Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka hur vÀl elevinflytande pÄverkar elevers motivation till lÀrande. VÄr studie var av kvalitativ karaktÀr och genomfördes med observationer, intervjuer och loggböcker. Studien genomfördes i Àmnet svenska i en klass i Ärskurs 7. Vi specialstuderade sex elever som bildade en heterogen grupp. Genom vÄr undersökning fick vi fram att eleverna var ovetande om betydelsen av begreppet elevinflytande, men alla elever tyckte att det var viktigt att fÄ vara med och bestÀmma i skolan.

VÄrt syfte med undersökningen var att ta reda pÄ lÀrares uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i arbetet med elevinflytande. Vi bedömde att intervju var det instrument som passade vÄrt ÀndamÄl bÀst. Det genomfördes sex intervjuer med lÀrare och för att fÄ en sÄ heterogen grupp som möjligt valde vi att frÄga lÀrare av olika Äldrar, kön och som arbetar inom olika Àmnen. Dessa lÀrare arbetar i grundskolans senare Är och pÄ tvÄ olika skolor. Resultaten av undersökningen visar att ett elevinflytande kan vara svÄrt att förverkliga inom ramarna för styrdokumenten.

Syftet med denna undersökning har varit att definierar begreppet elevinflytande och fÄ en djupare förstÄelse för högstadieelevers syn pÄ vilka omrÄden inom elevinflytande som Àr viktigare Àn andra. I vilka sammanhang de fÄr utöva elevinflytande samt attityder gentemot elevinflytande. Bakgrunden ger en övergripande bild av elevers uppfattningar rörande graden av medbestÀmmande i skolan under tidsperioden 1990 ? 2009. Den ger Àven en beskrivning av hur eleverna vÀrderar de olika omrÄdena, det de anser Àr speciellt viktigt att kunna pÄverka.

Åsikter om elevers inflytande inom den svenska skolan har sedan 1920-talet förĂ€ndrats och formulerats olika i skolutredningar och lĂ€roplaner. I dagens rĂ„dande lĂ€roplan för det obligatoriska skolvĂ€sendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) har jag funnit flera mĂ„l och riktlinjer dĂ€r elevinflytande innefattas. Under min praktik som lĂ€rarstuderande i Ă€mnet musik har jag tyckt mig kunna se ett ökande engagemang hos elever som sjĂ€lv fĂ„tt vĂ€lja lĂ„tar till ensemblespel. Denna iakttagelse formade ett syfte till att undersöka och fĂ„ större förstĂ„else för musiklĂ€rares syn pĂ„ elevinflytande och hur de menar inflytandet pĂ„verkar deras undervisningspraktik. Ett annat syfte till detta arbete blev att i en jĂ€mförande studie försöka se eventuella skillnader mellan Sverige och Nya Zeeland.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur det Ă€r stĂ€llt med det informella elevinflytandet i en av Sveriges storstadsregioners skolor. Med det informella inflytandet avses inflytande i planering och genomförande av undervisningen. MĂ„let Ă€r att ta reda pĂ„ om elever och lĂ€rare har en likartad syn pĂ„ vad elevinflytande Ă€r och hur vĂ€l detta uppnĂ„s och tillĂ€mpas pĂ„ skolan, samt se till hur implementeringen av Lgr11 har förĂ€ndrat lĂ€rares sĂ€tt att arbeta med elevinflytande. Genom intervjuer med lĂ€rare och enkĂ€tundersökningar med elever framkommer att lĂ€rare och elever Ă€r upplever elevinflytandet och dess roll i skolan olika. Även lĂ€rarna emellan gĂ„r meningarna isĂ€r, vilket frĂ€mst beror pĂ„ instĂ€llning till elevinflytande.

Undersökningen syftar till att visa konkreta inslag av elevinflytande i undervisningen. Jag utgÄr i undersökningen frÄn att elevinflytandet vilar pÄ fyra ben som Àr beroende av varandra och som alla Àr villkor för lÀrande: engagemang, delaktighet, medvetenhet och ansvar. Med utgÄngspunkt i lÀroplanen (Lpo 94) har jag med hjÀlp av en metodtriangulering bestÄende av en observationssekvens, enkÀter till lÀrare och elever i Ärskurs Ätta med tyska som sprÄkval sammanstÀllt befintliga eller icke befintliga delar av elevinflytandet. Undersökningen visar pÄ vilket sÀtt eleverna har inflytande över undervisningen och över sitt eget lÀrande samt hur denna process genomförs. Konstateras kan att det, nÀr det gÀller att förverkliga elevinflytande i enlighet med lÀroplanens intentioner, Àr frÄga om en tidskrÀvande process som framskrider gradvis..

