Denna uppsats analyserar tendenser hos tvĂ„ tidningar i deras rapportering och opinion om spanska sjukan under hösten 1918. Syftet Ă€r att undersöka likheter och skillnader i tendenser i tidningarnas rapportering och kritik av myndigheter samt huruvida de primĂ€rt kan förklaras ideologiskt eller genom ett centrum/periferiperspektiv, samt ifall tidningarna Ă€gnade sig Ă„t objektiv rapportering, lugnande sjĂ€lvcensur eller överdrifter. Med avstamp i induktiva slutsatser hos Margareta Åman, Stein Rokkans modell för integrering av nationalstater samt idĂ©analys konstrueras ett teoretiskt ramverk för en hypotetisk-deduktiv undersökning. De undersökta tidningarna Ă€r Norrlandsposten samt Arbetarbladet och tidsramen frĂ„n juni till december 1918. Analysen visar att rapproteringen karaktĂ€riserades av ett visst manande till lugn.

I och med att det i dagslÀget rÄder osÀkerhet kring verkan av klandertalan Àr det ena syftet med denna kandidatuppsats att utreda hur en klandertalan kan undvikas, samt vilka konsekvenser som skulle kunna uppkomma för fastighetsÀgare ifall klandertalan bifalls efter att köpeskilling erlagts. Vidare avses att utreda huruvida det blir olika utfall beroende pÄ huruvida lagfart beviljats eller ej. Ovan nÀmnda syfte Àmnar resultera i rekommendationer för hur fastighetsÀgare kan undvika att stÀmmobeslut angÄende ombildning utsÀtts för klandertalan.Det andra syftet Àr att granska vad som fordras för att reglerna i 9 kap 19 § BRL skall anses uppfyllda, samt hur prövningen av stÀmmobesluten gÄr till, bÄde hos Bolaget och hos övriga inblandade myndigheter och huruvida denna granskning kan anses vara rimlig. Avslutningsvis kommer vi att diskutera vad som Àr en rimlig granskning utifrÄn fastighetsÀgares perspektiv.Det övergripande syftet gÀllande ovanstÄende Àr att utreda huruvida det finns behov av att lagtexten eventuellt bör förtydligas, eller Àndras, för att klargöra den osÀkerhet som rÄder inom omrÄdet..

Sverige har sju stycken tingsrÀtter har blivit utsedda till att behandla sjörÀttsmÄl. SjörÀttsmÄl innebÀr antingen tvister eller brottmÄl med anknytning till sjöfarten pÄ svenskt territorium.Syftet var att kartlÀgga och redogöra avgjorda brottmÄl och tvistemÄl hos sjörÀttsdomstolarna över tid. Studiens frÄgestÀllningar fokuserade pÄ typer av mÄl, skillnader mellan domstolar och förÀndring över tid. Studien fördjupade sig i domar rörande handelssjöfarten.Som metod valdes litteraturstudie och vid uppföljande frÄgor gjordes intervjuer med myndigheter och sakkunniga. Litteraturen i denna studie var de 153 domarna som meddelades mellan 2009 och 2013.Av alla domarna var det fem tvistemÄl och 148 brottmÄlsdomar, om 13 olika rubriceringar.

MÀnniskor med psykisk sjukdom har ofta pÄ grund av sina funktionsnedsÀttningar stora svÄrigheter att ta kontakt med myndigheter vilket medför att de inte fÄr sina behov tillgodosedda. I syfte att förbÀttra livsvillkoren och samordna insatser för dessa mÀnniskor startades verksamheter med personligt ombud. Syftet med studien Àr att belysa olika samhÀllsaktörers erfarenheter av personligt ombud. De forskningsfrÄgor vi utgÄr frÄn för att besvara syftet Àr hur aktörerna upplever och beskriver innebörden av det uppdrag de personliga ombuden utför samt hur de upplever att personliga ombud pÄverkat mÀnniskor med psykiska funktionsnedsÀttningars möjigheter till integrering och delaktighet i samhÀllet. Genom att intervjua flera enskilda aktörer frÄn nÀtverket kring mÀnniskan med psykisk funktionsnedsÀttning belyser studien vilken betydelse personligt ombud har för individen.

VÄr avsikt med denna rapport Àr att belysa problematiken med Polisens resurser och den lÄga uppklarningsprocenten av de sÄ kallade mÀngdbrotten. Det vill sÀga brott av enklare beskaffenhet med polisiÀr förundersökningsledning. Förenklat kan man sÀga att dessa brott utgörs av tillgreppsbrott, lindrigare vÄldsbrott, skadegörelsebrott och fridsbrott som drabbar allmÀnheten i relativt stor omfattning jÀmfört med grov brottslighet. Grunden till denna rapport Àr att mÀngdbrotten utgör den absolut största delen av den totala brottsligheten samtidigt som de har den lÀgsta uppklaringsprocenten. Detta faktum innebÀr sannolikt att otryggheten hos befolkningen ökar samtidigt som allmÀnhetens tilltro till rÀttsvÀsendet sjunker kraftigt.

