Sökresultat:
1337 Uppsatser om Bristfällig konkurrens - Sida 37 av 90
Electronic Transportation Markets and New Technology
En transportbo?rs a?r en elektronisk marknadsplats da?r transportsa?ljare kan annonsera ledig kapacitet till fo?rsa?ljning och transportko?pare kan ge fo?rfra?gningar pa? transporter. Na?r akto?rerna pa? transportbo?rsen har hittat en sa?lj- eller ko?pannons som passar deras behov sluter de avtal om en transport. Transportbo?rser underla?ttar fo?r transportsa?ljare att o?ka sina fyllnadsgrader samtidigt som den a?ven underla?ttar fo?r transportko?pare att hitta transporto?rer.
VÄrdval - med vilka motiv? En motivanalys
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka regeringens motiv till en föreslagen marknadsorienterad reform av primÀrvÄrden, vÄrdval i Sverige. Genom en analys av över tjugo texter frÄn den offentliga diskussionen om vÄrdval, nationellt och i landstingen Halland, Stockholm och SkÄne dÀr vÄrdvalsmodeller Àr initierade, ges lÀsaren inblick i en pÄgÄende reformprocess. Centrala aktörer, den politiska majoriteten och oppositionen, lÀkare och akademiker, finns representerade i analysen eftersom det krÀvs en bred ansats med inte bara regeringens texter utan Àven andra aktörers röster för att förstÄ motiven till reformen.Tre teoretiska perspektiv med kompletterande förslag till varför förÀndring sker anvÀnds i analysen. TvÄ frÄn nyinstitutionell teori, ett symbolperspektiv och ett verktygsperspektiv, samt ett maktperspektiv.En rationell diskussion dominerar de analyserade texterna dÀr reformen Àr ett verktyg för att nÄ resultat, som att öka besöken i primÀrvÄrden och att skapa konkurrens mellan vÄrdgivare. Med symbolperspektivet föreslÄs ideologiskt förÀndringstryck eller strÀvan efter legitimitet vara de drivande motiven.
Pedagogers uppfattningar om den fria leken i förskolan
Syftet med denna studie Àr att beskriva och ge ökad förstÄelse för pedagogers uppfattningar om fri lek i förskolan. I bakgrundstexten har vi redogjort för olika forskares syn pÄ bÄde lek och fri lek, varför den anses vara viktig och vilken roll de anser att pedagogerna bör ha. I ett avsnitt presenteras vad lagar och styrdokument sÀger om lek. Under rubriken ?Tidigare studier kring pedagogers uppfattning om lek? har vi berÀttat om nÄgra tidigare studier som gjorts med samma inriktning som denna.
VÀrdeskapande verksamhetsstyrning : FrÄn kontrollerande polis till stödjande internkonsult
En allt mer förÀnderlig marknad har medfört en ökad konkurrens och förÀndrade förutsÀttningar för dagens företag. De ökade kraven frÄn marknaden har gjort att synen pÄ företagens styrning har förÀndrats och en mer processinriktad och kundanpassad verksamhetsstyrning har de senaste Ären presenterats i litteratur och studier. Företagens ekonomistyrning i praktiken har dÀremot inte utvecklats i samma takt som dessa nya idéer. Denna kvalitativa studies syfte Àr att undersöka och analysera de faktorer som kan hindra eller försvÄra en utveckling av ett företags ekonomistyrning. Controllers och ekonomichefer har intervjuats för att undersöka pÄ vilket sÀtt deras ekonomifunktioners rutiner, struktur och resurser pÄverkar möjligheten att utveckla företagets ekonomistyrning mot en mer horisontellt riktad verksamhetsstyrning.
Budget som styrmedel?
Syfte: Studiens syfte Ă€r att skapa en förstĂ„else för vilken funktion budgeten fyller i grundskolornas verksamheter, och vilka kopplingar det finns mellan deras nuvarande verksamheter och vad som föresprĂ„kas vid en budgetlös styrning. Ăven relationen mellan skolornas ekonomistyrning och deras strategier kommer att undersökas för att skapa en förstĂ„else för sambandet mellan dessa begrepp. Metod: Studien har en kvalitativ metod dĂ€r vi har samlat in primĂ€rdata genom sju semi-strukturerade intervjuer, samt en del frĂ„gor stĂ€llda via mail. Dessa intervjuer har skett med rektorer, alternativt annan ekonomipersonal, pĂ„ fem grundskolor i Blekinge lĂ€n. Tre av dessa har kommunala huvudmĂ€n medan resterande tvĂ„ drivs av privata huvudmĂ€n.
