Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr fÄ ökad kunskap om lÀrares uppfattningar om att arbeta med elevinflytande i idrott och hÀlsa.Vad har lÀrarna för tankar om och instÀllning till elevinflytande?Vad fÄr eleverna pÄverka respektive inte pÄverka i undervisningen i idrott och hÀlsa?Hur upplever lÀrarna förutsÀttningarna för att arbeta med elevinflytande i idrott och hÀlsa?MetodKvalitativa intervjuer anvÀndes som metod. Sex lÀrare som undervisar mot grundskolans tidigare Äldrar i idrott och hÀlsa intervjuades. Kontakt togs via mail för att informera om undersökningen och dÀrefter bestÀmdes tid och plats för att genomföra intervjuerna. Intervjuerna bandades med diktafon och transkriberades vartefter som intervjuerna lyssnades igenom för att slutligen sammanstÀllas.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka vilka uppfattningar elever har till elevinflytande, i Ă€mnet specialidrott fotboll, som erbjuds vid NIU-gymnasium. Sedan 2011, och införandet av den nya lĂ€roplanen för gymnasiet, kan endast sĂ„ kallade RIG- och NIU-gymnasium erbjuda specialidrott. Tidigare har samtliga gymnasieskolor haft möjlighet till detta. För att uppnĂ„ studiens syfte anvĂ€nds en kvalitativ metod. Åtta NIU-elever intervjuas genom semistrukturerade intervjuer.John Deweys pedagogiska teori och Myndigheten för skolutvecklings analyseringsmodell fungerar som teoretiska ramverk.

Sverige Àr ett demokratiskt land med en grund i demokratiska vÀrderingar. Skolan ska följa samma anda, och ses som en medproducent av elever som förstÄr och kan anvÀnda sig av demokratiska synsÀtt. Demokrati i skolans vÀrld yttrar sig som elevinflytande och delaktighet i elevernas eget lÀrande. Problematiseringen bestÄr i att skolan ska leva upp till kraven i styrdokumenten, samtidigt som den inte erbjuder nÄgra riktlinjer i hur inflytandet ska utföras. Detta innebÀr att det finns en variation i hur elevinflytande tolkas och praktiseras, vilket gör frÄgan om elevinflytande intressant. Vad betyder egentligen elevinflytande? Syftet med studien Àr att undersöka hur fem pedagoger i Ärskurserna ett till sex resonerar och berÀttar om elevinflytande utifrÄn ett lÀrarperspektiv.

Skollagen Àr det regelverk som styr hur verksamheten i skolan ska vara utformad, den betonar bland annat alla elevers rÀtt till stöd och likvÀrdiga förutsÀttningar. Som skolans lokala huvudman ansvarar kommunerna för att utbildningen sker i samklang med lagar och förordningar. Forskning och rapporter har dock visat att det inte alltid Àr lÀtt att omsÀtta skollagens krav pÄ att alla elever ska fÄ stöd i en verklighet dÀr den kommunala budgeten ofta sÀtter ramarna och har tolkningsföretrÀde i verksamheten. Den hÀr studien undersökte hur rektorer uppfattade de skyldigheter de har enligt skollagen i relation till de ekonomiska medel de tilldelas av kommunen. Anledningen till att just rektorer valdes för undersökningen var att de har rollen som statens representant i skolan, och i den rollen ingÄr det att garantera att skollagen efterföljs.

Denna uppsats undersöker elever och lÀrares syn pÄ elevinflytande i Historia A, och syftet Àr att se om det finns nÄgra skillnader grupperna emellan och om dessa skillnader kan förklaras ur ett maktperspektiv. En enkÀtundersökning delades ut bland gymnasieelever som lÀser Historia A samtidigt som en gruppintervju gjordes med elevernas lÀrare. Resultatet av dessa undersökningar visade att majoriteten av eleverna i mÄnga fall önskar ett ökat inflytande, medan deras lÀrare Àr mer splittrade i frÄgan. I analysen dras slutsatsen att makt i olika former kan spela en stor betydelse för elevernas inflytande över deras egen utbildning..

Elever pÄ gymnasiet ska enligt styrdokumenten ha inflytande över sitt eget lÀrande och alltsÄ över de lÀrandesituationer som finns i skolan. Att sÄ inte alltid Àr fallet visar flera undersökningar, och Àven detta examensarbete, vars syfte varit att undersöka elevinflytandet pÄ ett estetiskt program, och i denna undersökning försöka gradera elevernas inflytande enligt en modell utarbetad av en konsult i inflytandefrÄgor. Syftet har ocksÄ varit att undersöka hur elevernas inflytande gestaltar sig samt jÀmföra elevernas upplevelser med lÀrarnas intentioner vad gÀller elevinflytandet. Undersökningen utgjordes av en noggrann granskning av styrdokument och rapporter gÀllande elevinflytande, av aktuell forskning, samt genom enkÀter till alla elever vid ett estetiskt program pÄ en skola i norra SkÄne. De deltagande lÀrarna intervjuades.

