Borde jag vara rädd? - En studie om kameraövervakning i trygghetskapande syfte
SamhällsvetenskapSocial sciences - sociologyKameraövervakningTrygghetCctvRiskRisksamhälletRädslaKvalitativ textanalys och brottsprevention.
Undersökningar utförda av Brottsförebyggande rådet beskriver att
kameraövervakning skapar trygghet för människor. Den här studien granskar det
påståendet där syftet är att genom en kvalitativ textanalys, av Risksamhället
och Flytande rädsla tillsammans med annat vetenskap-ligt källmaterial,
undersöka huruvida kameraövervakningen uppfyller sitt trygghetsskapande syfte.
Vetenskapliga resultat visar att kameraövervakningen är ineffektiv vad gäller
brottspre-vention, trots det fortsätter installationen av övervakningskameror.
För att legitimera den fort-satta installationen tillskrivs övervakningskameran
ett ny egenskap i form av trygghet. Den egenskapen bygger bland annat på BRÅ:s
rapporter vilka skapar trygghetsundersökningar där enkäter används. Samtidigt
visar den här studien att undersökningarna saknar en klar defini-tion av
trygghet vilket renderar en ifrågasättning av tidigare genomförda
undersökningar. Vad är det de har undersökt egentligen? Ett annat resultat i
den här studien rör diskrepansen mellan upplevd och reell risk. Dels då
människor som oroar sig för att bli utsatta för brott besitter en större rädsla
jämfört med de människor som faktiskt har blivit utsatta, dels för att medier
och forskning påverkar människors uppfattning om brottslighet. Problematiken
som uppstår är att människors oro inte korrelerar med den reella risken och
upplever därmed en större oro än vad som är befogat. Studien visar genom
resultat och analys att kameraövervakning inte bara är ineffektiv ur
brottspreventiv synpunkt, den skapar också rädsla genom att påminna männi-skor
om de faror som eventuellt finns. Rädslan resulterar sedan i flera
övervakningskameror som i sin tur skapar en än större rädsla.