerade intervjuer med föräldrar till barn med många behov. Resultatet visar att det finns ett antal kännetecken på en brukarvänlig samverkan, och att alla inblandade drar åt samma håll är ett kännetecken. Att familjen vill vara delaktig, känna sig lyssnad på och ha någon att lita på är några andra kännetecken. Vidare föredrar familjen ett rakt bemötande med gemensam planering och att hänsyn tas till hela familjens situation.

Denna studie syftar till att, utifrån ett personal- och Brukarperspektiv, undersöka vilka yttre och inre maktaspekter som kommer till uttryck och påverkar CM-teamets arbete samt hur dessa maktaspekter tar sig i uttryck i relations- och motivationsarbetet. CM-teamet är en verksamhet som arbetar för att samordna insatser från kommun och landsting för de individer som har ett vårdbehov för sitt missbruk och sin psykiska problematik och som faller mellan stolarna. Denna studie är baserad på en kvalitativ metod där materialet analyserades med hjälp av meningskoncentrering. Vi har gjort intervjuer med såväl personal som brukare på CM-teamet för att belysa två perspektiv av verksamhetens arbete. Resultatet visar på att de yttre maktaspekterna dels påverkar och begränsar CM-teamets arbete men även påverkar de inre maktaspekterna vilket tar sig uttryck i paternalism från personalens sida.

The purpose of this study is to examine immigrants' experiences of social services' treatmentand their expectations of social services. In this study we have used the following questions:how immigrants have experienced the treatment of the social service, the way in whichimmigrants would like to be treated by social services as well as what kind of beliefs andexpectations immigrants have concerning the social services' duties and powers. We haveused a qualitative method in the study that consists of ten semi-structured interviews. Thetheoretical concepts we have used are culture, ethnicity, cultural competence, professionalismand social psychology. The survey reveals a majority of negative experiences, such as afeeling of being ?tossed around?, suspicion and discrimination by the caseworkers due to theethnicity of the respondents.