Denna studie grundar sig i hur synen pÄ förutsÀttningarna för miljöarbete pÄ skolorna i en norrlandskommun ser ut. Vi har genom intervjuer med berörda parter gjort en kvalitativ undersökning som utrett hur de normstödjande respektive normhindrande strukturerna pÄverkar möjligheterna för miljöarbetet. I undersökningen har vi sett att ledningens betydelse för ett konstruktivt miljöarbete Àr mycket stor. Miljöbegreppets komplexitet skapar problem nÀr man skall överföra teori till praktik. Detta problem yttrar sig i svÄrigheter att bibehÄlla det holistiska och tvÀrvetenskapliga perspektivet.

Syfte: Studien vill undersöka hur en persons uppvÀxt ser ut; som har vuxit upp med en psykiskt sjuk; och vilket stöd personen har haft eller inte haft. Vilka relationer som har varit viktiga och varför. FrÄgestÀllningar: Hur upplevde de relationen med och kÀnslorna inför sina förÀldrar? Vilken Vetskap har de haft om sjukdomen och pÄ vilket sÀtt har det pÄverkat dem? Har de fÄtt stöd och i sÄ fall varifrÄn?Med hjÀlp av halvstrukturerade djupintervjuer med fyra vuxna barn till psykiskt sjuka har detta undersökts. Det konstateras att dessa barn kan kÀnna en egen skuld för förÀlderns sjukdom, att de fÄr ta ett stort ansvar för sin och familjens situation.

Ämnet för denna uppsats behandlar distansarbete och upplevelsen av kontroll och övervakning vid distansarbete samt hur individen bemöter detta. Syftet med denna kvalitativa studie var att belysa hur mĂ€nniskor som arbetar hemifrĂ„n upplever sin arbetssituation, om de upplever att deras arbete och prestationer kontrolleras/övervakas, samt hur de bemöter denna eventuella kontroll/övervakning. Det empiriska materialet i denna studie bestĂ„r av intervjuer med fyra kvinnor och tvĂ„ mĂ€n som arbetar inom sĂ„vĂ€l statliga myndigheter som privatĂ€gda bolag i fyra olika kommuner. Vid tolkning och analys har Foucaults teori om panoptism och Goffmans dramaturgiska modell anvĂ€nts. Av undersökningens resultat framgĂ„r att mĂ€nniskor som distansarbetar kan uppleva en rollkonflikt kopplat till de olika rollerna som Ă€r förknippad med dennes arbete och privatliv, att en kĂ€nsla av övervakning finns nĂ€rvarande vid distansarbete samt att olika handlingsmönster eller strategier stĂ„r att finna i dessa mĂ€nniskors bemötande av kontrollen..

Svenska myndigheter har ett flertal gÄnger pÄpekat att framtidens arbetsmarknad kommer att behöva kompetent och högskoleutbildad arbetskraft. Samtidigt diskrimineras unga högutbildade i arbetsmarknaden. En del av dessa ungdomar har utbildat sig i Sverige och vÀljer att arbeta utomlands. Konsekvenserna som detta kan ha i Sveriges framtida arbetsmarknad Àr oklara.Syftet med undersökningen Àr att studera varför vissa akademiska ungdomar med invandrarbakgrund som har vÀxt upp i heterogena miljöer vÀljer bort Sverige efter högre studier. MÄlet Àr att förstÄ och förklara ett aktuellt fenomen.För att genomföra studien har en kvalitativ metod anvÀnts.

Boendesegregation Àr ett tillstÄnd pÄ bostadsmarknaden som innebÀr att grupper av hushÄll med olika egenskaper bor geografiskt Ätskilda frÄn varandra, vanligen i olika bostadsomrÄden med olika fysisk och social status. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om boendesegregation finns i LuleÄ samt ta reda pÄ vad boendesegregation kan fÄ för konsekvenser i en medelstor stad som LuleÄ. Studien har avgrÀnsats till att omfatta de 17 bostadsomrÄden som kopplas till tÀtorten i LuleÄ kommun. Den empiriska analysen har delats upp i tvÄ dimensioner: indikatorer pÄ boendesegregation har eftersökts, demografiskt, socioekonomiskt och etniskt. Vidare handlar den andra dimensionen om de diskurser som framkommit vid intervjuerna, det vill sÀga de begrepp och termer varigenom de olika bostadsomrÄdena och dess befolkningar har beskrivits.