VÄrt arbete handlar om hur elever uppfattar elevinflytande i skolan samt om de har nÄgot inflytande i skolan. Tidigare forskning har visat att elever fÄr inflytande i skolan, fast det Àr oftast vÀldigt begrÀnsat, om det ens existerar. KlassrÄd och elevrÄd Àr platser som eleverna anser att de har inflytande pÄ. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod med teckningar och intervjuer i vÄr undersökning. Det Àr 16 elever som Àr med i studien och alla gÄr i Ärskurs 3.

I detta examensarbete har jag försökt ta reda pÄ hur elevinflytandebegreppet kan uppfattas av nÄgra olika lÀrare, vilka motiv det finns för att ge elever inflytande och hur elever kan ha inflytande i skolan. LÀrarna jag intervjuade menade att elevinflytande Àr elevernas möjlighet att pÄverka olika delar av skolan, genom formella och informella kanaler, i grupp och individuellt. I litteraturen stod elevinflytande vanligen för elevernas delaktighet i mer eller mindre formaliserade beslutsprocesser, men har ocksÄ beskrivits som pÄverkan i de social relationer eleverna har som rör skolan. Jag har ocksÄ tittat pÄ varför elever ska ha inflytande i skolan. LÀrarna jag intervjuat ger exempel pÄ fem orsaker till varför elever ska ha inflytande: demokratifostran, skolan blir roligare, elevernas presterar bÀttre, vikÀnslan i gruppen kan stÀrkas och eleverna kan utveckla sin personlighet genom sitt inflytande.

I detta arbete redovisas tre musiklÀrares arbetssÀtt med elevinflytande i undervisningen pÄ gymnasiets estetiska program. Den visar pÄ skillnader och arbetssÀtt med elevinflytande i praktiska och teoretiska musikÀmnen. Jag jobbar för nÀrvarande som gitarrlÀrare pÄ ett studieförbund i Stockholm dÀr eleverna har ett mycket stort inflytande pÄ undervisningens utformning. Mina erfarenheter av mitt gitarrlÀrarjobb Àr att eleverna tycker att det Àr roligt att spela musik de sjÀlva tycker om, samtidigt tycker jag det svÄrt att hitta en bra balans mellan vad jag som lÀrare tycker de ska lÀra sig och vad eleverna tycker Àr kul och roligt. Syftet med det hÀr arbetet Àr att försöka se andra musiklÀrares tankar och erfarenheter kring elevinflytande.FrÄgestÀllningarna gÀller de tre lÀrarnas och de olika skolornas arbetssÀtt med elevinflytande.

VÄrt arbete om elevers inflytande i förskola och skola syftar pÄ att ge en inblick i de bÄda verksamheterna gÀllande pedagogers uppfattningar om elevinflytande. De frÄgor vi koncentrerat oss pÄ Àr hur pedagogerna i förskolan och skolan uppfattar elevinflytande och vad elevinflytandet resulterar i. VÄrt mÄl var ocksÄ att undersöka om det Àr det nÄgon skillnad eller likhet mellan elevers inflytande i förskolan och skolan och om pedagogerna i förskolan och skolan lever upp till lÀroplanernas mÄl vad gÀller elevinflytande. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har vi valt att intervjua pedagoger i de bÄda verksamheterna. Genom bÄde litteratur och intervjuer har vi kommit fram till att elevinflytandet ses som nÄgot positivt och att eleverna genom elevinflytandet finner motivation.

