Syftet med uppsatsen Àr att lyfta upp olika problem som barn som vÀxer upp i en miljö med missbruk stÄr inför i livet. Barnen fÄr ofta problem med sjÀlvkÀnsla och tillit till andra mÀnniskor och detta tar individerna med sig upp i vuxen Älder. Förnekelsen och tystnaden Àr stark pÄ grund av att individerna skÀms för att förÀldern Àr missbrukare. Uppsatsen Àr ocksÄ kopplad till skolan och vad personalen dÀr kan göra för att upptÀcka om ett barn far illa i ett hem med missbruk. För att fÄ en bild av problematiken har fyra individer som vÀxt upp med en eller tvÄ missbrukande intervjuats, och i frÄgan om skolans roll har tvÄ kuratorer intervjuats.

Studien syftar till att undersöka hur socialsekreterare resonerar kring omhÀndertagande av gravida missbrukare. I studien undersöks Àven tillÀmpning av tvÄngsvÄrdslagstiftning i förhÄllande till gravida missbrukare och socialsekreterares förhÄllningssÀtt till etiska aspekter nÀr beslut om tvÄngsvÄrd av gravida missbrukare tas. Studien Àr kvalitativ och genomförs med hjÀlp av intervjuer med socialsekreterare och Àven med hjÀlp av officiella dokument frÄn olika myndigheter. I studien anvÀnds teorier som empowerment och företrÀdarskap av Ole Petter Askheim (2007) och Malcolm Payne (2008), socialarbetares handlingsutrymme av Karin Svensson m.fl. (2008) och etiska koder i socialt arbete av Erik Blennberger (2006).

Syftet med uppsatsen Àr att genom nÀrlÀsning av Magdalena Graafs sjÀlvbiografi Det ska bli ett sant nöje att döda dig, studera hur stereotypa förestÀllningar kommer till uttryck. De stereotypa förestÀllningar som valts Àr synen av polisens och de sociala myndigheters arbete.     Hermeneutisk metod har anvÀnds för att fÄ en sÄ fullstÀndig uppfattning av bokens innehÄll som möjligt. DÀrtill har ocksÄ nÀrlÀsning av texten gjorts med syfte att hitta alla stÀllen i boken dÄ Magdalena Graaf talar om polisen eller de sociala myndigheterna. I resultat och analysdelen jÀmförs den stereotypa bild som finns i Magdalena Graafs bok med liknade studier av stereotyper inom faktionslitterturen. Uppsatsen avslutas sedan med en slutdiskussion dÀr jag sammanfattar och svarar pÄ uppsatsens syfte och frÄgestÀllningar.

Kinas reformer som startade 1979 genom Deng Xiaoping har lett till omfattande ekonomisk framgÄng i Kina. Dessa ekonomiska reformer har gÄtt rakt emot kommunistisk ideologi och har dÀrför fÄtt stark inrikes kritik samtidigt som folket fÄtt högre levnadsstandard och utlÀndska företag investerar stort i Kina. Före reformerna hade Kina börjat se en viss uppgÄng i tillvÀxt, men var i stort behov av moderniseringar. Det första steget var att tillÄta en liten privat sektor samt att öppna upp speciella ekonomiska zoner i södra Kina runt kustregionerna för att hÀmta in utlÀndskt kapital samt avancerad teknologi. Kina har sedan dess haft en genomsnittlig BNP-tillvÀxt pÄ 9% per Är.

Allt fler företag inser vikten av att föra ett aktivt miljöarbete och inför dÀrför miljöledningsstandarden ISO 14001. Denna hjÀlper företagen att arbeta pÄ ett systematiskt sÀtt för att minska sin miljöpÄverkan. Rapporten syftar till att kartlÀgga de positiva effekter som ISO 14001 haft pÄ certifierade företag mellan Är 1998 och 2008. Dels har enkÀtundersökning genomförts 1998 pÄ 124 certifierade företag och dels har en dokumentstudie gjorts under 2008 pÄ tio andra uppsatser och rapporter inom omrÄdet. Undersökningarna visar att ISO 14001 haft mÄnga positiva effekter sÄsom ordning och reda, bÀttre mÄlstyrning, minskade kostnader genom minskad resursanvÀndning och förbÀttrad effektivitet samt förbÀttrad kontroll av miljöpÄverkan.