Brottskonkurrens : tvÄ synvinklar pÄ ett omrÄde inom den svÄrhanterliga konkurrenslÀran
Konkurrensreglerna utgör en del av det svenska straffrĂ€ttsliga systemet och utvecklingen av dessa regler har pĂ„gĂ„tt parallellt med övrig straffrĂ€ttslig utveckling, frĂ€mst sedan införandet av SL 1865. Konkurrensreglerna pĂ„verkar i hög grad hur brottsliga gĂ€rningar bedöms och straffas. ĂndĂ„ finns det relativt lite skrivet och reglerat i svensk doktrin, förarbeten och författning.Om domstolen vid bedömning av en viss hĂ€ndelse kommer fram till att flera brott har begĂ„tts och att inga andra möjliga lösningar finns i lag eller praxis, skall den Ă„talade dömas till gemensamt straff för flera begĂ„ngna brott och situationen Ă€r alltsĂ„ sĂ„dan att den dömde döms i vad som kallas brottskonkurrens; ett gemensamt straff för flera brott.Jareborg och Leijonhufvud Ă€r överens om grundproblemet med konkurrenslĂ€ran, nĂ€mligen att den ledning rĂ€ttstillĂ€mparen fĂ„r i förarbeten och motivvutalanden Ă€r allt för liten. Riskerna de ser Ă€r ocksĂ„ relativt lika och det Ă€r frĂ€mst att konkurrensfrĂ„gor, pĂ„ grund av ovan nĂ€mnda svĂ„righeter, i allt för lĂ„g utstrĂ€ckning behandlas i svenska domstolar och att risken för ojĂ€mn rĂ€ttstillĂ€mpning och dĂ„lig förutsĂ€gbarhet dĂ€rmed fĂ„r anses stiga. GĂ€llande terminologi och metod dĂ€remot skiljer sig deras Ă„sikter Ă„t och det tydligaste exemplet rör subsidiaritetsklausuler och huruvida dessa över huvudtaget skall rĂ€knas till konkurrenslĂ€ran eller inte..
Kan konkurrenter samarbeta? : En studie av samarbetsprojektet Visit South East Sweden
I denna uppsats behandlar vi projektplanering med Visit South East Sweden, ett samarbete mellan Ălands Turist AB, Destination Kalmar, AB och AB Glasriket, som praktikfall. Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka hur aktörer inom ett samarbetsprojekt arbetar för att alla medverkande ska strĂ€va Ă„t samma hĂ„ll och undvika konflikter inom projektet. Vi undersöker vilka de viktigaste faktorerna för ett lyckat samarbete Ă€r samt huruvida det finns konkurrens trots samarbetet. Vi har arbetat enligt kvalitativ metod och utfört intervjuer hos de berörda företagen. Resultatet av vĂ„r studie har visat att det Ă€r viktigt att fokusera pĂ„ företagets, eller projektets, interna styrkor, sĂ„som kommunikation och planering för att lĂ€ttare kunna hantera de externa faktorerna som inte Ă€r pĂ„verkningsbara i samma utstrĂ€ckning som de interna.
Vad företag kan göra för att behÄlla personal
Bakgrund: Utvecklingen av informationssamhÀllet har inneburit att de anstÀllda Àr en av företagets strategiska resurser. UtifrÄn dagens situation med hÄrd konkurrens om kompetent personal inom vissa branscher framstÄr förlusten av vÀrdefulla medarbetare som nÄgonting negativt som företag bör försöka förhindra. Forskning har försökt svara pÄ varför anstÀllda lÀmnar ett företag men forskning och teorier om vad som hÄller personal kvar pÄ ett företag Àr idag bristfÀlliga. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att analysera huruvida teorier kring personalomsÀttning kan tillÀmpas pÄ personalbehÄllning samt att urskilja en incitamentsstruktur vilken företag kan anvÀnda sig av för att behÄlla personal. Genomförande: Totalt intervjuades 14 anstÀllda med IT-kompetens, frÀmst civilingenjörer och systemvetare.
