Partnervåld är ett globalt hälsoproblem och har de senaste årtiondena betraktats som ett samhällsproblem. Partnervåldets omfattning belyser vikten av att arbeta preventivt, där den varierade prevalensen inom och mellan länder indikerar på att våldet inte är ofrånkomligt utan kan förhindras och förebyggas. Preventiva åtgärder kan ske på en primär, sekundär och tertiär nivå där den tertiära nivån har varit studiens fokus. Hirschis teori om sociala band har visat sig vara betydande vid Brottsprevention och har påvisats avhålla individer från att begå partnervåld. Utifrån detta och utifrån det bristande vetenskapliga underlaget för preventiva åtgärder mot partnervåld i Sverige, fanns ett intresse att belysa frivårdsinspektörers upplevelser av återfallspreventiva åtgärder för män dömda för partnervåld, utifrån teorin om sociala band.

Att självkontroll har en påverkan på mänskligt beteende har diskuterats under många år men vad menas egentligen med begreppet självkontroll? I sin undersökning av begreppet använder sig studien av jämförelse mellan två teorier som båda tar upp begreppet självkontroll vid sin definition av brott. Dessa är Michael Gottfredson och Travis Hirschis, självkontrollsteori och Per-Olof Wikströms, situationella handlingsteori. Syftet med studien är att utveckla vad begreppet självkontroll innefattar i allmänhet samt behandla begreppets roll och utveckling inom två teorier som båda har sitt ursprung inom kriminologin. Begreppet självkontroll har en mycket bred och omfattande definition inom kriminologins ramar därför fokuserar denna studie endast på två specifika kriminologiska teoriers användning av begreppet.

Undersökningar utförda av Brottsförebyggande rådet beskriver att kameraövervakning skapar trygghet för människor. Den här studien granskar det påståendet där syftet är att genom en kvalitativ textanalys, av Risksamhället och Flytande rädsla tillsammans med annat vetenskap-ligt källmaterial, undersöka huruvida kameraövervakningen uppfyller sitt trygghetsskapande syfte. Vetenskapliga resultat visar att kameraövervakningen är ineffektiv vad gäller brottspre-vention, trots det fortsätter installationen av övervakningskameror. För att legitimera den fort-satta installationen tillskrivs övervakningskameran ett ny egenskap i form av trygghet. Den egenskapen bygger bland annat på BRÅ:s rapporter vilka skapar trygghetsundersökningar där enkäter används.

Undersökningar utförda av Brottsförebyggande rådet beskriver att kameraövervakning skapar trygghet för människor. Den här studien granskar det påståendet där syftet är att genom en kvalitativ textanalys, av Risksamhället och Flytande rädsla tillsammans med annat vetenskap-ligt källmaterial, undersöka huruvida kameraövervakningen uppfyller sitt trygghetsskapande syfte. Vetenskapliga resultat visar att kameraövervakningen är ineffektiv vad gäller brottspre-vention, trots det fortsätter installationen av övervakningskameror. För att legitimera den fort-satta installationen tillskrivs övervakningskameran ett ny egenskap i form av trygghet. Den egenskapen bygger bland annat på BRÅ:s rapporter vilka skapar trygghetsundersökningar där enkäter används.

Att det finns en genomgående rädsla för unga kvinnor att bli våldtagna har konstaterats i tidigare studier. Folkhälsoinstitutet visar i en annan studie att kvinnor i stor utsträckning undviker att utnyttja grönområden på grund av rädsla för våldtäkt och överfall. År 2020 ska Skellefteås vision om världens tryggaste samhälle förverkligats, trygg sexualitet och ungdomars psykiska och fysiska hälsa ska prioriteras. Syftet med denna rapport är att lyfta fram hur unga kvinnors rädsla för våldtäkt ser ut, deras tankar kring prevention samt de aktuella aktörernas preventiva åtgärder för att förebygga rädslan. Studien är avgränsad till Skellefteå kommun och 54 av dess unga kvinnor mellan 17-20 år som har fått besvara en enkätundersökning vilken rapporten i stort bygger på.

