Den här uppsatsen är en studie om föräldrar och föräldraskap. Vårt syfte med studien är att se hur företrädare för två instanser gör bedömningar av föräldrar som anses brista i sin omsorgsförmåga. De valda instanserna är en myndighetsinstans och en utförarinstans. Våra frågor i studien är: hur beskriver de nämnda organisationerna ett gott föräldraskap/ föräldraförmåga? Vilka faktorer vägs in i bedömningen av föräldraförmågan? Vilka riktlinjer/ arbetsmodeller utgår organisationerna ifrån? I vilken utsträckning samverkar organisationerna kring stöd och bedömning? Det här är en empirisk studie, där vi har intervjuat företrädare för två instanser, totalt fyra grup-per.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) karaktäriseras av nedsatt lungfunktion och andnöd. I Sverige är drygt en halv miljon drabbade och sjukdomen ökar i förekomst. Ett gott bemötande är avgörande för hur patienter upplever omvårdnaden. Individuellt anpassad information till patienten är en förutsättning för att de skall bli delaktiga i sin vårdsituation. Tidigare forskning visar att ungefär 1/3 av patienterna någon gång har upplevt sig illa bemötta när de sökt vård.

BakgrundAtt arbeta inom prehospital sjukvård anses vara givande men det medför även risker för hälsan. Stressrelaterade sjukdomar är ofta påvisbara hos personal inom yrket. Antalet ambulansuppdrag har ökat kraftigt de senaste åren och likaså andelen uppdrag med prioritet 1. Yrket präglas av kontakten med vårdtagare, drabbade samt övriga samhällsfunktioner där omvårdnaden ställs på sin spets. Under de senaste tjugo åren har ambulansverksamheten utvecklats avsevärt.

Hjärtsvikt är en vanlig sjukdom som kräver livslång behandling och medicinering. Den kräver även livsstilsförändringar och har en påverkan på det dagliga livet. Vid hjärtsvikt uppkommer symtom som begränsar patienten i vardagen. Att drabbas av hjärtsvikt kan upplevas som en stor omställning för patienten men även för de närstående. Som vårdpersonal kan det vara viktigt att ha förståelse för vad sjukdomen innebär för patienten och vilken påverkan sjukdomen har på det dagliga livet.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka för- och nackdelar med arbetsmetoden fysisk aktivitet på recept (FaR) inom hälso- och sjukvården. Syftet är också att jämföra vilken kunskap hälso- och sjukvårdspersonal, det vill säga fysioterapeuter, läkare och sjuksköterskor, kontra hälsopedagoger har om FaR. Studien undersökte även huruvida hälso- och sjukvårdspersonalens egen fysiska aktivitetsnivå påverkar förskrivningen av FaR.MetodEn kvantitativ undersökning gjordes på 38 deltagare. Av alla deltagare var 15 fysioterapeuter, 10 sjuksköterskoroch 7 hälsopedagoger och 6 läkare. Deltagarna besvarade en enkät som omfattade frågor om upplevda för- och nackdelar med FaR som arbetsmetod, sin egen fysiska aktivitetsnivå samt kunskapsfrågor.

O?verla?telsedirektivets a?ndama?l a?r att skydda arbetstagares ansta?llning fra?n negativ pa?verkan av en verksamhetso?verga?ng. O?verla?telsedirektivet fo?reskriver sa?ledes ett uppsa?gningsfo?r- bud som inneba?r att arbetsgivare inte fa?r vidta uppsa?gningar av arbetstagare vid en verk- samhetso?verga?ng pa? grund av o?verga?ngen som sa?dan. O?verla?telsedirektivet syftar a?ven till att beakta arbetsgivares intressen.

Syfte: Syftet med detta examensarbete är att kartlägga förkunskaperna i områdena fotosyntes, biologisk mångfald, växthusgaser, energi och hållbar utveckling, samt evolution och naturligt urval hos gymnasieelever som läser ämnet Biologi 1 på det naturvetenskapliga programmet på en gymnasieskola i västra Götaland. Syftet är också att utvärdera betydelsen av diagnostiska test för dessa elever och deras lärare. Avsikten är även att presentera möjliga förslag till att utnyttja resultaten av dessa test för att på bästa sätt kunna hjälpa de elever som har svårigheter i eller ligger i riskzonen för att ha svårigheter i dessa kunskapsområden i Biologi. Metod och genomförande: Undersökningen har dels genomförts med en diagnostisk test, dels genom intervjuer av tre lärare på gymnasieskolan. Eleverna har även fått två analysfrågor som berörde deras uppfattningar om användandet av denna test inom ämnet Biologi. Resultat: Resultatet visar att eleverna har bristande förkunskaper inom områdena fotosyntes och betydelse av växthusgaser. Både elever och intervjuade lärare är positivt inställda till diagnostisk test i Biologi.

