En utvärdering av en redan byggd bostadsgård kan ge en landskapsarkitekt kunskap om bra och dåliga gestaltningslösningar. Genom att ta hjälp av brukarna i en utvärdering kan man få viktig information om hur en plats används och hur den kan förbättras. I den här uppsatsen utarbetas en metod för att utvärdera och omgestalta en bostadsgård utifrån brukarnas behov och önskemål. Utvärderingen utformas som en enkät och utförs på bostadsgården Smålandsgården som, trots att det finns många Brukare, inte används mycket. Resultatet från utvärderingen leder till en utformning av ett program där essensen av utvärderingen sammanfattas. Slutligen omgestaltas bostadsgården utifrån programmet med nya lösningar som grundar sig i brukarnas åsikter om bra och dåliga platser samt förslag till förbättringar. Metoden blir ett exempel på en lätt utförbar utvärderingsmetod där man får med brukarna i processen..

Studien handlar om brukarmedverkan, brukarinflytande och makt utifrån frukostmöten som anordnas av utredningsgruppen inom individ- och familjeomsorgen vid socialtjänsten iBiskopsgården, Göteborg.Syftet har varit att ta reda på hur makt, brukarmedverkan och brukarinflytande tar sig uttryck under utredningsgruppens frukostmöten, med hjälp av Brukares och socialsekreterares beskrivningar avdessa samt med hjälp av observationer under två frukostmöten. För att kunna besvara syftet har vi haft hjälp av följande frågeställningar;? Vad är syftet med frukostmötena?? Vems agenda styr frukostmötena?? Hur ser kommunikationen ut under frukostmötena?? Hur ser rollfördelningen ut under frukostmötena?? Vad får man ut av att delta på frukostmötena?? Vilka förväntningar och känslor är förknippade med frukostmötena?Uppsatsen bygger på ett kvalitativt material där vi använt oss av observationer och intervjuer som metoder. Vi har intervjuat tre Brukare och tre socialsekreterare samt gjort deltagande observationer under två frukostmöten.Det vi funnit är att brukarmedverkan och brukarinflytande tycks vara svåra begrepp och svåra saker att arbeta med. Trots detta är det något som upplevs som positivt av såväl Brukare som socialsekreterare.

I ett samhälle som strävar efter en mer hållbar utveckling måste vi minska vår förbrukning av energi i hela samhället. Fastighetssektorn står för en stor del av den totala energiförbrukningen i Sverige och när vi avser att bygga mer energisnåla byggnader är lufttätheten en viktig fråga att ta hänsyn till. Även om energiförbrukningen är det vanligaste argumentet för att uppföra byggnader med god lufttäthet finns det många fler goda skäl. I en byggnad med god lufttäthet minskar risken för fuktskador, termiska komforten ökar, luftkvaliteten förbättras och byggnadens ljudisolering blir bättre. I det här examensarbetet har en fallstudie genomförts där ett antal olika detaljer har testats för att se vilken påverkan de har för byggnadens lufttäthet.

Belastningsrelaterade besvär och sjukskrivningar orsakade av detta är ett stort problem bland vårdpersonal. Vårdarbetet består ofta av tunga lyft och patientförflyttningar och för att underlätta dessa används förflyttningsteknik. Syftet med denna studie var att beskriva hur vårdpersonal upplever att arbeta med förflyttningsteknik efter utbildning. Studien baserades på intervjuer och informanter var två personliga assistenter och tre vårdbiträden från hemtjänsten. Vid analys av materialet användes en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i tre kategorier.

Försäkringspremien för motorfordonsförsäkring är idag mycket hög för ungdomar. Det får till följd att många ungdomar väljer att uppge sina föräldrar som ägare till bilen för att få en lägre premie. De riskerar att inte få någon ersättning alls vid ett skadefall eftersom försäkringsbolagen ofta kräver att försäkringstagaren är ?verklig ägare? och ?huvudsaklig Brukare? till fordonet. Syftet med uppsatsen är att jämföra olika försäkringsbolags villkor för att utreda hur klausulerna om försäkrat intresse är utformade i motorfordonsförsäkringar.

När befolkningen blir allt äldre, samhället förväntas bli effektivare, hemtjänstens ansvarsområde breddas och konkurrensen från privata aktörer växer; så behöver hemtjänsten anpassa sig, vilket kräver fler resurser. Frågan är dock hur det fungerar och hur effektiv vår hemtjänst är? Syftet med denna uppsats är att få en förståelse för effektiviteten inom hemtjänsten i området Örnsberg/Aspudden i stadsdelsförvaltningen i  Hägersten/Liljeholmen i Stockholms stad. Detta har undersökts utifrån ett personal- respektive brukarperspektiv, genom en enkätundersökning för personalen och en semistrukturerad intervju med en Brukare.Uppsatsen har främst en kvalitativ ansats och grundar sig på teorier kring effektivitet och kvalitet.Studien har visat att både personalen och Brukaren känner en hög nöjdhet till hemtjänsten i Hägersten/Liljeholmen. De känner båda att arbetet som ska göras hinns med och personalen upplever ingen stress.