Syftet med den hÀr studien var att belysa hur lÀrare uppfattar och utformar arbetet med elevinflytande i förhÄllande till det demokratiska lÀraruppdraget samt till de möjligheter och svÄrigheter, som finns i anknytning till tillÀmpningen. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ forskningsmetod, dÄ vi intervjuade lÀrare med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer, som utgjorde underlag för denna studie. De resultat som framkom i studien var att lÀrarna upplevde elevinflytande som medbestÀmmande och trots att eleverna gavs tillfÀlle till elevinflytande pÄ olika sÀtt tog de denna chans i varierande grad. LÀrarna framhöll flera av forskningens positiva effekter samtidigt som en rad svÄrigheter med tillÀmpningen togs upp. Vidare framkom det att det inte fanns nÄgot direkt samarbete i arbetslaget kring elevernas inflytande, förutom vid Àmnesöverskridande temaarbete, utan ofta var det nÄgot som skedde efter varje lÀrares tycke.

 Syftet med denna studie Àr undersöka om det förekommer nÄgon koppling mellan lÀrares per-sonliga förhÄllningssÀtt och elevers utövande av reellt inflytande i matematikundervisningen. I litteraturgenomgÄngen anvÀnds tidigare forskning och studier som gjorts inom elevinflytande samt en progression av hur det reella elevinflytandet fÄtt del i styrdokumenten.Intervjuer kombineras med deltagande observationer i syfte att fÄ större insikt i de personliga förhÄllningssÀtten gentemot reellt elevinflytande.Huvudresultaten visar att lÀrarnas förhÄllningssÀtt Àr positiva dock problematiseras applice-ringen av reellt elevinflytande i praktiken, pÄ grund av kursplanemÄlen..

Det omrĂ„de vi valt Ă€r hur elevers inflytande i skolan ser ut, hur delaktiga de verkligen Ă€r vad gĂ€ller demokratiska beslut om sin egen undervisning. NĂ€r vi var ute pĂ„ vĂ„r VFU under utbildningen mĂ€rkte vi att lĂ€rarna fick ta del av missnöjda elevers synpunkter om att vissa beslut inte var demokratiska. LĂ€rarna förklarade för eleverna att det var det mest demokratiska beslut de hade kunnat komma fram till, vilket ledde till en liten diskussion mellan lĂ€raren och eleverna. Ämnet Ă€r för oss intressant, att se om eleverna fĂ„r vara delaktig i beslut som rör det som hĂ€nder i skolan.Detta arbete Ă€r en undersökning om hur elevdemokrati och elevinflytande i skolan kommer till uttryck utifrĂ„n lĂ€rarnas perspektiv, dĂ„ dessa bĂ„da Ă€r en viktig del i dagens lĂ€roplaner för eleverna i skolorna. Den övergripande frĂ„gestĂ€llningen som arbetet grundas pĂ„ Ă€r Hur ser elevernas demokratiska inflytande ut enligt lĂ€rarna? VĂ„ra underliggande frĂ„gestĂ€llningar Ă€r: Hur mycket fĂ„r eleverna enligt lĂ€rarna vara med och bestĂ€mma om? samt Vilken typ av demokrati finns det i skolorna? Med andra ord uttrycker lĂ€rarna att i skolan fokuseras det pĂ„ individens eller skolans bĂ€sta? De resultat som framkommit Ă€r att elevinflytande och elevdemokrati finns synligt i skolorna till stor del i form av skolornas olika rĂ„d, exempelvis elevrĂ„d och klassrĂ„d, men ocksĂ„ i den vanliga klassrumsmiljön dĂ€r diskussioner och osĂ€mja lĂ€tt uppkommer.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien Àr att undersöka om gymnasielÀrare Àr medvetna om sina rÀttigheter vad gÀller ÄtgÀrder som fÄr vidtas enligt skollagen (2010:800) frÄn 2011. Den syftar Àven till att undersöka var lÀrarna fÄtt information om skollagen frÄn.Hur medvetna Àr gymnasielÀrare om sina rÀttigheter enligt lag gÀllande ÄtgÀrder som fÄr vidtas om en elev stör studieron samt vad lÀrarens tillsynsplikt innebÀr?Har lÀrarna varit utsatta för hot och/eller vÄld samt hur medvetna Àr de om var de ska vÀnda sig om de kÀnner sig krÀnkta av en elev?Hur har lÀrarna fÄtt information om sina rÀttigheter och ÄtgÀrder enligt skollagen och kÀnner lÀrarna att de fÄtt tillrÀcklig kunskap om skollagen under sin högskoleutbildning?Metod: Studien Àr genomförd med en kvalitativ ansats, dÀr en halvstrukturerad intervju anvÀntssom datainsamlingsmetod. I studien deltog sex gymnasielÀrare frÄn tre olika skolor, vilka kontaktades via ett tillgÀnglighets- och snöbollsurval. En tematisk kategorisering skapadesutefter lÀrarnas svar kopplat till studiens teoretiska ramverk och anvÀndes som analysverktyg.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien Àr att undersöka om gymnasielÀrare Àr medvetna om sina rÀttigheter vad gÀller ÄtgÀrder som fÄr vidtas enligt skollagen (2010:800) frÄn 2011. Den syftar Àven till att undersöka var lÀrarna fÄtt information om skollagen frÄn.Hur medvetna Àr gymnasielÀrare om sina rÀttigheter enligt lag gÀllande ÄtgÀrder som fÄr vidtas om en elev stör studieron samt vad lÀrarens tillsynsplikt innebÀr?Har lÀrarna varit utsatta för hot och/eller vÄld samt hur medvetna Àr de om var de ska vÀnda sig om de kÀnner sig krÀnkta av en elev?Hur har lÀrarna fÄtt information om sina rÀttigheter och ÄtgÀrder enligt skollagen och kÀnner lÀrarna att de fÄtt tillrÀcklig kunskap om skollagen under sin högskoleutbildning?Metod: Studien Àr genomförd med en kvalitativ ansats, dÀr en halvstrukturerad intervju anvÀntssom datainsamlingsmetod. I studien deltog sex gymnasielÀrare frÄn tre olika skolor, vilka kontaktades via ett tillgÀnglighets- och snöbollsurval. En tematisk kategorisering skapadesutefter lÀrarnas svar kopplat till studiens teoretiska ramverk och anvÀndes som analysverktyg.

