Överrapporteringen är en viktig del i arbetet som ambulanssjuksköterska.När ambulanssjuksköterskan träffar patienten så gör denna en bedömning enligt ABCDE-konceptet. Överrapporteringen förbereds på vägen in till sjukhuset. Väl framme tas en kontakt med sjuksköterska på akutmottagningen och patienten rapporteras över. Olika faktorer påverkar överrapporteringen exempelvis miljöfaktorer, hur mottagande sjuksköterska tar emot rapporten och kommunikationsproblem mellan den prehospitala och hospitala vården. Syftet med denna studie är att undersöka hur ambulanssjuksköterskor upplever överrapportering av patienter till akutmottagningen.En kvalitativ metod med intervjuer har använts för att kunna fånga upplevelsen av ett fenomen.

Syftet med min uppsats är att få kunskap om matematiksvårigheter, dels hur svårigheter kan identifieras, men även hur man kan förebygga svårigheter och hur man kan arbeta med elever som visat sig ha matematiksvårigheter. Uppsatsens frågeställningar är följande: Vilka orsaker finns det till att elever hamnar i matematiksvårigheter? Vilka uppfattningar finns det om matematiksvårigheter? Hur kan man förebygga matematiksvårigheter? Hur kan man arbeta med elever i matematiksvårigheter? Jag valde att dels göra en litteraturstudie, dels utföra intervjuer med fyra lärare och två specialpedagoger. Resultatet av undersökningen är att matematiksvårigheter är orsakade av brister i undervisningen, bristande motivation och arbetsinsats hos eleverna, brist på arbetsro, psykologiska faktorer samt olika former av inlärningssvårigheter. När det gäller undervisningen visade studien att läraren har en betydande roll.

Det socialkonstruktivistiska synsättet på lärande och vikten av samspel och kommunikation som ett medel för lärande är idag mycket aktuellt. Det framhålls av både forskare inom pedagogik och i läroplaner. Följande studie har behandlat undervisningen i ämnet matematik, med utgångspunkt i hur kommunikation används som ett lärandeverktyg. Teorier om att kunskap är något som överförs till eleverna, traditionell förmedlingspedagogik, eller att det byggs upp främst genom enskild aktivitet, konstruktivism, får idag mindre intresse. Därför är det intressant att ta reda på i vilken grad dessa utgör en del av matematikundervisningen.

SAMMANFATTNINGBakgrundMed ökad migration följer en befolkning med språkliga variationer. I det vardagliga livet kan en individs kunskaper i svenska vara tillräckliga men när en individ blir patient och hamnar i en sjukvårdssituation kan språkliga eller kommunikativa hinder uppstå. Det beror på att förmågan att behärska ett språk är situationsberoende. Kommunikation sker i många olika former, i centrum står överföring av information mellan avsändare och mottagare. När informationsöverföringen sker i båda riktningarna och informationen som förmedlas bekräftas av de som är inblandade sker kommunikationen på ett säkert sätt.

Det blir i dagens företag allt viktigare att få anställda att agera i likhet med företaget, attfå anställdas mål att sammanfalla med verksamhetens. Det finns många sätt att gå tillvägaför att åstadkomma detta. De styrningsstrategier som behandlas i denna uppsats ärämnade just för detta ändamål och innefattar: belöningar, utbildning, kommunikation ochkontroll. Ett företag som arbetar aktivt med dessa strategier är The Nuance Groupe,belägna på fem kontinenter världen över. Syftet med den här uppsatsen är att beskriva hurTNG arbetar för att styra sin personal utifrån fyra styrningsstrategier nämligen:belöningar, utbildning, kommunikation samt kontroll.

Rapporten huvudsyfte är att beskriva hur vi genom användning av språk och kommunikation har kunnat tillgodose våra användares krav på ett ärendehanteringssystem, samt på vilket sätt vi har använt artefakter för att kommunicera. Vi kommer att beskriva olika delar av projektet där språk och kommunikation har haft centrala "roller" och visat sig ha olika betydelse beroende på de personer som medverkar och i vilken miljö situationen har utspelat sig. Rapporten behandlar även hur resultatet av ovanstående har lett oss in i en utvecklingsprocess där vi försökt tillgodose användarens krav på bästa sätt. Vi kommer också att beskriva de kända och tidigare okända metoder som vi använt oss av för att uppnå vår målsättning, att överlämna en första prototyp av ett ärendehanteringssystem..

I det svenska samhället finns det många döva och hörande barn som är integrerade i förskolor. Det handlar om hur döva kan bli delaktiga fullt ut i integration med hörande barn. Döva är beroende av sitt språk, teckenspråk för att göra sig förstådda. I denna uppsats studeras hur förskolepedagoger och föräldrar förhåller sig till döva och hörande pojkars och flickors kommunikation, samspel och inkludering i förskolans verksamhet sett ur ett intersektionellt perspektiv. Begreppet intersektionellt handlar det om att visa hur makt och ojämlikhet kan uppstå och samverka när det gäller människors synssätt om könstillhörighet, klasstillhörighet med flera genom att tänka ?vi? och ?dem? i sociala koder.

Syfte: Syftet med studien a?r att identifiera organisationers virtuella strukturer och hur de anva?nds i organisationerna, fo?r att skapa en fo?rsta?else fo?r vilken betydelse digitala verktyg har fo?r organisationers interna kommunikation. Dessutom vill vi ocksa? o?ka fo?rsta?elsen fo?r hur implementeringen av dessa digitala verktyg fo?r intern kommunikation i organisationer pa?verkar fo?rutsa?ttningarna fo?r hur ledarskap kan bedrivas.Metod: Uppsatsen a?r en kvalitativ studie, da?r intervjuer med sex respondenter fra?n sex olika organisationer ligger som grund fo?r det empiriska materialet.Resultat: Vi fann att den virtuella strukturen i organisationer a?r av stor betydelse fo?r den interna kommunikationen. Den virtuella strukturen besta?r av flera olika komponenter, och de viktigaste a?r E-mail, intrana?t och Lync och organisationerna bedriver sto?rsta delen av sin kommunikation med hja?lp av den virtuella strukturen.

