Byggnadsdetaljers påverkan på lufttätheten
Och hur vi som brukare påverkar lufttäthetens beständighet
I ett samhälle som strävar efter en mer hållbar utveckling måste vi minska vår förbrukning av energi i hela samhället. Fastighetssektorn står för en stor del av den totala energiförbrukningen i Sverige och när vi avser att bygga mer energisnåla byggnader är lufttätheten en viktig fråga att ta hänsyn till. Även om energiförbrukningen är det vanligaste argumentet för att uppföra byggnader med god lufttäthet finns det många fler goda skäl. I en byggnad med god lufttäthet minskar risken för fuktskador, termiska komforten ökar, luftkvaliteten förbättras och byggnadens ljudisolering blir bättre. I det här examensarbetet har en fallstudie genomförts där ett antal olika detaljer har testats för att se vilken påverkan de har för byggnadens lufttäthet. Det har också undersökts hur vi som brukare av en byggnad påverkar lufttätheten när vi gör hål i det lufttätande skiktet i syfte att montera upp inredning på väggarna. Lufttäthetstesterna har genomförts i ett testhus som finns uppställt vid universitetet i Luleå. Huset är försett med utrustning för att mäta lufttätheten och en värmekamera har använts för att analysera läckagen. Resultatet som har framkommit av studien visar att om ett 5 mm i diameter stort hål borras i väggen blir det en mätbar skillnad på lufttätheten. Om 5 hål med diametern 5 mm borras i huset motsvarar det 0,2 hål/m2 yttervägg. Dessa 5 hål ökar luftläckaget med 12,5 %. Detta kan jämföras med fem 18 år gamla lägenheter som i snitt hade 0,9 hål/m2 yttervägg gjorda av brukarna i lägenheterna. Slutsatsen som kan dras av detta är att vi som brukare av en byggnad kan påverka lufttäthetens beständighet markant.