Ett genomtänkt databassystem består av en väl utformad databas samt lättanvänt användargränsnitt. Brister i dessa punkter kan orsaka irritation och illvilja mot användning av systemet. Syftet med detta uppdrag var att åtgärda dessa Brister för vår uppdragsgivare och skräddarsy en lösning utifrån användarnas perspektiv. En webbaserad lösning valdes för att främja mobilitet och tillgänglighet bland företagets anställda. Resultatet blev ett system som bättre stödjer användarna i vardagliga arbetsuppgifter..

I Datainspektionens rapporter 2003:3 och 2005:3 har myndigheten granskat hur personuppgifter behandlas i samband med arbetsgivares övervakning av anställda. Resultaten av dessa rapporter har visat på förekommande Brister i förhållande till personuppgiftslagen i många av de granskade verksamheterna.Mot denna bakgrund har en fallstudie av ett medelstort callcenterföretag genomförts för att ur ett tekniskt perspektiv undersöka hur väl personuppgiftslagen följs i samband med företagets övervakning av sin personal. Utifrån Brister identifierade i fallstudien har en mindre kartläggning av liknande företag genomförts i ett försök att mäta graden av generaliserbarhet i de identifierade Bristerna.De Brister som har identifierats i fallstudien rör i första hand otillfredsställande rutiner för gallring av personuppgifter vid e-postövervakning samt avsaknad av information till de anställda om vilka kontroller som sker i samband med detta. Behov av en uppdatering av företagets IT-policy samt ett behov av en övervakningslösning för personalens internetanvändande kunde också noteras.Kartläggningen har givit antydningar om att liknande Brister vad gäller rutiner för gallring samt bristande information kan tänkas förekomma även hos andra medelstora callcenterföretag.Slutsatsen av arbetet är att flera av de Brister som uppdagades av Datainspektionen för fem år sedan tycks göra sig gällande bland vissa medelstora callcenterföretag även idag..

Bakgrund: 100 000 vårdskador uppstår i Sverige varje år. Patienter som vårdas på intensivvårdsavdelningar löper störst risk att drabbas. För att minska riskerna och höja patientsäkerheten krävs kunskap om vilka risker som finns och vilka misstag som begås. Syfte: att beskriva i vilka sammanhang intensivvårdssjuksköterskor upplever att patientsäkerheten Brister. Metod: en empirisk studie med kvalitativ design har utförts.

Med denna uppsats vill jag belysa de problem som uppstår när lärare uppvisar bristande yrkesetik och vad detta innebär för lärar-elevkontakten. Mitt syfte kan delas in i tre delar. Först ska jag visa hur begreppet yrkesetik och aspekterna av yrkesetik definieras och beskrivs i styrdokument och i normativa texter. Jag ger exempel från skolan där dessa mål och normer inte uppnås. Efter detta ska jag förklara varför lärare Brister i yrkesetik.

Under hösten 2013 uppmärksammade Frentab Entreprenad & Söner AB under flertalet uppföljningsmöten i olika projekt att det fanns fel/Brister i rutinerna kring inköp och kalkyl.Anledningen till detta arbete var att Frentab Entreprenad & Söner AB skulle få hjälp med att identifiera fel och Brister i deras rutiner kring inköp.I rapporten kommer jag med förbättringsåtgärder och i samråd med organisationen ändrade vi rutiner och mallar för inköp..

Att recept som expedieras från apoteken är korrekta och att patienten får rätt läkemedel med rätt dosering är av största vikt. Det har i tidigare studier framkommit att fel och Brister som skulle kunna äventyra patientens säkerhet förekommer i en betydande omfattning. Att rätta till dessa fel och Brister tar både tid och resurser. Dessa studier är emellertid utförda till största delen på vanliga apotek, där en direkt kundkontakt kan minska kontakterna med förskrivare. Syftet med det här arbetet har varit att kartlägga hur vanligt det är med sådana fel och Brister som kräver kontakt med förskrivaren innan receptet kan expedieras på Distansapoteket i Boden.

Att recept som expedieras från apoteken är korrekta och att patienten får rätt läkemedel med rätt dosering är av största vikt. Det har i tidigare studier framkommit att fel och Brister som skulle kunna äventyra patientens säkerhet förekommer i en betydande omfattning. Att rätta till dessa fel och Brister tar både tid och resurser. Dessa studier är emellertid utförda till största delen på vanliga apotek, där en direkt kundkontakt kan minska kontakterna med förskrivare. Syftet med det här arbetet har varit att kartlägga hur vanligt det är med sådana fel och Brister som kräver kontakt med förskrivaren innan receptet kan expedieras på Distansapoteket i Boden.

Utgångspunkten för denna uppsats ligger i subjektivt upplevda Brister i ljudkvalitet vid konsertplatsen Dalhalla. Dalhalla är ett gammalt kalkbrott som byggts om till konsertplats med sittplats för tusentals besökare. På repertoaren återfinns musikdramatiska verk och opera likväl som pop- och rockkonserter. Enligt ansvariga ljudtekniker i Dalhalla finns vissa uppmätta Brister vad gäller bland annat enhetlig täckning av publikytan. Utöver detta har det från flera håll yttrats missnöje över ljudets kvalitet.

