Uppkomsten av NOSAM har sin grund i att dagens moderna samhällsutveckling mer eller mindre tvingar regioner att samarbeta för att stärka sin attraktionskraft gentemot omvärlden. Helt enkelt en ökad konkurrens. NOSAM innefattar ett regionalt område med tio olika medlemskommuner och befinner sig i en region som under de senaste 15 åren, mycket på grund av brobygget, genomgått en rad förändringar. För att kunna arbeta mot de omgivande regionala krafterna och öka sin attraktivitet har således ett samarbete skapats. Fördelen med nätverkssamarbete är att de, genom sina olika kompetenser, kan lösa uppgifter både på ett billigare och effektivare sätt.

Parkeringsplatser och parkeringsgarage i städer har mycket intressant funktion för stadsplaneringen på grund av hur de påverkar tillgänglighet, miljö och konkurrens om markyta. Planeringen av dessa anläggningar måste ses som både komplexa och ibland problematiska av en mängd skäl kopplat till hur de påverkar ovan nämnda faktorer. Parkering är dessutom tätt förknippat med boende på grund av att det måste anläggas parkeringsplatser i anslutning till bostäder vilket också är i enlighet med plan- och bygg lagen 4:13. Syftet med denna studie är att genomföra en kostnadsnyttoanalys för anläggandet av Rådhusgaraget. Detta innebär att denna uppsats kommer att undersöka om den aggregerade nyttan överstiger kostnaderna för projektet. Syftet är att visa komplexiteten i beslutsfattande och i investeringsanalyser, i synnerhet när det gäller projekt som påverkar miljön. Resultaten visar att projektet är framgångsrikt i den meningen att nyttan överstiger kostnaderna men den visar också att denna typ av analys är väldigt känslig när det gäller antaganden kring reell prissättning.

Samodling är en odlingsmetod som kan användas för att förbättra dagens odlingssystem. Metoden innebär att två eller flera kulturer odlas tillsammans under en större del av växtsäsongen. Samodling kan användas på flera olika sätt för att förbättra odlingsförhållandena för antingen huvudgrödan eller hela odlingen. Den har en bevisad effekt på olika skadegörare och kan minska angreppen i odlingen. Samodling kan även användas för att minska ogrässpridningen, förbättra mikroklimatet, samt öka antalet maskar och naturliga fiender i odlingen.

I takt med ökad globalisering och konkurrens, runt om i världen, har kundernas preferenser förändrats. Detta har gjort att företagen måste kunna kalkylera bättre med faktorerna pris och kvalitet. Mot bakgrund av detta behandlar denna uppsats i vilken omfattning stora sågverksföretag arbetar med kalkylering i sin ekonomistyrning. Dels har jag beskrivit den arbetsgång som tillämpas vid kalkylering i branschen och dels har jag jämfört denna med arbetsgången vid så kallad ?target costing? (målkostnadskalkylering).

Problemområde Den samhällsutveckling som sker med bland annat ökad konkurrens och krav på snabb förändring hos företag har drivit fram en utveckling mot normativ styrning. Det innebär större självständighet inom organisationer och att ledare styr med visioner och idéer istället för med regler och instruktioner. För att organisationer ska klara av att förändra styrningen krävs ofta att de satsar på organisationsutveckling. Syfte Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka hur ett organisationsutvecklingsprogram påverkar normativ styrning på ett företag. Dessutom vill vi skapa insikt i vilka effekter ett sådant program kan ge.

SkiStar äger flera skidanläggningar i Sverige och Norge och vill undersöka hur man ska marknadsföra alpin skidåkning mot den svenska grundskolan för att på lång sikt bygga upp ett intresse för utförsåkning. Många tidigare generationer i Sverige har växt upp med skidåkning som en naturlig vinteraktivitet. SkiStar har märkt att utförsåkningen nu för tiden utsätts för allt hårdare konkurrens från många nya sysselsättningar vilket oroar. Debatten om hårdare tolkningar av skollagen vad det gäller hur skolorna får ta ut avgifter av eleverna är också ett problem som har oroat SkiStar.För att kunna utforma en marknadsföringsstrategi för hur SkiStar ska kunna marknadsföra sig mot elever i grundskolan behövde jag information om hur det ser ut i skolorna idag och hur skolorna ser på sina friluftsdagar. Jag har haft kontakt med en skola i varje län i Sverige.

Dagens modebutiker är utsatta för hård konkurrens. För de butiker som använder sig av personlig service som ett konkurrensmedel så ligger fokus på personalens egenskaper och kunskaper. Det allt hårdare klimatet inom klädbranschen bidrar till att det kan vara svårt för butikscheferna att hinna med att utbilda sin personal i den omfattning de önskar. Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida det finns ett behov av ett hjälpmedel för att effektivisera utbildningen av personalen. För att ta reda på detta så genomförs observationer, intervjuer och enkäter med de tre parter som har något att vinna på hjälpmedlet: butikschef, personal och i slutledet kunder.

Räckvidden av artikel 82 i EG-fördraget framgår inte tydligt av fördragstexten och en förståelse för dess tillämpningsområde kräver en undersökning av rättspraxis. Uppsatsens syfte är att klargöra tillämpningen av artikel 82 på marknader där ingen dominerande ställning existerar. Förstainstansrättens och EG-domstolens benägenhet att utvidga tillämpningen av artikel 82 har varit sparsam, vilket framgår av antalet fall rörande angränsande marknader. Det senaste målet var T-201/04, Microsoft v Commission, där Förstainstansrätten kunde ha utvecklat Kommissionens resonemang, som för övrigt var mycket djupgående, men nöjde sig med att bekräfta dess beslut. Även i den rättsvetenskapliga litteraturen är behandlingen av området tämligen begränsad, och bunden till målet C-333/94P, Tetra Pak International SA v Commission.