Ă ldersdiskriminering : En utredning om Sveriges implementering utav direktiv 2000/78/EG
I och med friskolereformen i början pÄ 1990-talet har förutsÀttningarna för skolor förÀndrats och konkurrensen hÄrdnat. Marknadsföring av skolor har blivit allt vanligare och vilket anseende skolan har Àr avgörande. Tidigare forskning har visat att nöjda anstÀllda leder till att kunder blir tillfredstÀllda och lojala, de som tar hand om sina anstÀllda och agerar pÄ deras idéer visar ett bÀttre resultat. DÀrför kan intern marknadsföring ses som ett verktyg för att hantera denna konkurrens.Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn ledningens perspektiv fÄ förstÄelse för och beskriva vilka faktorer inom skolbranschen som pÄverkar den interna kommunikationen och vilka förutsÀttningar dessa faktorer ger för intern marknadsföring. Studien har intagit ett Grounded Theory-inspirerat tillvÀgagÄngsÀtt och tillÀmpar intervjuer för att svara pÄ syftet.
Skönlitteraturundervisning i Är 6-9 : en studie om svensklÀrares instÀllning till sin skönlitteraturundervisning och boksamtalet som pedagogiskt verktyg
Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur fyra yrkesverksamma lÀrare i skolÄren 6-9 ser pÄ sin skönlitteraturundervisning samt vad de tycker om boksamtalet som pedagogiskt verktyg. SkönlitteraturlÀsning som fritidssysselsÀttning har fÄtt stark konkurrens av andra medier som TV, datorspel och Internet.Som bakgrund ges en överblick över forskningen kring skönlitteraturens roll i skolan. Boksamtal och dess relation till sprÄkkunskap, motivation och lÀrande Àgnas sÀrskild uppmÀrksamhet. Författare och pedagoger sÄ som Aidan Chambers, Douglas H. Brown, Gunilla Molloy och Steven Johnson stÄr för mycket av den tidigare forskningen som relateras till i denna uppsats.Undersökningen bestÄr av kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare i södra Sverige.
FörutsÀttningar för lÀrande i en lean organiserad produktion : En kvalitativ undersökning över hur organisatoriska villkor kan skapa möjlighet och hinder till lÀrande samt skapa drivkrafter för individen att lÀra
Syftet med undersökningen Àr attöka förstÄelsen för operatörers möjligheter, hinder samt drivkrafter tilllÀrande i en lean organiserad verksamhet. För attundersöka detta har vi brutit ner syftet i följande frÄgestÀllningar: (1) Vadfinns det för möjligheter, hinder samt drivkrafter till lÀrande utifrÄnperspektivet arbetets utformning och autonomi? (2) Vad finns det förmöjligheter, hinder samt drivkrafter till lÀrande utifrÄn perspektivetledningens stöd? (3) Vad finns det för möjligheter, hinder samt drivkraftertill lÀrande utifrÄn perspektivet samverkan och team?(4) Vad finns det för möjligheter, hinder samt drivkrafter till lÀrande utifrÄnperspektivet kompetens? Vi har i denna undersökning anvÀnt oss av kvalitativmetod och genomfört kvalitativa intervjuer med arbetsledare, teamledarekoordinator, teamledare och operatörer. Resultatet visar attoperatörsarbetet i mÄnga delar har en hög grad av standardisering, vilket Ä enasidan kan innebÀra att individen lÀr sig att bemÀstraen viss uppgift men det kan Àven bli ett hinder för ett mer utvecklingsinriktatlÀrande. Samtidigt framkom faktorer som möjliggör ett mer utvecklingsinriktat lÀrande i arbetet.
Den individuella kompassen kontra vÀrdegrundsdokument eller ?Passioner och sÄnt? : En sociologisk studie av ungdomsledares syn pÄ vÀrdegrundsarbete inom en idéburen organisation.
