Sök:

Sökresultat:

1337 Uppsatser om Bristfällig konkurrens - Sida 36 av 90

Kommunal revisionskostnad - Vad pÄverkar kostnaden för revisionen i Sveriges kommuner?

Den kommunala revisionen skiljer sig frÄn den privata revisionen pÄ flera sÀtt. En viktig skillnad Àr att kommunernas revisorer vÀljs pÄ politiska grunder. Till sin hjÀlp anlitar de kommunala revisorerna sakkunniga bitrÀden som Àr yrkesrevisorer. De kommer frÄn privata revisionsbyrÄer eller i vissa fall frÄn egna kommunala revisionskontor. Syftet med uppsatsen Àr att förklara vad som pÄverkar den kommunala revisionskostnaden i Sveriges kommuner.

Kunden har alltid rÀtt? : En kvalitativ studie om personalstyrning pÄ Apoteket AB

Apotekssektorn omreglerades 2009 och Apoteket AB miste genom detta ensamrÀtten till att sÀlja lÀkemedel. En ny konkurrens har för Apoteket AB bidragit till en förÀndrad situation som inneburit att nya krav stÀllts bÄde pÄ företaget och pÄ dess personal.Denna studie syftar till att undersöka Apoteket ABs verksamhet, efter omregleringen av apotekssektorn, med fokus pÄ företagets personalstyrning. Undersökningen riktar sig mot hur företaget vill att deras anstÀllda ska arbeta för att attrahera och behÄlla kunder. Vidare har ÀndamÄlet varit att ta reda pÄ företagets tillvÀgagÄngsÀtt för att implementera detta arbetssÀtt i verksamheten, samt att ta reda pÄ hur de kontrollerar att det nya arbetssÀttet bibehÄlls. För att undersöka detta har datamaterial frÄn sju intervjuer, tre av Apoteket ABs Ärsredovisningar samt tjugo rekryteringsannonser analyserats.Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr Hochschilds (1983) teori om emotional labor, vilken handlar om hur serviceinriktade organisationer anvÀnder sig av medarbetares kÀnslor och emotioner som en resurs.

Kommuners möjlighet att stÀlla krav pÄ kvalité vid offentlig upphandling av kött : en intervju av kommuner samt litteraturstudie i Àmnet

Det har genom den sÄ kallade Sigtunadomen fastslagits att det finns möjlighet för kommuner att stÀlla krav pÄ djurskydd vid offentlig upphandling. Den offentliga sektorn Àr en mycket attraktiv marknad för den svenska produktionen av kött och krav pÄ ett bÀttre djurskydd skulle ge det svenska köttet en möjlighet att konkurrera med importerat kött. Mitt mÄl med arbetet var att fÄ fram ett underlag som kommuner kan anvÀnda sig av för att fÄ möjlighet att stÀlla krav pÄ kvalité vid offentlig upphandling av kött. Jag har genom en intervju med utvalda kommuner, som redan jobbar med dessa frÄgor, fÄtt fram ett underlag för en litteraturstudie i Àmnet. I litteraturstudien har jag fördjupat mig i vad som krÀvs för att kunna stÀlla krav pÄ en högre kvalité vid offentlig upphandling av kött. Jag har tagit upp lagen om offentlig upphandling, vilka skall- krav som kan stÀllas pÄ djurskydd i upphandlingen samt en jÀmförelse mellan EU:s direktiv för lÀgsta djurskyddskrav vid svinhÄllning och Sveriges djurskyddskrav vid svinuppfödning. Jag kom fram till att det finns möjlighet för kommuner att stÀlla krav pÄ kvalité vid offentlig upphandling av kött och att det finns kommuner som redan arbetar med frÄgan. De intervjuade kommunerna har en andel svenskt kött som ligger mellan 54 ? 82 % och jag kan dÀrmed konstatera att genom att stÀlla krav pÄ djurskydd sÄ ökar det svenska köttets konkurrensförmÄga..

