Syftet är att se om det finns något samband mellan elevers läs- och skrivsvårigheter och matematik i årskurs 4-6 samt att se i vilket sammanhang de eventuella problemen synliggörs. Arbetets resultat grundar sig i matematiktester som är konstruerade utifrån frågeställningen ?Vad är det inom matematikämnet elever med läs- och skrivsvårigheter kan få svårigheter med??. Resultatet visar att läs- och skrivsvaga elever i vissa fall kan ha Brister inom matematikens problemlösningsområden och även inom algoritmområdet. Elever med läs- och skrivsvårigheter Brister i dessa matematikdelar på grund av Brister i läsflytet, svårigheter med begreppsförståelse, komprimerat språk och Brister i korttidsminnet..

Syftet är att se om det finns något samband mellan elevers läs- och skrivsvårigheter och matematik i årskurs 4-6 samt att se i vilket sammanhang de eventuella problemen synliggörs. Arbetets resultat grundar sig i matematiktester som är konstruerade utifrån frågeställningen ?Vad är det inom matematikämnet elever med läs- och skrivsvårigheter kan få svårigheter med??. Resultatet visar att läs- och skrivsvaga elever i vissa fall kan ha Brister inom matematikens problemlösningsområden och även inom algoritmområdet. Elever med läs- och skrivsvårigheter Brister i dessa matematikdelar på grund av Brister i läsflytet, svårigheter med begreppsförståelse, komprimerat språk och Brister i korttidsminnet..

Syftet är att se om det finns något samband mellan elevers läs- och skrivsvårigheter och matematik i årskurs 4-6 samt att se i vilket sammanhang de eventuella problemen synliggörs. Arbetets resultat grundar sig i matematiktester som är konstruerade utifrån frågeställningen ?Vad är det inom matematikämnet elever med läs- och skrivsvårigheter kan få svårigheter med??. Resultatet visar att läs- och skrivsvaga elever i vissa fall kan ha Brister inom matematikens problemlösningsområden och även inom algoritmområdet. Elever med läs- och skrivsvårigheter Brister i dessa matematikdelar på grund av Brister i läsflytet, svårigheter med begreppsförståelse, komprimerat språk och Brister i korttidsminnet..

Uppsatsen inleds med att olika definitioner och kategoriseringar av bristfälliga och misslyckade informationssystem behandlas. Olika tidigare identifierade anledningar tillBrister och misslyckanden presenteras sedan. Några bristande informationssystem hos en kommun undersöks för att finna vad som Brister. En modell har tagits fram för att undvika framtida Brister och misslyckanden. Tydliga Brister som har framkommit inkluderar dålig användarinvolvering och dålig projektstyrning från kommunen..

Syftet är att se om det finns något samband mellan elevers läs- och skrivsvårigheter och matematik i årskurs 4-6 samt att se i vilket sammanhang de eventuella problemen synliggörs. Arbetets resultat grundar sig i matematiktester som är konstruerade utifrån frågeställningen ?Vad är det inom matematikämnet elever med läs- och skrivsvårigheter kan få svårigheter med??. Resultatet visar att läs- och skrivsvaga elever i vissa fall kan ha Brister inom matematikens problemlösningsområden och även inom algoritmområdet. Elever med läs- och skrivsvårigheter Brister i dessa matematikdelar på grund av Brister i läsflytet, svårigheter med begreppsförståelse, komprimerat språk och Brister i korttidsminnet..

Syftet är att se om det finns något samband mellan elevers läs- och skrivsvårigheter och matematik i årskurs 4-6 samt att se i vilket sammanhang de eventuella problemen synliggörs. Arbetets resultat grundar sig i matematiktester som är konstruerade utifrån frågeställningen ?Vad är det inom matematikämnet elever med läs- och skrivsvårigheter kan få svårigheter med??. Resultatet visar att läs- och skrivsvaga elever i vissa fall kan ha Brister inom matematikens problemlösningsområden och även inom algoritmområdet. Elever med läs- och skrivsvårigheter Brister i dessa matematikdelar på grund av Brister i läsflytet, svårigheter med begreppsförståelse, komprimerat språk och Brister i korttidsminnet..

Bakgrund Tidigare studier visar att vårdtagare inom äldreomsorgen utsätts för Brister och missförhållanden av olika former. Den vanligaste formen av missförhållanden är försummelse av vårdtagaren. En av Socialstyrelsens uppgifter är att värna att god och jämlik vård bedrivs. God vård bedrivs genom att respektera och bevara vårdtagarens integritet.Syfte Syftet var att studera huruvida vårdpersonal uppmärksammat Brister och missförhållanden på särskilt boende för äldre samt vilka typer av Brister de i så fall uppmärksammat. Syftet var även att under­söka orsaker till eventuella Brister och missförhållanden och personalens kunskap om Lex Sarah.Metod Studiespecifik enkätstudie med kvantitativ ansats.Resultat Av respondenterna hade 69 av 80 stycken uppmärksammat någon form av brist och missförhållande under de senaste sex månaderna.