Bakgrund: V?ld i n?ra relationer definieras som fysiskt, psykiskt och sexuellt v?ld eller stalkning fr?n en n?rst?ende person. Konsekvenserna ?r omfattande, varierande och individuella. V?ld i n?ra relationer kan drabba alla, men i majoriteten av fallen uts?tts kvinnor av m?n, d?r 30 % av v?rldens kvinnor n?gon g?ng har upplevt v?ld fr?n sin partner. Akutmottagningen kan vara viktig f?r identifiering av v?ld i n?ra relationer.

Uppsatsens utga?ngspunkt har varit universitets- och ho?gskolestudenters stress info?r det kommande arbetslivet da?r det ga?ller att vara sa? attraktiv som mo?jligt fo?r deras fo?rsta arbetsgivare. Att vara attraktiv handlar ba?de om meriterna som finns pa? en persons CV (Curriculum vitae) men samtidigt speglas ocksa? en person pa? sitt personliga brev. Uppsatsens syfte har varit att nyansera bilden fo?r de stressade studenterna och fo?rdjupa kunskapen kring hur HR-personer och fo?retag ba?de praktiskt och teoretiskt ga?r tillva?ga na?r de rekryterar nyexaminerade studenter.

Spra?kbruk inneha?ller till stor del konventionaliserade spra?kliga mo?nster. Det kan handla om specifika ord, mer eller mindre fasta eller kompositionella flerordsenheter, hela yttranden eller grammatiska strukturer. En god ka?nnedom av dessa spra?kliga mo?nster ho?jer graden av idiomaticitet i spra?kanva?ndningen.

Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem navigerar mellan tv? centrala delar av den L?roplanen f?r grundskolan, f?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22, s. 26, 2022): barns inflytande ?ver verksamheten och vikten av utevistelse. Studien riktar ljuset mot l?rares arbetss?tt och vilka de fr?msta utmaningarna ?r n?r dessa delar hamnar i en m?lkonflikt.

Abstrakt: De flesta människor kommer någon gång i sitt liv i kontakt med vården och utsätts därmed för risken att möta en bristande patientsäkerhet. I sjuksköterskans roll ingår det att skydda patienter och medarbetare från detta. Tidigare forskning har indikerat att det finns ett samband mellan arbetsbelastning, arbetsmiljö och patientsäkerhet. Den aktuella studien bekräftade detta då författarna fann att då sjuksköterskor upplevde en hög arbetsbelastning och en sämre arbetsmiljö innebar det risker för patientsäkerheten..

De flesta individer pa?verkas dagligen av belo?ningar, motivation och ra?ttvisa i sa?va?l privatlivet som arbetslivet. Uppsatsens syfte har varit att underso?ka hur belo?ningar pa?verkar medarbetares, mellanchefers och ho?gre chefers arbetsmotivation inom en specifik organisation. Syftet har a?ven varit att underso?ka eventuella skillnader mellan olika organisatoriska niva?er och om upplevd ra?ttvisa a?r viktigt fo?r motivationen.Inom omra?det finns en mycket omfattande och variationsrik kunskapsbas.

Bakgrund: Stickrelaterade procedurer ?r vanligt f?rekommande inom pediatrisk sjukv?rd. Barn uppger att det ?r en av de mest skr?mmande och sm?rtsamma upplevelserna p? sjukhus. R?dslan och oron f?rekommer i alla ?ldrar och beskrivs f?lja med upp i vuxen ?lder. Barns negativa erfarenheter fr?n en stickrelaterad procedur kan ocks? leda till att en r?dsla f?r v?rden utvecklas. F?r att en stickrelaterad procedur ska ske s? sm?rt och orosfritt som m?jligt kan olika omv?rdnads?tg?rder anv?ndas.

Syftet med studien har varit att undersöka i vilken utsträckning utbildade fritidspedagogers genusarbete vilar på en teoretisk grund och vilka effekter detta får på planerad verksamhet ur ett genusperspektiv. Studien utgick från en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerad intervju som metod. I studien intervjuades tre fritidspedagoger. I resultatet kan man utläsa stora genusteoretiska kunskapsbrister hos fritidspedagogerna samt en avsaknad av genusperspektiv i planerad verksamhet. Detta kan främst förklaras med bristande utbildning och fortbildning inom just genus, men också på grund av avsaknad av direktiv från rektorerna på respektive skola..