Konkurrensmöjligheter pÄ en reglerad marknad : Fallstudier pÄ smÄ vin- och sprittillverkare

I denna uppsats, med titeln IFRS pÄverkan pÄ kreditbedömningen av fastighetsbolag i Sverige, belyses de konsekvenser som införandet av redovisningsstandarden IAS 40 medför för kreditbedömning av fastighetsbolag. Bakgrunden till undersökningen Àr att den nya standarden som infördes den 1 januari 2005 medfört ökade fluktuationer i fastighetsbolagens balans- och resultatrÀkning, dÄ fastigheterna redovisas till marknadsvÀrde istÀllet för som tidigare till anskaffningsvÀrde. Uppsatsens deskriptiva syfte Àr tvÄfaldigt. För det första stÀller författarna sig frÄgan om kreditgivarna upplever en förÀndrad riskbild i samband med kreditgivning till fastighetsbolag sedan IAS 40 infördes. För det andra avser de belysa huruvida fokus har förskjutits mellan kreditgivarnas vÀrderingsmetoder sedan införandet av IAS 40.

Ungdomars intresse och kunskap om Försvarsmakten : En undersökande studie om framtidens rekryteringsunderlag

Kunskap Àr en förutsÀttning för intresse och vice versa och ny kunskap föder oftast förnyat och fördjupat intresse. Kunskap och/eller intresse krÀvs för att söka en anstÀllning. Dagens gymnasieungdomar har lÄg kunskap om och bristande intresse för Försvarsmakten, vilket leder till mÄnga utmaningar för Försvarsmakten gÀllande rekrytering till det nya personalför-sörjningssystemet med frivilligt anstÀlld personal istÀllet för vÀrnpliktiga. All personal mÄste rekryteras i konkurrens med civila arbetsgivare pÄ marknaden, nÄgot som inte Àr sÄ lÀtt. Spe-ciellt nÀr intresset för soldatyrket inte finns hos ungdomarna.Försvarsmakten strÀvar efter att vara en myndighet som representerar hela den svenska be-folkningen, men fortfarande Àr majoriteten av de sökande unga mÀn med nordiskt ursprung.

Stabilitet eller förÀndring? : Personalomsa?ttningens inverkan pa? kunskapsdelning i tva? ledningsgrupper

Medarbetarnas kunskap och kompetens a?r fo?retagens viktigaste resurs fo?r att ha?lla sig konkurrenskraftiga. Det a?r da?rfo?r av sto?rsta vikt att denna resurs bevaras och utvecklas inom organisationen genom kunskapso?verfo?ring mellan ansta?llda. Fo?retags ledningsgrupper besta?r av individer som anses ha ho?g kunskap och kompetens och som tillsammans ansvarar fo?r hela verksamheten.

PÄbyggnad med CLT-bjÀlklag i kvarteret Höken 1 : En studie av konstruktionsmÀssiga och ekonomiska förutsÀttningar

Är korslaminerat trĂ€ ett bra alternativ för pĂ„byggnader? Studiens syfte Ă€r att utreda hur vĂ€l pĂ„byggnader i CLT stĂ„r sig som alternativ i konkurrens med andra metoder att ta fram nya bostĂ€der inom tĂ€tort dĂ€r ett behov av förtĂ€tning finns. Studien riktar sig till en eventuell byggherre och i första hand till uppdragsgivaren: AB Gotlandshem.Kvartert Höken 1 Ă€r uppfört i början pĂ„ 1960-talet. De aktuella byggnaderna för en eventuell pĂ„byggnad Ă€r tre hus om tvĂ„ vĂ„ningsplan och kĂ€llare. Dessa byggnader benĂ€mns: B, D och F.

Attraktivt butikskoncept - Vad som bör ingÄ för att kunden skall trivas och genomföra köp