Vårt arbete syftar till att få större vetskap om hur språkundervisningen kan göras autentisk och meningsfull genom att knyta kommunikationen på målspråket till undervisningssituationen samt elevernas vardag och verklighet, i studien även kallat för ?här och nu?-interaktion. För att få svar på de frågor vi ställt oss i undersökningen har vi intervjuat och observerat lärare och elever på två skolor samt analyserat det insamlade materialet med hjälp av relevant litteratur. Utifrån den undervisning som studerats har vi kunnat fastställa att interaktion på målspråket ur ett ?här och nu?-perspektiv både från lärares och från elevers sida är önskvärt men samtidigt svårt att genomföra och därmed lämnas lite utrymme ute på skolorna.

Bakgrund: Globaliseringen har lett till ett ökat krav på organisationer, vilket har medfört att sättet att styra verksamheter har utvecklats. Organisationer hålls idag ansvariga för intressenter som företaget är beroende av oavsett om intressenterna har en formell rätt att utkräva ansvara eller inte.Problemformulering: En organisations relationer till sina intressenter är avgörande för organisationens existens eftersom relationerna är en förutsättning för att organisationen ska kunna skapa värde. Varje gång ett val görs finns det alltid någon part som påverkas. Ansvar hamnar i fokus eftersom organisationer styrs av val.Forskningsfråga: Hur arbetar organisationer som vill vara ansvarstagande med begreppen kommunikation, prestationsmätning och förtroende?Syfte: Syftet med uppsatsen är att utvidga och fördjupa förståelsen av begreppet ansvarstagande utifrån perspektiven kommunikation, prestationsmätning och förtroende samt dess betydelse i relationen till intressenter.Metod: Uppsatsens förhållningssätt är hermeneutiskt för att kunna tolka och förstå hur människor upplever sin situation.

Organisationskommunikation har under de senaste decennierna påverkats av olika samhälleliga förändringar. Störst påverkan har möjligheten att kommunicera via digitala medier haft. Många förutspådde att dessa digitala medier, såsom intranät, skulle leda till bortfallet av mer traditionella pappers-kanaler, exempelvis personaltidningar, som länge använts för intern kommunikation. Detta har emellertid inte inträffat vilket tyder på att papperskanalerna bidrar med något de digitala medierna inte kan. Dessa resonemang formade en fråga om vilka medium som bör användas för att organisationer ska nå sina medarbetare med information.Det sätts alltså en stor tilltro till att de digitala medierna kommer styra en allt större del av den interna kommunikationen i framtiden.

Syftet med vårt arbete var att få en fördjupad förståelse av hur några lärare anser att de arbetar med kommunikation i sin matematikundervisning. För att uppfylla syftet har vi genomfört tolv semi-strukturerade intervjuer inom ramen för en kvalitativ ansats. Vi har därefter analyserat intervjuerna och sorterat in det vi har funnit under tio olika teman. Vi har också betraktat beskrivningarna av den kommunikativa undervisningskulturen i lärarnas klassrum utifrån Hufferd-Ackles (2004) verktyg för analys. Vi har urskilt olika kommunikativa synsätt bland lärarna i studien, det mer lärarcentrerade och det mer elevcentrerade.

BakgrundI vården skadas 100 000 personer per år och cirka 3000 personer dör på grund av brister. Detta motsvarar nio procent av alla patienter i sjukvården i Sverige. Patientsäkerhetskultur kan sammanfattas i hur vårdarens attityd och värderingar ser ut ur ett säkerhetsperspektiv. Chefsjuksköterskan ska leda och styra vårdenhetens resurser på ett effektivt och patientsäkert sätt. Hon är vårdpersonalens närmaste chef och har som uppgift att säkerhetsställa patientsäkerhetskulturen bland annat genom att uppmuntra sin personal till avvikelserapportering.

Bakgrund: Med ökad migration ställs nya krav på hälso- och sjukvården att utveckla en sjukvård som möter behoven hos människor från andra kulturer. Detta innebär att sjuksköterskan behöver utforma vården efter patientens individuella och kulturspecifika behov. Att kunna kommunicera utan hinder är en förutsättning för att kunna ge och få god omvårdnad.Syfte: Syftet med denna studie är att belysa erfarenheter av att använda sig av och kommunicera med hjälp av tolk ur ett sjuksköterskeperspektiv.Metod: En litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Efter analysen identifierades fyra teman: Tolken som en bro över språkbarriären, Begränsningar i samtalet, Bristande organisation och Kulturkompetens. Resultat: Flertalet sjuksköterskor erfor att tolkens kompetens och trovärdighet var avgörande för kvaliteten på vårdsamtalet.

Bakgrund: En del av människans identitet är sexualiteten. Sedan i mitten av 1900 talet har det hänt mycket med homosexuellas rättigheter. Det finns vissa länder i världen som fortfarande är helt emot homosexualitet. Idag är ca 2-3% av kvinnorna och 3-5% av männen homosexuella i världen. Det finns ett heteronormativt antagande i vården idag där vårdpersonalen antar att alla patienter är heterosexuella.Syfte: Syftet är att undersöka hur homosexuella personer upplever att de bemöts i vården.Metod: Litteraturstudien är en sammanställning av nio kvalitativa originalartiklar som har sökts via tre olika databaser.