Antalet barn med autism ?kar i samh?llet, det finns minst en elev med autismdiagnosen i varje skolklass enligt. Det ?r dock oklart hur m?nga barn i f?rskole?ldern kan ha autism, men inte f?tt diagnosen p? grund av att de inte utreds i tidig ?lder enligt Socialstyrelsen (2022). Den h?r studien har f?r avsikt att belysa f?rskoll?rares upplevelser och erfarenheter i m?tet med barn som har autism.

Syftet med uppsatsen var att undersöka huruvida historieundervisningen för grundskolans senare Är ska inkludera miljöhistoria. För denna bedömning gjordes en textanalys av vad sex styrdokument pÄ nationell och internationell nivÄ föreskriver. Skollagen, lÀroplanen och kursplanen för historia analyserades. Utöver dessa granskades tre internationella dokument som ligger till grund för lÀroplanen. Undersökningen utgick frÄn ett perspektiv dÀr historiemedvetande, i bemÀrkelsen handlingsberedskap inför framtiden, stod i centrum.

PÄ senare tid har företags skattefrÄgor fÄtt en större betydelse dÄallt fler intressenter ser till hur företag hanterar sinaskattekostnader. Nya dimensioner som skapats innefattar etik,moral och socialt ansvar. För att företagen ska tillfredsstÀlla sinaintressenter mÄste de minska pÄ skattekostnaderna samtidigt somde följer de regelverk som reglerar skattehanteringen. Företagetsskattekostnader, skatterisker samt de kostnader som uppstÄr för atthantera företagets skattefrÄgor Àr de omrÄden som skattestrateginska beröra..

Nya siffror frÄn Skolverket visar att det aldrig tidigare gÄtt sÄ mÄnga barn i förskolan som nu. Idag Àr det nÀstan 490 000 barn inskrivna i förskolan, det Àr en ökning med 138 000 barn pÄ tio Är (Skolverket, 2014). Den genomsnittliga gruppstorleken och personaltÀtheten Àr oförÀndrad (a.a.). NÀr LÀroplanen för förskolan Lpfö 98/10 skrevs in i skollagen 1 juli 2011 stÀlldes det högre krav pÄ förskollÀraren. Med det hÀr som ingÄngsvinkel var syftet med vÄr studie att synliggöra förskollÀrarnas arbete med barn i behov av stöd. Denna studie kommer att belysa pedagogernas insatser och dÄ frÀmst hur de sjÀlva resonerar kring uppdraget och vilka förestÀllningar de har pÄ sitt arbete med barnen som befinner sig i grÄzonen. Vi har gjort en kvalitativ studie och anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer med fem verksamma förskollÀrare. I vÄr analys har vi tagit stöd i Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell och Vygotskijs proximala utvecklingszon och det sociala samspelet. Resultatet presenteras utifrÄn tre omrÄden som hanterar: FörskollÀrare resonerar kring de ökade kraven, Miljöns betydelse för barns utveckling och Betydelsefulla verktyg och erfarenheter. Slutsatsen av vÄr studie visar att förskollÀrarna kÀnner av de ökade kraven men försöker skapa sÄ bra förutsÀttningar som möjligt för de barn som Àr i behov av stöd. Nyckelord: Fysisk miljö, förhÄllningssÀtt, sociala samspel, utvecklingsekologi.

Bakgrund: Under 2007 dog 135 av 100 000 kvinnor i akut hjÀrtinfarkt. Andelen av de som dör inom 28 dagar efter sjukhusvÄrd har halverats jÀmfört med 1980-talet. Levnadsvanorna stÄr för 90 % av orsakerna till hjÀrtinfarkt. MÀns och kvinnors hjÀrtinfarkt skiljer sig Ät, dÄ kvinnor ofta drabbas av en tyst hjÀrtinfarkt. Det Àr den snabba behandlingen som gör att kvinnorna överlever.