I samma takt som produktionen av kläder tilltar, ökar även medvetenheten kring dess miljöpåverkan. Många företag arbetar efter avtal, märkningar och uppförandekoder för att på så vis reducera påverkan, dock kan det vara svårt för konsumenterna att veta vad de faktiskt står för och betyder. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur kunden ser på fast fashion-företagets miljöarbete, hur företaget själva ser på det, samt om kundens uppfattning går att förändra. Undersökningen är avgränsad till att undersöka företaget Gina Tricot som ett exempel på företeelsen fast fashion- företag. För att kunna analysera informationen används kommunikationsmodellen, där sändaren skickar ett meddelande genom bruset till mottagaren, för att senare få tillbaka feedback från mottagagaren.

Att vara en aktör inom detaljhandeln innebär hård konkurrens. Det är av stor vikt att erbjuda något unikt och kunna skilja sig från mängden, men även att synas. Marknadsföring i klassisk bemärkelse, TV-, radio-, tidnings- och Internetreklam, är huvudsakligen de sätt företag använder för att göra sig och sina produkter tillkänna. Att skilja sig från mängden är något företaget Monki baserar hela sin affärsidé på, och det gäller även sättet de marknadsför sig. Då de inte använder någon form av ?klassisk? marknadsföring stödjer det deras annorlunda och unika koncept.

Människan har i alla tider jämfört sig själv med andra, och det kan ses som en naturlig sak att jämförelser även sker på de arbetsplatser vi jobbar på. Xerox såg under 70-talet möjligheter att jämföra sig mot sina konkurrenter för att finna de bästa tillvägagångsätten, vilket gick under benämningen Benchmarking. Verktyget har även på senare tid fått inflytande inom den kommunala sektorn då högre krav ställs på att vara effektivare, samt införande av nya lagar som exempelvis Lagen om Valfrihetssystem (LOV) vilket öppnar upp för konkurrens från privata verksamheter. Det intressanta med benchmarking är att, trots den ökade populariteten och den stora mängd forskning som har gjorts kring fenomenet, finns det idag en fragmenterad bild över benchmarkingens delar.Syftet med studien har varit att analysera hur benchmarkingarbete kan gå till i en kommunal förvaltning. I vår teoretiska referensram valde vi att dela in benchmarking i delarna Vad, Var och Hur då dessa delar utförligt beskriver benchmarkingens aspekter.

Motivation är ett begrepp som innebär att människan har ett antal faktorer som initierar, styr och formar beteendet mot olika mål. I personalintensiva branscher, som exempelvis hotellbranschen, är det viktigt med motiverad personal eftersom det är en bransch där det råder hårdnande konkurrens. Det är väsentligt för organisationer att fokusera på vad som motiverar deras anställda för att de inte ska söka sig till andra organisationer med bättre arbetsvillkor eller arbetsuppgifter.Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur ledningen arbetar för att motivera de anställda i deras arbete och att ta reda på vilka de främsta motivationsfaktorerna är för de anställda. Uppsatsen avslutas med en kort diskussion om ledningen har samma uppfattning som de anställda angående vad som är motiverande. Studien är kvalitativ och empirin är insamlad genom semi- strukturerade intervjuer utförda på två olika hotell i Stockholms län.

Begreppet fastighet har, före införandet av tredimensionell fastighetsindelning i svensk fastighetsrätt, ansetts utgöra en vertikalt avgränsad del av jordytan. I och med införandet av det tredimensionella inslaget den 1 januari 2004 kan fastigheter även avgränsas horisontellt. Således kan en traditionell fastighet numera delas in i flera olika skikt och nivåer vilka var för sig kan utgöra separata fastigheter. Redan före införandet av tredimensionell fastighetsindelning har vissa möjligheter till ett tredimensionellt fastighetsutnyttjande funnits, främst genom olika former av avtalslösningar. Dessa lösningar utgör dock, till skillnad från tredimensionell fastighetsindelning, inte någon äganderättslig uppdelning och har därmed varit kraftigt begränsade.

Denna uppsats behandlar kommunal samhällsplanering, med fokus på handelsetableringar. Uppsatsen tar avstamp i den utveckling med externalisering och koncentration av detaljhandeln som pågått under de senaste decennierna. Denna utveckling är såväl lokal som regional och har inneburit att detaljhandeln koncentrerats till centralorternas stadskärnor och externa stormarknader. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken aktör som bestämmer över denna utveckling. De aktörer som undersöks är dagligvaruhandeln och samt kommuner.

Vi har med hjälp av en kvalitativ metod undersökt vår problemformulering och vårt syfte, om revisorernas syn på slopandet av revisionsplikten.  Utifrån problemformuleringen har frågeställningar till undersökningen bildats och dessa försöker vi att besvara i uppsatsen. Revisionen tillkom för första gången i 1895 års lag om aktiebolag, men revisionsplikten kom inte till förrän år 1988. Utvecklingen av revisionen har fortsatt till att bli mer omfattande. Revisionsplikten har medfört administrativa kostnader för de små företagen och EU vill minska bördan för dem. I Sverige har en utredning gjorts angående huruvida revisionsplikten ska slopas eller inte.