Brukare och brukarinflytande har på senare tid, blivit allt mer uppmärksammat inom den offentliga sektorn i socialt arbete (Svensson., Johansson & Laanemets, 2008, sid. 133-136). Frågan är huruvida Brukare inom äldreomsorgen, kan göra sina röster hörda och vilka möjligheter till inflytande det finns för äldre i samhället?Det övergripande syftet med denna studie är att söka kunskap om äldres möjligheter till brukarinflytande, inom äldreomsorgen i Kumla kommun. Ett delsyfte är att undersöka vilka former av brukarinflytande som tillvaratas i Kumla kommun, efter genomförandet av projektet ?Vägar till ökat brukarinflytande och medborgerligt inflytande över kvaliteten i äldreomsorgen?.

Syftet med uppsatsen a?r att o?ka fo?rsta?elsen dels fo?r hur olika brukargruppers samutnyttjande av offentliga platser fungerar och dels fo?r hur detta hanteras inom planeringen. Anva?nda teorier behandlar det offentliga rummets demokratiska funktion och Brukares upplevelse av det. En kvalitativ metod har anva?nts da?r observationer och intervjuer med Brukare i Trekantsparken och planerare samt planeringsdokument fra?n Stockholms stad har varit grunden fo?r empirin, en kvalitativ analys har sedan utfo?rts.

Föreliggande arbete ingår i ett större projekt av fyra enskilda arbeten om Sorgenfri industriområde. De fyra delarna är: -Brukare: Boende -Brukare: Småföretag -Fastighetsföretag -Kontinentalbanan Detta arbete lyfter fram de boendes vardagskunskap, med ansats ur ett fenomenologiskt perspektiv. De inslag som de boende prioriterar om de får vara med och planera ett nytt bostadsområde bl.a. av: -Att det finns grönstruktur och naturliga mötesplatser -Att bostadsområdet är tryggt ur både sociala och fysiska aspekter -Att det finns närservice i olika former - Att bostadsområdet anpassas så att kategoriboende ej uppstår -Att bostadsområdet har en genomströmning av människor, så att det blir en levande stadsdel Den största vikten ligger på de boende. För att få fram de boendes vardagskunskap har participatoriska metoder använts.

Self- determination and autonomy of elderly people living in long- stay care homes is the forefront of discussion in the media and in society today. It examines the extent to which elderly people actually have the opportunity for self- determination and to what extent they have an impact and influence in their daily lives. A suitable way to look at how the quality of long ?stay care looks like is too look at the extent to which the user has self- determination. The aim of our study was to examine how self-determination appears in long- stay care homes. We also talk about in what way the officials perceive self- determination and how elderly identify and perceive their right to self- determination and the importance it has for the individual. The essay has been made with the help of interviews and surveys on a number of long-stay care homes in Skåne.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad Brukare anser om delaktighet i planering och beslut kring hjälpinsatser. Studien bygger på fem kvalitativa intervjuer. Empowerment-teori tillämpades på resultaten och har således varit studiens teoretiska utgångspunkt. Resultaten visade att Brukarena i studien i stort inte upplevt sig som delaktiga i planering eller beslut. De har heller inte känt fullt förtroende för socialarbetaren de träffade när de sökte hjälp för sitt missbruk.

Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka upplevelser några av de personer som brukar personligt ombud har av verksamheten. Syftet är att ta reda på vad de anser fungerar bra och var det finns utrymme för förbättring.Utifrån detta syfte är studiens frågeställningar:Vilken betydelse har personligt ombud för ett mindre antal Brukare? Hur upplevs det personliga ombudets bemötande av dessa Brukare? Hur upplever dessa personer ombudsverksamheten i förhållande till socialtjänst och psykiatri vad gäller bemötande och tillgänglighet?Kvalitativ forskningsintervju har används för att samla in data. Åtta Brukare har intervjuats utifrån en intervjuguide. Svaren har bearbetats och analyserats med hjälp av den analysmetod som beskrivs av Miles och Huberman.

Studiens syfte är att undersöka och analysera vad personal på LSS institutioner gör isituationer där brukarna har ett utagerande-och/eller självdestruktivt beteende samt vilkasvårigheter de upplever i dessa situationer. Frågeställningarna är 1. Hur handlar personalen isituationer där Brukare är utagerande? 2. Hur upplever personalen det är att arbeta medutagerande situationer utifrån lagstiftningen? 3.

Syftet med studien var att undersöka hur samverkan påverkar bemötandet gentemot Brukare i kontakt med psykiatrins olika instanser. Detta gjordes genom kvalitativa intervjuer med personal inom landstingets akutpsykiatriska avdelningar och kommunens socialpsykiatri. Materialet analyserades utifrån en tematisk innehållsanalys med stöd i Honneths erkännandeteori och tidigare forskning. Resultatet påvisar att samverkan mellan dessa olika psykiatriska instanser inte fungerar som det ska och att detta påverkar Brukaren negativt. Det finns en tendens att brukarna faller mellan stolarna.

Syftet med studien var att beskriva hur personalen på ett demensboende kommunicerar och interagerar med demenssjuka personer. Studien utgick från ett personalperspektiv och beskrev hur de upplevde kommunikationen och interaktionen mellan dem och personer med demens. Studien omfattade sex personer, fyra undersköterskor samt två vårdbiträden. Metoden som användes var intervjuer som berörde frågeområdena interaktion, kommunikation samt personalens kunskap i detta arbete. I intervjusvaren framkom att omsorgen för demenssjuka personer präglas av brukarnas behov av lugn och ro.