Frivårdsinspektörers upplevelser av återfallspreventiva åtgärder för män dömda för partnervåld
En kvalitativ studie utifrån teorin om sociala band
Partnervåld är ett globalt hälsoproblem och har de senaste årtiondena betraktats som ett samhällsproblem. Partnervåldets omfattning belyser vikten av att arbeta preventivt, där den varierade prevalensen inom och mellan länder indikerar på att våldet inte är ofrånkomligt utan kan förhindras och förebyggas. Preventiva åtgärder kan ske på en primär, sekundär och tertiär nivå där den tertiära nivån har varit studiens fokus. Hirschis teori om sociala band har visat sig vara betydande vid brottsprevention och har påvisats avhålla individer från att begå partnervåld. Utifrån detta och utifrån det bristande vetenskapliga underlaget för preventiva åtgärder mot partnervåld i Sverige, fanns ett intresse att belysa frivårdsinspektörers upplevelser av återfallspreventiva åtgärder för män dömda för partnervåld, utifrån teorin om sociala band. En kvalitativ deduktiv design ansågs lämplig att utgå från då teorin användes som vägledning under studiens utformande. Fyra på förhand valda teman; anknytning, åtagande, delaktighet och övertygelse, med utgångspunkt i Hirschis teori om sociala band, utgjorde grunden för den tematiska analysen där det explicita innehållet analyserades och konceptualiserades. Öppna semistrukturerade telefonintervjuer skedde med tio frivårdsinspektörer från varierande geografiska områden i Sverige. Resultatet belyste teorins applicerbarhet på frivårdsinspektörers upplevelser av återfallspreventiva åtgärder för män dömda för partnervåld. Deltagarna upplevde att alla element i teorin var betydande för att inte återfalla i partnervåld. Vidare upplevdes frivårdens preventionsarbete kunna utvecklas, i enlighet med den teoretiska referensramen för att minimera riskerna att återfalla i partnervåld.