Uppsatsens syfte Àr att belysa hur de intervjuade pedagogerna arbetar med elevinflytande i deras olika verksamheter. Intresset ligger i att undersöka pedagogernas olika synsÀtt samt de eventuella pedagogiska redskap som de har att tillgÄ, det vill sÀga hur de gör nÀr de införlivar elevinflytande. För att kunna ta reda pÄ hur pedagogerna arbetar med detta genomfördes sex kvalitativa intervjuer med pedagoger frÄn förskolan, förskoleklassen, grundskolan, fritids och specialpedagogisk verksamhet. Det Àr viktigt att lyfta fram dessa etablerade pedagogers synpunkter och kunskaper, dÄ de besitter olika erfarenheter. Delar av resultaten visar att det deliberativa samtalet (det samtalsdemokratiska samtalet), Àr ett av de pedagogiska redskap som pedagogerna anvÀnder sig av för att kunna införliva elevinflytande i förskolan och skolan..

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare upplever styrdokumentens intentioner med elevinflytande. Studien har gjorts med en fenomenologisk livsvÀrldsansats dÀr lÀrare beskriver hur de upplever elevinflytande utifrÄn sina egna erfarenheter och livsvÀrldar. Vidare har en hermeneutisk tolkningsteori anvÀnts för att ge en förstÄelse för hur lÀrare beskriver elevers inflytande i skolans verksamhet. Metoden för studien Àr kvalitativ. Det empiriska underlaget bestÄr av Ätta intervjuer med lÄg- och mellanstadielÀrare pÄ sex olika utbildningsenheter.Studien visar pÄ olika förutsÀttningar för inflytande.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att nÀrmare analysera pedagogers uppfattningar betrÀffande elevinflytandet inom Àmnet idrott och hÀlsa samt synen pÄ ledarskap. FrÄgestÀllningarna i arbetet Àr:Vilka möjligheter och svÄrigheter finns det gÀllande elevinflytande i undervisningen inom idrott och hÀlsa?Vilken syn har lÀrare pÄ ledarskap och vad har ledarskapet för betydelse för elevinflytande?MetodFem pedagoger inom Stockholms lÀn som undervisar inom Àmnet idrott och hÀlsa har med fokusintervju som redskap fÄtt ge sin syn pÄ ledarskap samt elevinflytande. Samtliga lÀrare som deltog i studien har arbetat inom skolan mellan 1 till 10 Är. Resultatet kommer att kategoriseras i faktorer som pÄverkar elevinflytande samt ledarens syn pÄ ledarskap.ResultatDet viktigaste som lÀrarna lyfter fram Àr regler och ramar sÄ att det finns en struktur i klassrummet.

Syftet med mitt arbete var att undersöka elevers och lÀrares erfarenheter av fenomenet elevinflytande och Àven hur arbetet med detta kan se ut i skolan. Min undersökning bygger pÄ en fallstudie av en vanlig kommunal 1-5 skola i en medelstor kommun. Kvalitativa intervjuer och observationer har anvÀnts som metod. En skolledare, tvÄ klasslÀrare och sex elever, om tvÄ grupper, har intervjuats och tvÄ klassrum har observerats. Resultatet av intervjuer och observationer visar att skolan har ett tydligt formellt elevinflytande i form av bl.a.

Uppsatsen handlar om den nya skollagen som börjat gÀlla 2010-08-01. Syftet har varit att konstruera en lathund sÄ jag som lÀrare vet vad som gÀller angÄende trygghet och studiero i denna lag. I lathunden kan jag snabbt fÄ en överblick över vad lagen sÀger i olika disciplinÀra situationer och hur jag som lÀrare ska agera och nÀr rektor ska agera. Förutom att jag studerat den nya skollagen, dess tillkomst och innehÄll har jag Àven jÀmfört den med den gamla skollagen. För att analysera och vikta de olika juridiska dokumenten har jag anvÀnt mig av en rÀttsdogmatisk metod Ska den nya lagens intentioner uppnÄs krÀvs dock att de som arbetar inom skolan fÄr ordentlig kunskap om den nya lagens innehÄll. FörÀldrar och elever bör givetvis ocksÄ informeras.