Att handla klĂ€der Ă€r nĂ„got alla mĂ€nniskor gör, vare sig det Ă€r för att vi mĂ„ste eller för att det som numera Ă€r allt vanligare, för att det Ă€r en hobby och för mĂ„nga ett behov som tillfredsstĂ€lls. DĂ„ det pĂ„ marknaden rĂ„der stor konkurrens med allt fler valmöjligheter för den allt mer medvetna kunden och allt fler företag Ă€ven satsar pĂ„ postorder som alternativ gĂ€ller det för den fysiska butiken att sĂ€rskilja sig och att ha en fungerande butikskommunikation. Butiker mĂ„ste skapa en miljö dĂ€r kunderna trivs och dit de vĂ€ljer att Ă„terkomma och hitta ett sĂ€tt att slĂ„ igenom det brus av erbjudanden som kommer frĂ„n konkurrenter. Syftet Ă€r att undersöka, beskriva och analysera vilka delar som ingĂ„r i ett lyckat butikskoncept. Undersökningen bygger dels pĂ„ butiksobservationer, intervjuer med butikskommunikatörer och ven en enkĂ€t som lagts upp pĂ„ det sociala nĂ€tverket Facebook.Slutsatsen vi kom fram till var att det viktigaste för butiken att tĂ€nka pĂ„ var hur personalen upptrĂ€dde mot butiksbesökarna, att de var vĂ€nliga och hjĂ€lpande utan att vara pĂ„trĂ€ngande.Även att lokalen var öppen, luftig sĂ„ att det var en god framkomlighet i butiken och en belysning som jobbar med lokalen och visar upp klĂ€derna bra.Varorna skall vara exponerade sĂ„ att kunden fĂ„r en överblick över vad som finns i butiken, bra organiserat, lĂ€ttĂ„tkomligt och gĂ€rna upphĂ€ngda i outfit-kombinationer för att inspirera kunden till merköp eller skapa ett nytt behov..

VÄrdkris i skatteparadis : En ideologikritisk analys av vÄrdskandalen hösten 2011

Den 11 oktober 2011 publicerades en artikel i DN som handlade om Àldre- och omsorgsboendet KoppargÄrden. Artikeln blev startskottet till det som skulle bli en omfattande förtroendekris för Carema Care, företaget som driver KoppargÄrden. Den 22 december bad representanter för KKR och Triton, riskkapitalbolagen som Àger Carema Care, om ursÀkt. I uppsatsen undersöks hur krisen skildras och varför samt vad det Àr som gör det till en kris som KKR och Triton kÀnner sig nödgade att be om ursÀkt för.Det material jag har undersökt i uppsatsen Àr fyra debattartiklar frÄn Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet nÀtsidor. Genom ideologikritik, som genomförs med hjÀlp av Toulmins argumentationsmodell och framing, tar jag reda pÄ vilken syn pÄ krisen som kommer fram och möjliga förklaringar till varför det Àr just den bilden av krisen som skildras av respektive aktör.Det blev snabbt tydligt att detta inte enbart var en frÄga som handlade om praktisk vÄrd, utan det allra viktigaste verkade vara driftsformen och hur man skulle kontrollera den genom olika system. En ambivalent syn pÄ en fri marknad och konkurrens blir synlig i argumentationsanalysen.

Kunskapsdelning : individens upplevelser av barriÀrer för kunskapsdelning

Syftet Àr att undersöka individers upplevelser av barriÀrer mot kunskapsdelning inom organisationer som anvÀnder extern arbetskraft i jÀmförelse med organisationer som ej anvÀnder extern arbetskraft. I denna uppsats har en hermeneutisk ansats anvÀnts för att studera individers upplevelser av barriÀrer mot kunskapsdelning. Respondenterna som deltagit i studien var frÄn fyra olika organisationer dÀr tvÄ av organisationerna anvÀnde sig av extern arbetskraft medan tvÄ endast anvÀnde sig av ordinarie personal. Vi utförde bÄde intervjuer och enkÀtundersökningar pÄ organisationer med extern personal och organisationer med bara ordinarie personal. Resultatet frÄn vÄr studie visar att de upplevda barriÀrerna mot kunskapsdelning i vissa lÀgen skiljer sig Ät mellan ordinarie- och extern personal.

Juridiska förutsÀttningar för odling av energiskog

Dagens energimÄlsÀttningar innebÀr ökad energitillförsel frÄn förnybara energikÀllor vilket leder till en allt vÀxande efterfrÄgan pÄ mark. I en allt hÄrdnande konkurrens om markomrÄdena tÀtnar intressekonflikterna i fysisk markplanlÀggning. Energipolitiska mÄlsÀttningar fungerar Àven som incitament för den fysiska markplaneringen och kan dÀrigenom fÄ en avgö- rande betydelse vid eventuella intressekonflikter. De regler som stödjer en ÀndamÄlsenlig markplanering Àr utformade för att bemöta en mÀngd olika förutsÀttningar och markrÀttsliga konflikter. Syftet med denna uppsats Àr att utreda de juridiska förutsÀttningarna för energiskogsodling (Salix).