Bakgrund:Sjuksköterskors huvudsakliga mål är att respektera patientens integritet och självbestämmande i vården samt att ge omvårdnad så att patienten känner sig trygg. Inom psykiatrisk omvårdnad ska sjuksköterskor dessutom ha fördjupade kunskaper för att främja hälsoresurser hos patienter samt tillgodose patientens omvårdnadsbehov. Sjuksköterskor betonar behovet att förtydliga målen inom psykiatrisk omvårdnad och enligt Socialstyrelsen behöver den psykiatriska vården förbättras.Syfte:Syftet med studien är att beskriva Brister relaterat till sjuksköterskans utförande av omvårdnad inom psykiatrisk vård för att förebygga uppkomsten av vårdlidande hos patienten.Metod:En litteraturöversikt bestående av tio vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna Cinahl och Pubmed. Artiklarna lästes igenom, analyserades, bearbetades och flera kategorier bildades. Den teoretiska utgångspunkten är begreppet vårdlidande som tagits upp av Katie Eriksson.Resultat:Två huvudkategorier av Brister med respektiva subkategorier framkom.

Uppsatsen inleds med att olika definitioner och kategoriseringar av bristfälliga och misslyckade informationssystem behandlas. Olika tidigare identifierade anledningar tillBrister och misslyckanden presenteras sedan. Några bristande informationssystem hos en kommun undersöks för att finna vad som Brister. En modell har tagits fram för att undvika framtida Brister och misslyckanden. Tydliga Brister som har framkommit inkluderar dålig användarinvolvering och dålig projektstyrning från kommunen..

 SammanfattningKravhanteringsprocessen är en av de viktigaste faserna vid utvecklandet av ett IT-system. Kravhantering är alltså grundläggande för att utveckla ett stabilt system som uppfyller beställarens önskemål. Med en väl utförd kravhantering som grund får man ett system som är fritt från bristfälliga fel, utvecklandet av systemet går även till på ett effektivare sätt. Vid byggandet av ett system eftersträvar man alltid en framgångsrik mjukvara. Kravhantering ses som den viktigaste faktorn vid utvecklandet av ett IT-system.Föreliggande studie genomförs som en litteraturstudie där undersöks vilka Brister som är vanligt förekommande under kravhanteringsprocessen.

Av alla registrerade graviditeter slutar ungefär 20 % i missfall. När allmänsjuksköterskan möter dessa kvinnor och en eventuell partner i sjukvården har de ett stort behov av emotionellt stöd. Ett missfall innebär oftast en förlust av ett barn som föräldrarna drömt om och väntat på, förlusten medför känslor av sorg, ångest, hjälplöshet och ibland även skuld. I den känslomässigt påfrestande situation som ett missfall innebär behöver föräldrarna emotionellt stöd genom bekräftelse, information samt genom att få empati och förståelse från sjuksköterskan. Litteraturstudiens syfte var att undersöka om det upplevs Brister i omvårdnaden efter missfall med fokus på emotionellt stöd.

Brister i social kognition antas ligga bakom de sociala svårigheter som kännetecknar autismspektrumtillstånd. Klassiska tester av social kognition har ofta misslyckats med att fånga de små Brister som kan ses hos exempelvis personer med högfungerande autismspektrumtillstånd. Syftet med denna studie var att validera den svenska versionen av MASC, ett videobaserat, naturalistiskt instrument utvecklat för att mäta subtila Brister i social kognition. En grupp vuxna med högfungerande autismspektrumtillstånd (n = 18) och vuxna kontroller (n = 19) testades med MASC, Reading the Mind in the Eyes och Strange Stories. MASC var det enda test som identifierade en skillnad i social kognition mellan grupperna och en ROC-analys visade att MASC hade en bättre diagnostisk validitet än de andra två testerna.

Diabetes är en utav Sveriges vanligaste folksjukdomar och idag lever 300 000 personer med denna kroniska sjukdom, och antalet ökar. I denna litteraturöversikt behandlas typ 2 diabetes vilken är den vanligast förekommande typen av diabetes. Något botemedel finns idag inte utan dagens behandling består av insulin, antidiabetika, god kosthållning samt fysisk aktivitet och är mer av ett preventivt syfte för att förebygga åtföljande komplikationer. Diabetes är vanligt förekommande inom vården och sjuksköterskan har ett stort ansvar i behandlingen, då den till stor del består av patientundervisning. I tidigare forskning har det framkommit att sjuksköterskor upplevt att de har Brister i sin kunskap och undervisning.

Syftet med den här studien är att ta reda på vilka erfarenheter en grupp pedagoger i förskolan och skolan har av anmälningsplikten, men också erfarenheter av att inte anmäla och vad det är som gör att man väljer att avstå det. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Empirin har analyserats utifrån Sommers (2005) teoretiska perspektiv om resiliens och barnsynsfilter. Resultatet visar att pedagogerna har lättare för att se på en situation ur ett vuxenperspektiv och därmed Brister i att inta ett barnperspektiv , vilket leder till att färre anmälningar görs. Vidare visar studien på okunskap bland pedagoger gällande anmälningsplikten , dels beror detta på Brister i pedagogernas utbildningar men också på Brister i informationen från verksamhetsansvariga..

Botswana anses vara en fungerande demokrati. Landet omnämns ofta som Afrikas mirakel. Vi har valt att utifrån Robert Dahls teori om polyarki granska och belysa Botswanas demokratiska Brister. Som komplement till Dahls teori används även Andreas Schedlers sju kriterier för demokratiska val.Det resultat som presenteras genom tillämpning av dessa teorier visar att det råder klara Brister i Botswanas demokratisering. Analysdelen av arbetet belyser de problem som finns inom politiska rättigheter, såsom medborgarskapsrättigheter, mötesfrihet samt åsikts- och yttrandefrihet.