Syftet med denna uppsats var att främst undersöka vad för brottspreventiv effekt kameraövervakning har. Vid sidan om detta huvudsyfte skulle den personliga integriteten och de lagliga aspekterna också undersökas samt deras betydelse. Städerna London och Stockholm valdes som fokuspunkter. Kameraövervakningens tidsperiod begränsades till 2002-2011 och brottskategorierna till misshandel, rån och vandalism.Metoden med vilken arbetet genomfördes var teoretisk (litteraturbaserad). Empirin bestod därför förutom kriminalstatistik av böcker, rapporter och artiklar vilka analysen baserades på.London centrerades i arbetet eftersom att deras statistik bygger på kameraövervakning och Stockholm agerade som en kontrollmall för att verifiera eller falsifiera övervakningens brottspreventiva verkan då Stockholm inte hade någon kameraövervakningsstatistik.I resultatdelen framgick att de anmälda misshandelsbrotten i London hade minskat svagt och att de hade ökat i Stockholm.

Hedersrelaterade brott är komplexa och skapar svårigheter för skolpersonal i deras brottspreventiva arbete. Forskning har visat att offren för hedersrelaterade brott i stor utsträckning är flickor och kvinnor, men att kvinnor även begår hedersrelaterade brott, antingen som medlemmar inom kollektivet eller som primära förövare. Teorin om sociala band kan användas för att minska brottslighet. Syftet med studien var att belysa hur kuratorer som arbetar med flickor från familjer med hedersrelaterade problem upplevde sitt brottspreventiva arbete. Det brottspreventiva arbetet innefattar arbete gentemot utsatthet för hedersrelaterade brott utifrån de fyra elementen ur teorin om sociala band.

Syfte: Huvudsyftet med studien är att studera om elever i riskzonen anser att skolan kan stötta dem och därigenom förebygga kriminalitet. Vi har i undersökningen utgått ifrån följande tre frågeställningar:1. Hur anser eleverna att deras skolgång har fungerat, både kunskapsmässigt ochsocialt?2. Hur upplevde eleverna att skolan förhöll sig till deras kriminalitet?3.

Vad motiverar en kriminellt belastad person att bryta sin brottsliga bana och söka psykoterapi som en del av den processen? Syftet med föreliggande uppsats är att öka förståelsen för psykoterapins plats i en identitetsförändringsprocess. Frågeställningarna som studien vill undersöka är: tidigare kriminellas motiv till att söka psykoterapi, deras förväntningar på vad psykoterapin ska hjälpa dem med, samt skäl för att ta avstånd ifrån eller återgå till ett kriminellt liv. Studien är en kvalitativ, explorativ undersökning som utgår ifrån intervjuer med fyra personer som själva har sökt psykoterapi efter avtjänade fängelsestraff. Resultatet visar att motiven för att lämna kriminaliteten var primärt de anhöriga, en vilja att inte förlora mer relationer, tid, arbete och boende, en rädsla för att dö samt en ökad personlig mognad.

Endast en kilometer från Växjö Centrum ligger ett bostadsområde, Araby/Dalbo, tillkommet under 1960- och 70-talets s.k. Miljonprogram. Miljonprogrammet var ett politiskt försök till att bygga bort bostadsbristen, men ledde till många av de bostadsområden som idag kritiseras för att vara segregerade med monotona och otrivsamma miljöer. Innemiljöerna var vanligtvis välplanerade och funktionella lägenheter med anpassning till solljus och luftighet, men utemiljön blev ofta eftersatt pga. rationella byggmetoder.