Bakgrund: Ekonomisk, teknisk, medicinsk utveckling och medborgares förvÀntningar styr ökade krav pÄ god vÄrd. Arbetet i hÀlso- och sjukvÄrden Àr kunskapsintensivt och i stÀndig utveckling. Chefer ska kunna ge instruktioner, förtydliga arbetsuppgifter, stödja prioriteringar och ge medarbetare stöd och Äterkoppling. Detta sÀtter fokus pÄ ledarskap och lÀrande. Socialstyrelsen i Sverige menar att det behövs ökade kunskaper i hÀlso- och sjukvÄrden, om lÀrandestyrt förbÀttringsarbete.

Work-life balance Àr ett Àmne som det har forskats mycket om de senaste Ären. Denna undersökning har applicerat de befintliga teorier som finns inom work-life balance och relaterat dessa till yrkesgruppen sjuk- och undersköterskor. Denna yrkesgrupp Àr intressant dÄ det för nÀrvarande rÄder brist pÄ sjuk- och undersköterskor pÄ dagens svenska arbetsmarknad. PÄ grund av denna brist stÀlls denna yrkesgrupp pÄ höga krav bÄde vad gÀller flexibilitet och tillgÀnglighet. Denna undersökning har redogjort för de samlade teorier som finns inom work-life balance, flexibilitet och tillgÀnglighet.

Intresset av ekologisk kost och yrket som barnsko?tare har motiverat oss att skriva om ekologisk mat ur ett ha?lsopedagogiskt perspektiv med fokus pa? fo?rskolan. Med hja?lp av intervjuer synliggjordes tre yrkesgruppers tankar och kunskaper. Syftet med examensarbetet a?r att underso?ka ekologisk mat pa? fo?rskolorna ur ett ha?lsopedagogiskt, na?rings- och ekonomiskt perspektiv.

Min avsikt i denna uppsats Àr att undersöka den afghanska kvinnans stÀllning och roll, dels enligt religionen/Koranen och dels enligt den afghanska kulturen, som Àr starkt influerad av de pashtunska levnadsreglerna pashtunwali. Jag har valt att fokusera pÄ vilket sÀtt mödrahÀlsovÄrdens funktion pÄverkas av religionen, respektive traditionen pashtunwali..

SkiStar Àger flera skidanlÀggningar i Sverige och Norge och vill undersöka hur man ska marknadsföra alpin skidÄkning mot den svenska grundskolan för att pÄ lÄng sikt bygga upp ett intresse för utförsÄkning. MÄnga tidigare generationer i Sverige har vÀxt upp med skidÄkning som en naturlig vinteraktivitet. SkiStar har mÀrkt att utförsÄkningen nu för tiden utsÀtts för allt hÄrdare konkurrens frÄn mÄnga nya sysselsÀttningar vilket oroar. Debatten om hÄrdare tolkningar av skollagen vad det gÀller hur skolorna fÄr ta ut avgifter av eleverna Àr ocksÄ ett problem som har oroat SkiStar.För att kunna utforma en marknadsföringsstrategi för hur SkiStar ska kunna marknadsföra sig mot elever i grundskolan behövde jag information om hur det ser ut i skolorna idag och hur skolorna ser pÄ sina friluftsdagar. Jag har haft kontakt med en skola i varje lÀn i Sverige.

Bakgrund: K2-regelverket för mindre aktiebolag kom ut Är 2008 som ett frivilligt alternativ till de tidigare regelverken BFN/RR. Anledningen till framtagandet av K2-regelverket var pÄ grund av att det fanns en efterfrÄgan hos mindre företag av ett enklare och billigare regelverk.  Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att undersöka om Agentteorin, Positiv redovisningsteori och Institutionell teori kan förklara vilka egenskaper som förklarar mindre företags val av att frivilligt redovisa enligt K2-regelverket.Metod: Vi har tagit fram fem hypoteser utifrÄn tre befintliga teorier. VÄr studie följer ett kvantitativt tillvÀgagÄngssÀtt dÀr information ur Ärsredovisningar frÄn 274 mindre aktiebolag som Àr verksamma i Halland samlats in. Informationen har sedan testats statistiskt genom korrelations- och regressionstester för att förkasta eller icke-förkasta hypoteserna.Resultat: UtifrÄn Agentteorin kommer mindre företag i större utstrÀckning att redovisa enligt K2-regelverket. Agentteorin sÀger Àven att det Àr de företag utan revisionsplikt och som vÀljer bort revisor som i större utstrÀckning redovisar enligt K2-regelverket.