Dyslexi : Tidiga tecken hos förskolebarn

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur fyra yrkesverksamma lÀrare i skolÄren 6-9 ser pÄ sin skönlitteraturundervisning samt vad de tycker om boksamtalet som pedagogiskt verktyg. SkönlitteraturlÀsning som fritidssysselsÀttning har fÄtt stark konkurrens av andra medier som TV, datorspel och Internet.Som bakgrund ges en överblick över forskningen kring skönlitteraturens roll i skolan. Boksamtal och dess relation till sprÄkkunskap, motivation och lÀrande Àgnas sÀrskild uppmÀrksamhet. Författare och pedagoger sÄ som Aidan Chambers, Douglas H. Brown, Gunilla Molloy och Steven Johnson stÄr för mycket av den tidigare forskningen som relateras till i denna uppsats.Undersökningen bestÄr av kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare i södra Sverige.

Den konkurrerande förskolan : En studie om konkurrensens pÄverkan pÄ förskoleverksamheten

Syftet med den hÀr undersökningen har varit att ta reda pÄ hur förskolan har pÄverkats av den idag rÄdande konkurrensen. Under 1990-talet förÀndrades förskolans förutsÀttningar genom valfrihets och etableringsfrihetsreformer. Undersökningarna i studien har gjorts genom kvalitativa intervjuer med förskollÀrare med fokus pÄ deras syn pÄ förskolan. Parallellt har tre stora dagstidningar, andra medier, hemsidor som Skolverket och FristÄende förskolor samt tv-kanalen Svt granskat. Detta för att ta reda pÄ vad som skrivs om den Svenska förskolan.

Attraktiva fördelar : - en undersökning om en privat organisations arbete med employer branding, arbetsgivarvarumÀrke och EVP

Ökande konkurrens mellan företag har gjort att det blir allt viktigare att profilera organisationen som en attraktiv arbetsgivare för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt kunna attrahera kompetent personal sĂ„ att företaget kan bibehĂ„lla positionen pĂ„ marknaden.Studiens syfte har varit att fĂ„ kunskap om hur processerna kring arbetsgivarvarumĂ€rket bedrivs, vilka fördelar som anstĂ€llda uppfattar att en anstĂ€llning i företaget innebĂ€r samt vad företaget behöver arbeta med för att attrahera framtida personal. 43 webbaserade enkĂ€ter med personalen, 12 enkĂ€ter med högskoleklass tillhörande mĂ„lgruppen, 2 kvalitativa intervjuer med HR-personal samt 44 miniintervjuer med potentiell framtida personal har genomförts för att besvara följande frĂ„gor: hur arbetar organisationen med employer branding? hur upplever de anstĂ€llda organisationens EVP? och vad efterfrĂ„gar potentiella medarbetare hos en framtida arbetsgivare?Resultaten visar brister i det strategiska arbetet kring employer branding processerna. En lyckad intern strategi har medfört stark organisationskultur och organisationsidentitet som skapat lojalitet gentemot arbetsgivarvarumĂ€rket hos de anstĂ€llda. Den externa strategin sĂ€rskiljer dock inte arbetsgivarvarumĂ€rket frĂ„n varumĂ€rket, och ett starkt EVP saknas dĂ„ identitet, profil och image inte överensstĂ€mmer.Nyckelord: ArbetsgivarvarumĂ€rket, Employer branding, Employee value proposition, attrahera personal, privat organisation.

Riskhantering vid Outsourcing : Risker och riskhantering utifrÄn ett aktieÀgarperspektiv vid outsourcing till Indien

Med dagens ökande globalisering och ökande konkurrens pÄ marknaderna söker bolag efter nya vÀgar för att minimera sina kostnader. PÄ senare Är har outsourcingen till Indien ökat markant. Detta dÄ landet erbjuder en stor mÀngd vÀlutbildad personal till relativt lÄga kostnader.Syftet med denna studie Àr att redogör för vilka eventuella risker som uppkommer i och med outsourcing till Indien. Dessutom Àmnar studien om den riskhantering som sker Àr rationell bÄde med utgÄngspunkt i den finansiella riskhanteringsteorin och ur ett Àgarperspektiv.Studien kan klassificeras som en kvalitativ fallstudie. Den empiriska informationen som samlats in har utförts via intervjuer.

<- FöregÄende sida 36 NÀsta sida ->