24-timmarsmyndigheten Ă€r en vision om att myndigheter skall erbjuda medborgare och företag e-tjĂ€nster över Internet dygnet runt. De e-tjĂ€nster, inom ramen för 24 timmarsmyndigheten, som föreslĂ„s finnas pĂ„ en kommuns webbplats Ă€r föreslagna utifrĂ„n ett producentperspektiv, alltsĂ„ utifrĂ„n kommunernas egna förvaltningar. Det finns inga, eller fĂ„, undersökningar som visar pĂ„ vilka e-tjĂ€nster som föreslĂ„s eller prioriteras utifrĂ„n ett konsumentperspektiv, alltsĂ„ frĂ„n kommuninvĂ„nare och företag.I arbetet undersöks vilka förslag pĂ„ e-tjĂ€nster som föreslĂ„s utifrĂ„n ett konsumentperspektiv, om de e-tjĂ€nster som framkommit skiljer sig mot de e-tjĂ€nster som föreslagits utifrĂ„n ett producentperspektiv samt om e-tjĂ€nster prioriteras lika utifrĂ„n de bĂ„da perspektiven.Efter intervjuer med bĂ„de kommuninvĂ„nare och företag dras slutsatsen att det finns skillnader mellan ett konsumentperspektiv och ett producentperspektiv nĂ€r det gĂ€ller e-tjĂ€nster. Även om likheterna Ă€r större finns det skillnader bĂ„de nĂ€r det gĂ€ller föreslagna e-tjĂ€nster och prioritering av dessa. AlltsĂ„ behövs ett konsumentperspektiv tas i beaktande vid utveckling av e-tjĂ€nster pĂ„ kommuners webbplatser..

Uppsatsens syfte har varit att behandla begreppet barnets bÀsta, om definitionen av begreppet Àr tillrÀckligt klart uttryckt sÄ att barnets bÀsta kan tillgodoses av myndigheter och domstol, samt hur rÀttsregler och rÀttstillÀmpningen kring barnets bÀsta ser ut i de enskilda fallen. Författaren har Àven behandlat frÄgan om utredare inom den statliga sektorn har en tendens för att göra en subjektiv tolkning av begreppet barnets bÀsta, vilket dÀrmed kan leda till en fel bedömning i det enskilda fallet. Den viktigaste grundlÀggande principen enligt barnkonventionens artikel 3 Àr barnets bÀsta i frÀmsta rummet. I och med att Sverige antog barnkonventionen Är 1990 Àr de pliktiga att efterfölja och vidta de ÄtgÀrder som krÀvs för barnets bÀsta. Enligt FörÀldrabalken 6kap 2a§ ska frÄgor kring vÄrdnad, boende och umgÀnge alltid vara det avgörande för barnets bÀsta.

Studien syftar till att undersöka hur socialsekreterare resonerar kring omhÀndertagande av gravida missbrukare. I studien undersöks Àven tillÀmpning av tvÄngsvÄrdslagstiftning i förhÄllande till gravida missbrukare och socialsekreterares förhÄllningssÀtt till etiska aspekter nÀr beslut om tvÄngsvÄrd av gravida missbrukare tas. Studien Àr kvalitativ och genomförs med hjÀlp av intervjuer med socialsekreterare och Àven med hjÀlp av officiella dokument frÄn olika myndigheter. I studien anvÀnds teorier som empowerment och företrÀdarskap av Ole Petter Askheim (2007) och Malcolm Payne (2008), socialarbetares handlingsutrymme av Karin Svensson m.fl. (2008) och etiska koder i socialt arbete av Erik Blennberger (2006).

Bakgrund och problem: Diskussionen om revisionsplikten har pÄgÄtt i mÄnga Är och Äsikterna har varit delade. 2008 ska sÄledes en utredning om revisionspliktens framtid presenteras. DÄ flera studier har gjorts i Àmnet har författarna valt att göra en litteraturstudie för att fÄ pÄ sÀtt fÄ en bra bild av vad samtliga intressenter tycker.Syfte: Syftet Àr att fÄ en övergripande bild av hur de som pÄverkas av ett avskaffande av revisionsplikten stÀller sig till slopandet och vilka effekter de tror att avskaffandet ska fÄ för just dem.Metod: TillvÀgagÄngssÀttet har bestÄtt av att studera intervjuer frÄn uppsatser med ordet ?revisionsplikt?. Av 86 olika uppsatser har de enligt författarna 30 mest relevanta uppsatserna anvÀnts.

De operativa tillsynsmyndigheterna ska utföra tillsyn i den omfattning som behövs. Diskussioner om en oklar struktur pÄ tillsynsansvaret samt resursbrist har visat att det krÀvs en belysning av Àmnet för att kartlÀgga de ansvarsfördelningar som ÄlÀggs tillsynsmyndigheterna. Denna uppsats har syftat till att belysa tillsynsmyndigheternas ansvarsroller med fokus pÄ tillsyn av miljöfarlig verksamhet. Arbetet har utgÄtt frÄn en rÀttsvetenskaplig metod genom att utgÄ frÄn gÀllande lagstiftning och förarbeten. Juridisk litteratur har anvÀnds för bekrÀftelse av tolkningen av lagtext.