VÄrt syfte med undersökningen var att ta reda pÄ lÀrares uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i arbetet med elevinflytande. Vi bedömde att intervju var det instrument som passade vÄrt ÀndamÄl bÀst. Det genomfördes sex intervjuer med lÀrare och för att fÄ en sÄ heterogen grupp som möjligt valde vi att frÄga lÀrare av olika Äldrar, kön och som arbetar inom olika Àmnen. Dessa lÀrare arbetar i grundskolans senare Är och pÄ tvÄ olika skolor. Resultaten av undersökningen visar att ett elevinflytande kan vara svÄrt att förverkliga inom ramarna för styrdokumenten.

Denna studie syftade till att undersöka hur elevinflytande och delaktighet kan ta siguttryck i en lÄgstadieklass. För studien observerades under en dag bÄde lÀrare ochelever i en Ärskurs 2 pÄ en skola i Mellansverige. Observationen fokuserade pÄ vilkatyper av frÄgor som stÀlldes, vilka beslut som fattades, samt pÄ hur interaktionen sÄgut mellan de deltagande. Observationen visade att elevernas inflytande iundervisningen inte enbart berodde pÄ lÀraren, som vi tidigare tÀnkt, utan att Àveneleverna hade ett stort ansvar för att fÄ inflytande och bli delaktiga.Med detta arbete önskar vi kunna ge en bild av hur det kan se ut i praktiken genom attobservera hur lÀrare och elever interagerar med varandra..

Åsikter om elevers inflytande inom den svenska skolan har sedan 1920-talet förĂ€ndrats och formulerats olika i skolutredningar och lĂ€roplaner. I dagens rĂ„dande lĂ€roplan för det obligatoriska skolvĂ€sendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) har jag funnit flera mĂ„l och riktlinjer dĂ€r elevinflytande innefattas. Under min praktik som lĂ€rarstuderande i Ă€mnet musik har jag tyckt mig kunna se ett ökande engagemang hos elever som sjĂ€lv fĂ„tt vĂ€lja lĂ„tar till ensemblespel. Denna iakttagelse formade ett syfte till att undersöka och fĂ„ större förstĂ„else för musiklĂ€rares syn pĂ„ elevinflytande och hur de menar inflytandet pĂ„verkar deras undervisningspraktik. Ett annat syfte till detta arbete blev att i en jĂ€mförande studie försöka se eventuella skillnader mellan Sverige och Nya Zeeland.

Undersökningens syfte var att beskriva lÀrares och elevers uppfattningar om elevinflytande pÄ gymnasieskolan. Syftet grundades utifrÄn fyra frÄgestÀllningar som handlar om vilka uppfattningar som förekommer om elevinflytande i undervisningen bland lÀrare och elever, i vilken utstrÀckning och pÄ vilket sÀtt eleverna har möjlighet att pÄverka och vara med och forma sin undervisning, hur lÀrarna och eleverna uppfattar elevernas möjlighet till att pÄverka skoldemokratiskt och om elevernas syn pÄ elevinflytande stÀmmer överens med lÀrarnas. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer och har genomförts med lÀrare och elever frÄn tre gymnasieskolor. Sammanlagt har tolv personer intervjuats, tvÄ lÀrare och tvÄ elever frÄn varje skola. Resultatet av intervjuerna visar att elevinflytandet fungerar pÄ en skola vad det gÀller det formella inflytandet.