Endast en kilometer från Växjö Centrum ligger ett bostadsområde, Araby/Dalbo, tillkommet under 1960- och 70-talets s.k. Miljonprogram. Miljonprogrammet var ett politiskt försök till att bygga bort bostadsbristen, men ledde till många av de bostadsområden som idag kritiseras för att vara segregerade med monotona och otrivsamma miljöer. Innemiljöerna var vanligtvis välplanerade och funktionella lägenheter med anpassning till solljus och luftighet, men utemiljön blev ofta eftersatt pga. rationella byggmetoder.

Förekomsten av brott är ett stort problem i vårt samhälle och har stor inverkan på de enkla beslut som tas i vår vardag, exempelvis på valet av område att bosätta sig i. Historiskt sett har ansvaret för att förebygga brottslighet legat hos polisen och de enskilda hushållen men de kan inte allena lösa problemen med brottslighet, och följaktligen blir en bredare strategi för brottsförebyggande arbete nödvändig. Ett sätt att utforma säkerheten är genom arkitektur och kallas för Crime Prevention through Environmental Design (CPTED). Perspektivet avser att minska både möjligheter och rädslan för brott genom att utnyttja de möjligheter som finns att öka överblickbarheten, att ta vara på framtoningen av ett område och att stärka den territoriella känslan hos invånare i ett bostadsområde.Grunden för den teoretiska ramen kommer från artikeln Towards an Economic approach to Crime and Prevention (2002), och använder sig av de fyra begreppen som utvecklades av Clark och Homel (ökad ansträngning, en ökad risk, minska belöningar och minimera antalet potentiella ursäkter). Det finns mängder av litteratur som behandlar ett ekonomiskt angreppssätt på brottslighet, men det finns emellertid få ekonomiska bidrag vad gäller att förebygga brott, och ännu färre inom området för att utforma brottsförebyggande arkitektur.

ABSTRACTTitel: Teorin som omgärdar den fula kriminologin - Cultural criminology, en introduktion.Författare: Johanna SundquistNyckelord: Cultural criminology, world risk society, risksamhälle. Dagens medialandskap är grundad i det skriftbaserade samhället och har därför stora möjligheter till samhällskritik. Vi som mediakonsumenter har också idag större möjlighet att kritisera media men också att kritisera via media än tidigare. Dagens samhälle genomsyras också av en mediekonsumtion av aldrig tidigare sedda mått (Christie, 2004:69). Vi pumpas med information i TV, i radio, på Internet - via bloggar, twittrar, communities och forum. Aldrig förr har heller kriminalitet getts sådan uppmärksamhet i media (Jewkes, 2004:141).

Detta examensarbete belyser trygghetsdiskussionen inom den fysiska planeringen och ger förslag på förbättringar av den fysiska miljön på otrygga platser, med fokus på gång- och cykelstråk. Idag är trygghet och säkerhet en viktig faktor för trivsel, oavsett om man bor i staden eller på landsbygden. Själva rädslan för att bli utsatt för brott är i sig ett problem. För många människor begränsar rädslan påtagligt vardagens möjligheter att använda stadens miljöer. Rädslan för att drabbas av våld eller annan brottslighet gör att många människor håller sig borta från offentliga platser och allmänna kommunikationer, speciellt efter det har blivit mörkt.

Detta examensarbete belyser trygghetsdiskussionen inom den fysiska planeringen och ger förslag på förbättringar av den fysiska miljön på otrygga platser, med fokus på gång- och cykelstråk. Idag är trygghet och säkerhet en viktig faktor för trivsel, oavsett om man bor i staden eller på landsbygden. Själva rädslan för att bli utsatt för brott är i sig ett problem. För många människor begränsar rädslan påtagligt vardagens möjligheter att använda stadens miljöer. Rädslan för att drabbas av våld eller annan brottslighet gör att många människor håller sig borta från offentliga platser och allmänna kommunikationer, speciellt efter det har blivit mörkt. Rädslan är beroende av olika sociala relationer som finns mellan olika grupper i samhället. Den föreställda rädslan är bl.