En viktig del i det systematiska brandskyddsarbetet Àr att rapportera in de tillbud, risker och olyckor som sker inom ett företag. Detta ökar riskperceptionen inom organisationen och hjÀlper till att fÄ upp problem och brister till ytan. Den hÀr rapporten ska förklara nyttan av en rapporterande kultur och visa att det finns en relation mellan antalet risker/tillbud och faktiska olyckor. Genom att granska de "nÀstan incidenter" som sker kan ocksÄ antalet faktiska olyckor förutspÄs och dÀrmed förhindras. Vidare ska de lagar som styr incidentrapportering att klargöras och vilka myndigheter som stÀller vilka krav. Det skall Àven poÀngteras att incidentrapporteringen styrs av andra frivilliga faktorer sÄsom certifieringskrav, branschrekommendationer och den egna sÀkerhetspolicyn. I det hÀr arbetet granskas sÀrskilt incidentrapporter som behandlar brand och hur administrering och uppföljning av dessa gÄr till. Uppdragsgivaren LKAB vill sÀrskilt utreda möjligheterna till att rationalisera rapportering av brandincidenter.

Detta arbete har ett lÄngsiktigt mÄl som Àr av normerande drag dÀr vÀrderingar inom ramen för hÄllbar utveckling(HUT) skall initieras, implementeras samt institutionaliseras pÄ byggprogrammet pÄ Fredrika Bremergymnasiet i Haninge och spridas till resten av skolan. Det kortsiktiga mÄlet som ryms inom denna uppsats Àr att initiera ett förbÀttringsarbete inom byggprogrammet dÀr hÄllbar utveckling införs som en röd trÄd och ett viktigt redskap för att nÄ styrdokumentens mÄl.För att skapa möjligheter och förutsÀttningar för genomförande av detta utvecklingsprojekt har jag anvÀnt olika strategier och valt att samarbeta med flera myndigheter inom kommun och Myndigheten för skolutveckling. Denna myndighet delar ut utmÀrkelsen ?Skola för hÄllbar utveckling? till skolor som har ambitionen att arbeta aktivt med hÄllbar utveckling i undervisning och verksamhet.Som referens har jag undersökt andra gymnasieskolor inom Sverige som har fÄtt denna utmÀrkelse av Myndigheten för skolutveckling?Det nya Ärhundradets största utmaning Àr att ta ett abstrakt begrepp som hÄllbar utveckling och göra det till en verklighet för mÀnniskor över hela vÀrlden?.Kofi Annan, FN:s generalsekreterare..

Att undersöka hur svenska supporterföreningar arbetar för att skapa förtroende kring sig sjÀlv och sitt varumÀrke i förhÄllande till medierapporteringen kring fotbollsvÄldet. I studien har vi tillÀmpat kvalitativa metoder. Huvudsakliga har det empiriska materialet har samlats in genom personliga intervjuer och artiklar. Idag verkar det ofta som att det viktigaste för journalister Àr att sÀlja lösnummer och skapa rubriker Àn att förmedla den korrekta bilden av en hÀndelse. Det har visat sig genom vÄra intervjuer och artikelanalyser att journalister ofta saknar kunskap i Àmnet vilket ofta leder till fel ordval.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur en etablering i Tyskland kan gÄ till och undersöka vilka problem som kan uppstÄ. Vidare Àr syftet att ta fram en lathund som ska hjÀlpa företag med planeringen av sin etableringsprocess. Metod: Uppsatsen har anvÀnt en fallstudie över etableringsprocessen mellan Tyskland och Sverige. PrimÀrdata har samlats in genom kvalitativa intervjuer med respondenter kunniga om etableringsprocessen. Den teoretiska referensramen bestÄr av internationaliseringsprocessen, etableringshinder och kulturella skillnader. Ramen har anvÀnts för att kunna analysera uppsatsens empiri och dra slutsatser. Slutsats: Uppsatsens slutsats Àr att Tyskland erbjuder en marknad med stor potential och det kan konstateras tvÄ sÀtt som Àr vanliga vid etablering i Tyskland.

The Swedish government decided in 1996 that the governmental authorities are to implemementenvironmental management systems. Each year, the Swedish Environmental ProtectionAgency compiles the authorities? reports on their environmental management systems. Thecompilation shows that not more than 20 % of the authorities perform environmental audits.This study aims to investigate the authorities? view of internal environmental audits, the incentivesof performing them.

Studien syftar till att söka samband mellan gestaltning av den fysiska miljön och upplevd trygghet runt ett förortscentrum, samt undersöka hur dessa förhÄllanden behandlas i en centrumomvandling. Detta gjordes utifrÄn en fallstudie över Mörby centrum. Genom observationer, intervjuer och frÄgeformulÀr samlades data in, som sedan stÀlldes mot beprövade teorier av sÄvÀl forskare som myndigheter och författare. Dessa anvÀndes sedan för att granska den nya detaljplanen över omrÄdet ur ett trygghetsperspektiv. Studien visade att sambanden mellan upplevd trygghet och gestaltning av den fysiska miljön Àr mÄnga och starka. Den nya planen över Mörby centrum ger utifrÄn analysen goda förutsÀttningar att öka den upplevda tryggheten, dÄ den behandlar mÄnga av de samband som hittades. Det uppdagades dock att nya otrygga omrÄden kan utvecklas runt centrumet, men att dessa inte kan pÄvisas med visshet innan planen Àr genomförd..