I Datainspektionens rapporter 2003:3 och 2005:3 har myndigheten granskat hur personuppgifter behandlas i samband med arbetsgivares övervakning av anställda. Resultaten av dessa rapporter har visat på förekommande Brister i förhållande till personuppgiftslagen i många av de granskade verksamheterna.Mot denna bakgrund har en fallstudie av ett medelstort callcenterföretag genomförts för att ur ett tekniskt perspektiv undersöka hur väl personuppgiftslagen följs i samband med företagets övervakning av sin personal. Utifrån Brister identifierade i fallstudien har en mindre kartläggning av liknande företag genomförts i ett försök att mäta graden av generaliserbarhet i de identifierade Bristerna.De Brister som har identifierats i fallstudien rör i första hand otillfredsställande rutiner för gallring av personuppgifter vid e-postövervakning samt avsaknad av information till de anställda om vilka kontroller som sker i samband med detta. Behov av en uppdatering av företagets IT-policy samt ett behov av en övervakningslösning för personalens internetanvändande kunde också noteras.Kartläggningen har givit antydningar om att liknande Brister vad gäller rutiner för gallring samt bristande information kan tänkas förekomma även hos andra medelstora callcenterföretag.Slutsatsen av arbetet är att flera av de Brister som uppdagades av Datainspektionen för fem år sedan tycks göra sig gällande bland vissa medelstora callcenterföretag även idag..

Det finns ett stort utbud av revisionsbyråer världen över och det ställs höga krav på den som vill ansöka om att bli revisor i Sverige. Det är därför viktigt att det finns en fungerande tillsyn och kvalitetskontroll av revisorer. Trots denna tillsyn förekommer revisionsmisslyckanden och för att förstå dessa och hur de kan uppstå krävs även en förståelse för såväl generell kvalitet som revisionskvalitet. Detta eftersom revisionskvaliteten i slutändan avgör huruvida ett revisionsmisslyckande ägt rum eller inte. I Sverige utfärdar Revisorsnämnden årligen ungefär 60 disciplinära åtgärder mot revisorer till följd av deras bristande arbete.

Inom bankbranschen har IT blivit ett betydelsefullt verktyg för att uppnå en ökad kvalitet på service och tjänster. För att företag ska kunna skapa en konkurrensfördel gentemot andra företag inom samma bransch, krävs det en förståelse för vilka problem som finns idag och som leder till försämrad användbarhet. Syftet med denna studie är att identifiera de Brister som är väsentliga ur ett användbarhetsperspektiv för en Internetbank, samt identifiera enskilda funktioner som fungerar sämre ur en användbarhetssynpunkt. Med hjälp av teoretiska ramar har vi genomfört en kvantitativ enkätundersökning på Swedbanks Telefon- och Internetbank. Resultaten av denna enkätundersökning har pekat på de Brister som användarna upplever på Internetbanken.

När vi inledde vårt uppsatsskrivande var Landstinget i Värmland i färd med att införa ett nytt standardsystem för vårdinformatik. Systemet var Cambio Cosmic, och vi fick uppdraget att utvärdera dess användbarhet.Syftet med uppsatsen är att undersöka om användarna anser att systemet är anpassat till dem. Vi ville även se om systemet Cambio Cosmic Brister i användbarheten ur teoretisk synpunkt, samt om några förändringar skulle kunna göras för att förbättra dessa eventuella Brister.Utvärderingen utfördes i två steg. Först genomfördes en heuristisk utvärdering av systemet, under vilken vi själva utvärderade Cambio Cosmic enligt elva på förhand fastställda användbarhetsprinciper. Med den heuristiska utvärderingens resultat som bas, utformade vi sedan ett användningstest som genomfördes med sex testpersoner.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka upplevelsen av arbetsförhållanden för kommunalt hemtjänstanställda. Intervjuer har utförts med tio hemtjänstanställda inom kommunal hemtjänst. De övergripande frågorna rör arbetskrav, kontroll, och socialt stöd. Arbetsstressmodeller som, krav-kontroll modellen (Karasek & Theorell, 1990) och Houses typer av socialt stöd (Cooper, Dewe, & O`Driscoll, 2001) har använts vid dataanalysen. Resultaten visar att de hemtjänstanställda upplevde ett bra instrumentellt och informativt stöd från arbetskamrater.

Tillgänglighet i vårt samhälle innebär att alla, trots funktionsnedsättningar, ska kunna använda publika lokaler och övriga allmänna platser. Arbetsterapeuter har kunskap om tillgänglighetsfrågor då de arbetar för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. Sveriges regering antog under år 2000 en nationell handlingsplan för handikappolitiken. Enligt denna handlingsplan ska all verksamhet vara tillgänglig för alla medborgare i slutet av år 2010. Syftet med denna studie var att undersöka tillgängligheten i gallerior för personer med funktionsnedsättning.

Bakgrund: Smärta är en av de postoperativa komplikationer som operationspatienten fruktarmest. Grunden för en god postoperativ vård, där patienten känner trygghet och välbefinnande,är en god smärtlindring. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att undersöka vilka faktorer somleder till att intensivvårdssjuksköterskan ger otillräcklig postoperativ smärtlindring. Metod:Åtta vetenskapliga artiklar analyserades och granskades utifrån en kvalitativ ansats ochpresenteras här i form av en litteraturstudie. Resultat: Resultatet visade att olika Brister inomvården ledde till att patienterna blev otillräckligt smärtlindrade; Brister i organisationen, i detprofessionella förhållningssättet, i vårdrelationen och i kommunikationen.