Sammanfattning En studie- och yrkesvÀgledare i grundskolan mÄste lÀra sig ny kunskap hela tiden. Utan kunskap om omvÀrlden, samhÀllet och skolsystemet kan de inte utföra sitt arbete. Det övergripande syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur en studie- och yrkesvÀgledare pÄ grundskolan ser pÄ sitt lÀrande mot bakgrund av gymnasiereformen som implementerades under 2011/2012. Hur arbetar de med sitt lÀrande under en gymnasiereform? Hur blev de i sin yrkesroll utmanade under denna period? Hur ser de pÄ skollagens text om kompetensutveckling? Detta Àr de frÄgestÀllningar som stÀlls och besvaras i denna studie. Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr sex arbetande studie- och yrkesvÀgledare intervjuas.

I vÄrt arbete utgÄr vi ifrÄn den nya bestÀmmelse som Skollagen har gett ut och den innebÀr att de elever som har autism, men utan utvecklingsstörning, samt de elever som har autismliknande tillstÄnd ska gÄ under grundskolans lÀroplan istÀllet för grundsÀrskolan. Denna nya bestÀmmelse gjorde oss nyfikna pÄ hur denna inkludering kunde ske ute i skolorna och vilka möjligheter det finns samt hur pedagogerna stÀller sig till detta. I detta arbete vill vi dÀrför med hjÀlp av verksamma pedagoger lyfta ett sÀtt pÄ vilket inkludering av dessa elever kan ske i grundskolan. PÄ denna nya bestÀmmelse kan det ske mÄnga olika tolkningar och genomförande. I kommunen som vi har valt att undersöka har de kommit lÄngt med inkluderingsprocessen och mÄnga andra kommuner har denna implementering framför sig.

Bakgrund: Upplevelserna av mötet pÄ en akutmottagning kan pÄverkas av olika saker. Patienter har ofta smÀrta, en del patienter Àr allvarligt skadade och vissa Àr i chocktillstÄnd. Och för vÄrdpersonalen handlar det inte bara om bemötande och vÄrd utan de mÄste Àven tÀnka pÄ att prioritera, prioritera mellan den allvarligt skadade patienten och den mindre allvarligt skadade. Samtidigt skall de kommunicera med patienterna pÄ bÀsta sÀtt, i en ofta stressig arbetsmiljö. Syftet var att undersöka patienters upplevelser i mötet med vÄrdpersonalen pÄ en akutmottagning.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka och synliggöra gymnasieelevers tankar och attityder kring lÀxans funktion och nytta i kÀrnÀmnena. Detta Àr av intresse dÄ debatten kring lÀxans för- och nackdelar i huvudsak sker mellan lÀrare, politiker och förÀldrar, utan att man tillfrÄgar eleverna; de som i allra högsta grad berörs. Studien utgick frÄn 6 frÄgestÀllningar, rörande; elevers uppfattningar om lÀxors för- och nackdelar för deras lÀrande, genomgÄng av studieteknik, tid spenderad pÄ lÀxor, lÀxornas omfattning samt skillnader dessemellan beroende pÄ gymnasieprogram, kÀrnÀmne och kön. Avslutningsvis tillfrÄgades eleverna om vad de tror att lÀrare har för intentioner med att ge lÀxor. Deltagarna var 84 mÀn och kvinnor frÄn tre gymnasieskolor, fördelade pÄ studieförberedande respektive yrkesförberedande gymnasieprogram.