Uppsatsen syftar till att belysa och granska vÀrdegrundsarbete inom en ideell organisation. Ett grundlÀggande antagande i studien Àr att medarbetare inom ideell sektor besitter starka vÀrderingar, vilket i sin tur sÀtter vÀrdegrundsarbetet i frÄga. Webers handlingsteoretiska perspektiv utgör studiens teoretiska ramverk och anvÀnds i syfte att ringa in motiv som kan förklara ledarnas förhÄllningssÀtt gentemot vÀrdegrunden.Studien Àr en etnografisk fallstudie av Fryshuset och dess vÀrdegrundsarbete. Empiri grundar sig i observation av intern ledarutbildning, intervjuer samt dokumentsanalys. Fryshusledare som tidigare deltagit pÄ den specifika ledarutbildningen intervjuades i syfte att skapa en inblick i vem personen bakom Fryshusledaren Àr.
En kvalitativ studie om förnyelsebar energis konkurrensfördelar i en bransch
I dagens samhÀlle rÄder det en stor konkurrens bland alla branscher och företag, men vad Àr det egentligen som pÄverkar konkurrensfördelarna för ett företag eller en produkt. Eftersom energi Àr en viktig komponent i mÀnniskors liv och vi har blivit mer miljömedvetna sÄ har ocksÄ intresset för förnyelsebar energi ökat sÄ tyckte jag det var ett intressant Àmne att studera. Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ vad det Àr som pÄverkar förnyelsebar energis konkurrensfördelar. Med denna information skulle det sedan vara möjligt att se hur det gÄr att etablera sig pÄ marknaden. Eftersom jag var tvungen att begrÀnsa mig valde jag att studera den danska pelletsmarknaden och dÀrmed involvera fem respondenter.
"Ett liv som gris" : En diskursanalys av Grisskandalen 2009 i svenska medier
Apotekssektorn omreglerades 2009 och Apoteket AB miste genom detta ensamrÀtten till att sÀlja lÀkemedel. En ny konkurrens har för Apoteket AB bidragit till en förÀndrad situation som inneburit att nya krav stÀllts bÄde pÄ företaget och pÄ dess personal.Denna studie syftar till att undersöka Apoteket ABs verksamhet, efter omregleringen av apotekssektorn, med fokus pÄ företagets personalstyrning. Undersökningen riktar sig mot hur företaget vill att deras anstÀllda ska arbeta för att attrahera och behÄlla kunder. Vidare har ÀndamÄlet varit att ta reda pÄ företagets tillvÀgagÄngsÀtt för att implementera detta arbetssÀtt i verksamheten, samt att ta reda pÄ hur de kontrollerar att det nya arbetssÀttet bibehÄlls. För att undersöka detta har datamaterial frÄn sju intervjuer, tre av Apoteket ABs Ärsredovisningar samt tjugo rekryteringsannonser analyserats.Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr Hochschilds (1983) teori om emotional labor, vilken handlar om hur serviceinriktade organisationer anvÀnder sig av medarbetares kÀnslor och emotioner som en resurs.
PÄverkan av överprövningar vid offentlig upphandling : Belysa de konsekvenser som en överprövning frambringar ur ett samhÀlls- och projektperspektiv
I och med den nya globala ekonomin blir det allt mer vanligt med en ökad konkurrens. Inte enbart frÄn den inhemska marknaden utan Àven via en global marknad som öppnats genom ett samarbete mellan nationer i Europa. DÀrmed finns en större tendens frÄn företagen att dra en offentlig upphandling inför det svenska rÀttssystemet och bestrida beslutet som fattats av den upphandlande myndigheten dÄ varje upphandling blir viktig att vinna. En tydlig orsak till det ökande antalet överprövningar Àr att i och med en regression i den globala ekonomin och med kollapser av nationella ekonomier runt om i vÀrlden sÄ finns det en ökad vinning i att överpröva en förlorad upphandling dÄ dessa Àr bristvara vid lÄgkonjunktur. Genom detta examensarbete kommer uppsatsförfattarna att belysa de problem och grunder som finns för att en överprövning skall uppstÄ som till exempel den allt för korta granskningstiden av tilldelningsbeslut, en saknad kompetens för en upphandling och möjligtvis ett allt för konservativt arbetssÀtt i det svenska rÀttsvÀsendet.