Uppsatsen behandlar informationsoperationer frÄn en operativ synvinkel. Teorianknytningen görs gentemotmanöverteorin, med dess delmÀngd manöverkrigföring. Syftet med uppsatsen Àr att besvara vilka förmÄgor tillinformationsoperationer som finns i Försvarsmakten idag samt vilka möjligheter de skapar för framtiden medfokus pÄ Är 2010. Detta exemplifieras genom ett scenario, en strategisk typsituation, dÀr uppsatsen svarar pÄhur dessa förmÄgor skall anvÀndas som en del i striden i en fiktiv fredsframtvingande insats inom ramen förEU: s krishanteringsstyrka.UtifrÄn de förmÄgor som redan finns idag och som har vidareutvecklats fram till Är 2010 skapas förslag till attutveckla ytterligare förmÄgor. Med den strategiska typsituationen som fond föreslÄs att en förbÀttrad förmÄgatill psykologiska operationer och nÀtverksattacker bör skapas.

I regeringens budgetproposition för 2011, erhöll Försvarsmakten uppgiften att införa fyra MilitÀrregioner i Sverige med underliggande regionala staber. ?Regeringen bedömer att skapandet av de regionala staberna innebÀr att Försvarsmaktens förmÄga att samverka med och lÀmna stöd till andra myndigheter förbÀttras.? (PROP 2010/11:1 s.33).Syftet med den hÀr studien Àr att studera hur personer med nyckelpositioner inom de bÄda myndigheterna (LÀnsstyrelse och Försvarsmakten) tÀnker kring införandet av MilitÀrregioner och dess förutsÀttningar för utveckling av samverkan mellan det civila och militÀra samhÀllet.Resultatet pÄvisar att informanterna Àr relativt överens om att samverkan ska utvecklas och hur det bör ske med ett fokus pÄ gemensam planlÀggning, utbildning, övningar samt nÀtverksskapande och utarbetande av gemensamma mÄl innan nÄgot hÀnder. MÄlsÀttningen Àr att klara av att hantera oförutsedda hÀndelser som olyckor och naturkatastrofer nÀr de vÀl kommer. Informanterna anser Àven att nÀrheten, i sÄvÀl tid som rum, Àr avgörande för planlÀggning och den slutliga insatsens resultat..

Denna uppsats analyserar tendenser hos tvĂ„ tidningar i deras rapportering och opinion om spanska sjukan under hösten 1918. Syftet Ă€r att undersöka likheter och skillnader i tendenser i tidningarnas rapportering och kritik av myndigheter samt huruvida de primĂ€rt kan förklaras ideologiskt eller genom ett centrum/periferiperspektiv, samt ifall tidningarna Ă€gnade sig Ă„t objektiv rapportering, lugnande sjĂ€lvcensur eller överdrifter. Med avstamp i induktiva slutsatser hos Margareta Åman, Stein Rokkans modell för integrering av nationalstater samt idĂ©analys konstrueras ett teoretiskt ramverk för en hypotetisk-deduktiv undersökning. De undersökta tidningarna Ă€r Norrlandsposten samt Arbetarbladet och tidsramen frĂ„n juni till december 1918. Analysen visar att rapproteringen karaktĂ€riserades av ett visst manande till lugn.

Our purpose was to investigate which readiness, different sectors in a minor city has to meet honour-related problems. We wanted to investigate how they manage honour-related problems and how the co-operation in these cases is between different authorities. Our questions at issue were: Which knowledge's, experiences there are about the culture of honour, which resources has the authorities and how is the co-operation between different organisations work?We have collected present documentation and research about the subject. We made eight quality interviews with different persons within professions, as we understood, came in contact with cultures of honour.

Bakgrund och problemEkonomisk brottslighet började uppmÀrksammas i mitten av 70-talet och Justitieutskottet framhöll redan dÄ betydelsen av organisatoriska förÀndringar. En av de huvudsakliga anledningarna till missförhÄllandena var bristen pÄ samlad styrning av insatserna mot ekonomisk brottslighet. 1995 överlÀmnade regeringen en skrivelse med fokus pÄ förebyggande arbete och att det ska vara en prioriterad verksamhet för myndigheterna. Enligt Ekobrottsmyndigheten har den ekonomiska brottsligheten dock ökat kraftigt sedan 2001 och utgör ett allvarligt samhÀllsproblem som skapar orÀttvisor mellan enskilda och mellan företag och förutsÀttningarna för företagandet försÀmras genom den snedvridna konkurrensen.Syfte och avgrÀnsningSyftet med föreliggande uppsats Àr att skapa en djupare förstÄelse och öka vÄr referensram angÄende Àmnet ekonomisk brottslighet, bekÀmpning av denna och hur samverkan mellan myndigheter och andra centrala aktörer fungerar. Syftet Àr Àven att belysa huruvida denna samverkan kan ses ur en modern organisationsforms perspektiv.