Uppsatsens syfte Àr att beskriva och jÀmföra tvÄ bild- och tvÄ svensklÀrares instÀllning och tolkning pÄ och konstruktion av elevinflytande och demokratifostran, samt skapa en förstÄelse för hur elevinflytande och demokratifostran kan komma till uttryck i undervisningen pÄ en grundskola i Är 7-9 och pÄ en gymnasieskola i respektive Àmne ur ett lÀrandeperspektiv. FrÄgestÀllningarna som besvaras Àr: ? Vilken instÀllning och tolkning har lÀrarna av elevinflytande och demokratifostran i relation till gÀllande styrdokument? ? Hur konstruerar lÀrarna elevinflytande och demokratifostran i sin undervisning? ? Vilka likheter och skillnader finns det mellan lÀrarnas instÀllning och tolkning pÄ och konstruktion av elevinflytande och demokratifostran? I uppsatsen problematiseras elevinflytande och demokratifostran utifrÄn lÀrandeteorier, teorier kring demokrati och deliberativa samtal, samt utifrÄn vad tidigare forskning har visat. Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr det insamlade empiriska materialet bestÄr av semistrukturerade intervjuer. En bildlÀrare och en svensklÀrare pÄ en högstadieskola respektive en gymnasieskola i södra Sverige har intervjuats och det Àr de som utgör empirin för att uppnÄ studiens syfte.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka lÀrares medvetenhet om den förÀndrade skollagen vad avser disciplinÀra och andra ÄtgÀrder och i vilken omfattning de upplever att den pÄverkar skolmiljön. För att kunna uppnÄ syftet med studien har tre frÄgor formulerats: för det första i vilken grad Àr lÀrare medvetna om vilka ÄtgÀrder som enligt lagen finns att tillgÄ och för det andra, i vilken omfattning tillÀmpar lÀrare de befogenheter de fÄtt genom den nya skollagen? Avslutningsvis stÀlls frÄgan om lÀrare upplever att den nya lagen bidragit till nÄgra förÀndringar i deras handlingsutrymme?  Undersökningen som ligger till grund för uppsatsens resultat baserades pÄ enkÀter som besvarades av trettiosex lÀrare vilka undervisar i grundskolans senare Är (7-9). Resultatet av undersökningen visar att lÀrare har begrÀnsade kunskaper om skollagen vad avser lÀrarens mandat att vidta disciplinÀra ÄtgÀrder mot elever. Det framkommer ocksÄ att lÀrare anvÀnder sig av disciplinÀra ÄtgÀrder för att stÀvja störningar i klassrumsmiljön och att en majoritet inte upplever att förÀndringen av skollagen har ökat lÀrarnas handlingsutrymme i klassrummet samtidigt som andra lÀrare anser att studiemiljön pÄverkats positivt till följd av lagens införande.

BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs innebörden av begreppet elevinflytandet och lÀsaren fÄr en bild av vadsom stÄr i styrdokumenten vad gÀller elevinflytande. Det redogörs för olika perspektiv pÄvilka möjligheter respektive svÄrigheter som kan finnas i arbetet kring elevinflytande iundervisningen.SYFTE:Att undersöka elevers och lÀrares uppfattningar pÄ elevers inflytande över undervisningen iÀmnet svenska och se om de stÀmmer överens med varandra. Att se vilka möjligheterrespektive svÄrigheter som kan finnas med arbetet kring elevinflytande.METOD:Sex olika skolor i VÀstra Götaland valdes ut och med intervju som redskap utfördes sexfokusintervjuer med lÀrare i svenska och sex fokusintervjuer med elever. Intervjuerna hargenomförts i grupper med tvÄ till sex medverkande i varje grupp. Vi har kategoriseratresultaten i; definition, betydelse, svÄrigheter och möjligheter, form och innehÄll, viljan attvara med och pÄverka eller skönt att slippa?RESULTAT:Resultatet visar att lÀrare och elever Àr eniga i sina svar.

Syftet med mitt arbete Àr att studera hur nÄgra lÀrare och elever pÄ en skola ser pÄ elevinflytande i undervisning samt hur dessa upplever det befintliga utövandet av detta. Syftet Àr Àven att delge uppfattningar frÄn en specialpedagog som förelÀser om elevinflytande samt en representant frÄn Sveriges ElevrÄds Centralorganisation. Mina frÄgestÀllningar Àr: Hur ser HjÀrups skolas elever och lÀrare pÄ elevinflytande i undervisning? Hur upplever HjÀrups skolas elever och lÀrare utövandet av det befintliga elevinflytandet i undervisningen? Vad anser en specialpedagog som förelÀser om elevinflytande samt en representant frÄn Sveriges ElevrÄds Centralorganisation om elevinflytande i undervisning? Jag har valt en kvalitativ ansats, eftersom jag vill fÄnga intervjupersonernas personliga svar, för att kunna besvara mitt syfte och mina frÄgestÀllningar pÄ bÀsta sÀtt. Jag har intervjuat tvÄ klasslÀrare och tvÄ elevgrupper med tre stycken i varje grupp i Ärskurs 3 och 5.

Denna uppsats behandlar arbetet med tema. Betecknande för temaarbete Àr bland annat dess obundenhet frÄn traditionella lÀromedel. Inom det tematiska arbetet finns en röd trÄd, och elevernas förkunskaper tas tillvara. Det som har studerats Àr hur lÀrarna arbetar med tema och hur de tar tillvara pÄ elevernas erfarenheter och förkunskaper samt vilket inflytande eleverna har enligt lÀrarna och eleverna sjÀlva. Detta har studerats i tvÄ olika klasser med hjÀlp av observationer och intervjuer med lÀrare och elever.