Det ligger ett stort ekonomiskt intresse i de nÀringar som finns etablerade i Såpmi och de naturresurser som Ànnu inte exploaterats. NorrlÀndska Àlvar, skogar och mineraler bringar stora inkomster till Sverige varför det finns ett samhÀlleligt intresse i att ge goda förutsÀttningar för att utnyttja landets naturresurser. Mineralbrytning och vindkraftsparker Àr intressanta etableringar i bÄde fjÀll- och skogsland och högaktualiserar frÄgan om rennÀringens fortsatta bedrivande. Det finns Àven andra ekonomiska intressen i fjÀllomrÄdena bortom energiproduktion, gruvnÀring och skogsbruk som gör ansprÄk pÄ mark och vatten som omfattas av renskötselrÀtt. Omfattande intrÄng i renbetesmarker och hinder för den praktiska renskötseln utgörs nÀmligen ocksÄ av turism och friluftsaktiviteter.

Det ena syftet med uppsatsen Àr att rent deskriptivt söka ÄskÄdliggöra hur samerna med avseende pÄ sin renskötsel kommit att fÄ sitt brukande av mark alltmer begrÀnsat till följd av fortgÄende och nya ingrepp frÄn andra markanvÀndare. Med det torde samtidigt möjligen kunna synliggöras vilken dignitet som rÀtteligen kan tillskrivas den konstitutionellt skyddade bruksrÀtt till marken som samerna tillerkÀnts. SammanhÀngande med dessa frÄgor finns ocksÄ en underliggande tanke att det empiriska underlaget skall kunna avspegla inte bara tendenser vad gÀller tillÀmpningen av samerÀtten inom domstolar och myndigheter utan Àven ge utrymme för vissa förutsÀgelser. Det andra syftet Àr att mot den sÄ angivna bakgrunden söka utröna om och i sÄ fall i vad mÄn den samiska brukrÀtten skulle kunna stÀrkas genom internationella pÄtryckningar. - I uppsatsen görs ett försök att nÄ de mekanismer som legat till grund för rÀttstillÀmpningen och detta görs genom att denna testas mot dels ett rÀttsekonomiskt, dels ett diskursivt betraktelsesÀtt.

Det ena syftet med uppsatsen Àr att rent deskriptivt söka ÄskÄdliggöra hur samerna med avseende pÄ sin renskötsel kommit att fÄ sitt brukande av mark alltmer begrÀnsat till följd av fortgÄende och nya ingrepp frÄn andra markanvÀndare. Med det torde samtidigt möjligen kunna synliggöras vilken dignitet som rÀtteligen kan tillskrivas den konstitutionellt skyddade bruksrÀtt till marken som samerna tillerkÀnts. SammanhÀngande med dessa frÄgor finns ocksÄ en underliggande tanke att det empiriska underlaget skall kunna avspegla inte bara tendenser vad gÀller tillÀmpningen av samerÀtten inom domstolar och myndigheter utan Àven ge utrymme för vissa förutsÀgelser. Det andra syftet Àr att mot den sÄ angivna bakgrunden söka utröna om och i sÄ fall i vad mÄn den samiska brukrÀtten skulle kunna stÀrkas genom internationella pÄtryckningar. - I uppsatsen görs ett försök att nÄ de mekanismer som legat till grund för rÀttstillÀmpningen och detta görs genom att denna testas mot dels ett rÀttsekonomiskt, dels ett diskursivt betraktelsesÀtt.

Denna uppsats analyserar tendenser hos tvĂ„ tidningar i deras rapportering och opinion om spanska sjukan under hösten 1918. Syftet Ă€r att undersöka likheter och skillnader i tendenser i tidningarnas rapportering och kritik av myndigheter samt huruvida de primĂ€rt kan förklaras ideologiskt eller genom ett centrum/periferiperspektiv, samt ifall tidningarna Ă€gnade sig Ă„t objektiv rapportering, lugnande sjĂ€lvcensur eller överdrifter. Med avstamp i induktiva slutsatser hos Margareta Åman, Stein Rokkans modell för integrering av nationalstater samt idĂ©analys konstrueras ett teoretiskt ramverk för en hypotetisk-deduktiv undersökning. De undersökta tidningarna Ă€r Norrlandsposten samt Arbetarbladet och tidsramen frĂ„n juni till december 1918. Analysen visar att rapproteringen karaktĂ€riserades av ett visst manande till lugn.