Syftet med vÄr uppsats Àr att öka förstÄelsen för vilka hinder som kan dyka upp i en investeringsprocess i rysk jordbruksmark samt hur man pÄ ett resultatrikt sÀtt kan ta sig förbi dessa svÄrigheter. Vi har samlat teori frÄn olika kÀllor för att skapa oss en bild av hur investeringsmöjligheterna ser ut i Ryssland. För att se om teorin stÀmmer med verkligheten har vi intervjuat tre personer med anknytning till Àmnet. Den empiriska studien visade sig generellt sett stÀmma vÀl överens med vÄr teoretiska referensram. NÄgra av de slutsatser vi kommit fram till Àr att man som investerare bör vara vÀl medveten om vilka hinder som finns för att inte bli överraskad.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur den svenska gymnasieskolans förÀndringar sedan början av 1970-talet har pÄverkat en enskild lÀrares yrkesliv. FrÄgestÀllningarna lyder som följer; Vilka förÀndringar har skett i den svenska gymnasieskolan sedan början av 1970-talet? Hur har dessa förÀndringar pÄverkat en enskild lÀrares yrkesliv? För att uppnÄ mitt syfte och besvara mina frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av en muntlig kÀlla och av flera skriftliga kÀllor. Mitt teorikapitel innefattar tre avsnitt; undersökningen NÀra grÀnsen, gjord av Arbetslivsinstitutet, samt begreppen oral history och livshistoria. FörÀndringarna i den svenska gymnasieskolan sedan 1970-talet fungerar som en bakgrundsteckning.

 Efter Ätskilliga rubriker i media om problematiken kring sms-lÄn kommer uppsatsens huvudsakliga uppgift vara att försöka besvara den centrala frÄgan i debatten, om varför unga vuxna sms-lÄntagare hamnar hos Kronofogden.Sms-lÄn etablerades pÄ den svenska marknaden i början av 2006 och karaktÀriseras frÀmst av lÄga lÄnebelopp, kort kredittid och en enkel ansökan. Idag finns det cirka 30 olika aktörer pÄ den svenska marknaden som tillhandahÄller denna typ av kredit. Sms-lÄn har Àven etablerats pÄ den danska marknaden under mars mÄnad, 2008.VÄrt syfte med uppsatsen Àr att med hjÀlp av intervjuer och olika typer av sekundÀrdata belysa hur sms-lÄntagarens lÄnemönster ser ut. Vi vill Àven ge konkreta förslag till företag, myndigheter och lÄntagare om hur hanteringen av sms-lÄn kan förbÀttras. Detta för att förhindra att fler ungdomar hamnar i skuldproblem.

Syfte & frÄgestÀllning: Huvudsyftet med denna studie Àr att utforska vilka insatser det finns för sexualbrottsdömda efter avslutad anstaltsvistelse inom kriminalvÄrden. Ytterligare ett syfte Àr att fÄ inblick i frivÄrdens arbete med före detta sexualbrottsdömda. FrÄgestÀllningarna Àr: Hur samarbetar kriminalvÄrden och frivÄrden i arbetet med utslussning för sexuellt dömda frÄn anstalter? Hur arbetar frivÄrden med eftervÄrden för sexuellt dömda? Metod: Detta Àr en kvantitativ studie dÀr enkÀter har skickats ut till anstalter och frivÄrdsenheter, som arbetar med sexualbrottsdömda. Resultat: Samarbetet mellan frivÄrd och anstalt fungerar bÀttre Àn med andra myndigheter och verksamheter.

Syftet med denna studie var att beskriva hur bistÄndshandlÀggare och representanter för anhörigföreningar upplevde att anhörigvÄrdarnas behov av stöd tillgodoses. I studien intervjuades fyra bistÄndshandlÀggare och tre representanter för anhörigföreningar. Personliga intervjuer genomfördes med hjÀlp av en intervjuguide med olika frÄgeomrÄden. Resultatet av denna studie visade att samtliga bistÄndshandlÀggare ansÄg att kommunen till största delen kunde tillmötesgÄ de anhörigas behov av stöd. FrÄn anhörigföreningarnas sida ansÄg man att samhÀllet mÄste ta mer hÀnsyn till anhörigas behov samt bli bÀttre pÄ att informera anhöriga om deras olika rÀttigheter.