Under vÄr praktiktid ute till sjöss var det inte ovanligt att vi rÄkade pÄ ritningar som inte helt stÀmde överens med verkligheten. Efter att ha diskuterat med ombordanstÀllda mÀrkte man tydligt att detta verkade vara vanligt förekommande.Detta arbete syftar till att ta reda pÄ vilka faktorer som de ombordanstÀllda anser vara de störst bidragande orsakerna till problematiken med att systemritningar ombord inte alltid stÀmmer överens med verkligheten ute i maskinrummet.Vi har valt att dela upp vÄr undersökning i tvÄ avdelningar. Dels en informationssamlande studie pÄ administrativ nivÄ, det vill sÀga regelverk och policys hos rederier, klassningssÀllskap samt myndigheter. VÄr primÀra studie Àr utförd i intervjuform, och ligger pÄ handhavandenivÄ, det vill sÀga de ombordanstÀllda som har hand om ritningarna ombord och deras erfarenheter samt Äsikter i Àmnet. Efter det att resultatet av intervjuerna analyserats har det sammanfattats i en enkÀt, som besvarades av vÄra respondenter.VÄra resultat av undersökningen kan sammanfattas tvÄ tydliga faktorer.

Det övergripande syftet med en 24-timmarsmyndighet Àr att förbÀttra servicenivÄn för landets invÄnare. Medborgarna skall ha möjlighet att utnyttja samtliga myndigheters tjÀnsteutbud via Internet.Utvecklingen mot detta mÄl har pÄbörjats och vi har i denna uppsats valt att undersöka vilka faktorer som Àr avgörande för att en kommun skall lyckas i sitt arbete mot att bli en 24-timmarsmyndighet.Ett 60-tal av Sveriges kommuner ingÄr idag i ett samarbete som kallas Sambruk. Denna ekonomiska förening har som syfte att skapa en plattform för gemensam utveckling av e-tjÀnster för kommuner. Sambruk gör det möjligt för kommuner att dela pÄ utvecklings-kostnader för ny programvara samt att utbyta kunskap och erfarenheter med varandra.Jönköpings kommun Àr en föregÄngare i detta projekt, vilket ocksÄ har gjort att kommu-nen ligger i framkanten inom omrÄdet. Vi har med anledning av detta valt att utföra vÄr studie pÄ Jönköpings kommun.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur samverkansarbetet mellan socialtjÀnsten, polismyndigheten och Äklagarmyndigheten fungerade gÀllande arbetet med unga lagövertrÀdare. Uppsatsens utgÄngspunkt var utifrÄn en fallstudie inom den kvalitativa metoden. Intervjuer utfördes med representanter inom myndigheterna som medförde till en förstÄelse i Àmnet och analyserades sedan med tidigare forskning. Resultatet visade att myndigheterna var nöjda med samverkansprocessen, Àven om vissa delar i processen kunde ha utvecklats till det bÀttre. Den tidigare forskningen framhöll att detta inte fungerade mellan myndigheterna samt att utredningarna enligt § 31 LUL hade brister.

För att uppnÄ Boverkets och Miljöbyggnads energi- och miljökrav finns ett intresse av att förstÄ fastigheters energianvÀndning. Fastighetsföretaget HumlegÄrden har uppfört ett nytt huvudkontor för bankföretaget Swedbank: kv. CirkusÀngen i Sundbyberg, Stockholm och HumlegÄrden har ett intresse av lÄngsiktig driftförvaltning och optimering av fastighetens energisystem.Detta examensarbete undersöker den manuella (statiska) och dynamiska energiberÀkningen av kv. CirkusÀngen med fokus pÄ den dynamiska modellen i energi- och inomhusklimatsimuleringsprogrammet IDA ICE. Syftet med examensarbetet Àr att definiera kv.

Det övergripande syftet med en 24-timmarsmyndighet Àr att förbÀttra servicenivÄn för landets invÄnare. Medborgarna skall ha möjlighet att utnyttja samtliga myndigheters tjÀnsteutbud via Internet.Utvecklingen mot detta mÄl har pÄbörjats och vi har i denna uppsats valt att undersöka vilka faktorer som Àr avgörande för att en kommun skall lyckas i sitt arbete mot att bli en 24-timmarsmyndighet.Ett 60-tal av Sveriges kommuner ingÄr idag i ett samarbete som kallas Sambruk. Denna ekonomiska förening har som syfte att skapa en plattform för gemensam utveckling av e-tjÀnster för kommuner. Sambruk gör det möjligt för kommuner att dela pÄ utvecklings-kostnader för ny programvara samt att utbyta kunskap och erfarenheter med varandra.Jönköpings kommun Àr en föregÄngare i detta projekt, vilket ocksÄ har gjort att kommu-nen ligger i framkanten inom omrÄdet. Vi har med anledning av detta valt att utföra vÄr studie pÄ Jönköpings kommun.