I denna uppsats undersöks elevinflytande ur ett elevperspektiv, detta för att öka lÀrares förstÄelse för hur elever upplever och ser pÄ begreppet elevinflytande. Vi diskuterar ocksÄ hur elevernas erfarenheter av begreppet elevinflytande ser ut samt vilka positiva respektive negativa tankar det finns hos eleverna kring begreppet. Den bild som framkommer i undersökningen jÀmförs sedan med tidigare forskning. Teoridelen baseras pÄ begreppen intresse och makt. Undersökningen utgörs av enkÀter gjorda i en Ärskurs 4, en Ärskurs 5 och en Ärskurs 6, samt en gruppintervju i varje Ärskurs.

Är det sĂ„ att varje idrottslĂ€rare har sin egen stil och sina egna metoder för att involvera eleverna i undervisningen? Mina praktikerfarenheter har gett mig olika upplevelser pĂ„ hur elevinflytandet kan fungera. Syftet Ă€r att synliggöra hur elevinflytandet fungerar i idrottsundervisningen och vad det Ă€r som skapar elevinflytande. Jag kommer att göra en kvalitativ undersökning dĂ€r fyra idrottslĂ€rare blir intervjuade och ger sin syn och erfarenheter av elevinflytande i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa. Min uppfattning Ă€r att lĂ€rarna i undersökningen ger eleverna förutsĂ€ttningar att utöva inflytande och trĂ€nas i att ta ansvar för sitt lĂ€rande ? helt enligt styrdokumenten.

Syftet med den hÀr studien Àr att fÄ fördjupad kunskap om rektorers syn pÄ ett elevrÄds försÀttningar och funktion i skolan. UtifrÄn syftet vill vi undersöka rektorers syn pÄ elevinflytande och elevrÄd samt möjligheter och hinder för realisering. Vi vill Àven undersöka rektorers syn pÄ lÀrares roll samt sin egen roll i arbetet med elevinflytande. I studien anvÀnder vi oss av en kvalitativ forskningsmetod av semi-strukturerad karaktÀr. Intervjuer med fyra rektorer, utgjorde underlag för studien.

Syftet med denna studien Àr att undersöka hur lÀrare och elever uppfattar elevinflytande i den pedagogiska planeringen. Det visar sig genom tidigare forskning att elevers inflytande har varit svÄrt att fÄ in i skolans praxis och att mycket beror pÄ lÀrarens förhÄllningssÀtt, samt vilka metoder och arbetsformer som anvÀnds för att göra detta. Studien som vi genomfört med en hermeneutisk ansats och intervjuer av tre lÀrare och sex elever som datainsamlingsmetod visar att ett möjligt redskap för elevinflytande Àr den pedagogiska planeringen. Det Àr ett redskap som tydliggör mÄlen, ökar elevinflytandet och stimulerar elevers motivation till ökad kunskapsinlÀrning..

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ hur pedagoger och elever uppleverelevinflytande i matematiken. Vi ville Àven undersöka om pedagogernas syn pÄelevinflytande stÀmde med det som stÄr i styrdokumenten. En kvalitativundersökning med intervjuer av tvÄ pedagoger och fyra elever samt observationer ipedagogernas klassrum genomfördes. VÄrt resultat visade att elevinflytandet inte Àrstort inom matematiken men dock att pedagogerna och eleverna var nöjda med detta.Resultatet visade Àven att eleverna frÀmst har inflytande över praktiska saker somexempelvis vilket material de anvÀnder. GÀllande planeringen avmatematikundervisningen visade resultatet att eleverna inte hade nÄgot inflytande idetta.

Eleverna och lÀrarna vid Teknikprogrammet pÄ VÀsterviks Gymnasium har under en försöksperiod höstterminen-01 till vÄrterminen %u201302, bildat en programstyrelse med elevmajoritet, i syfte att stÀrka elevinflytandet inom programmet..

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien Àr att undersöka om gymnasielÀrare Àr medvetna om sina rÀttigheter vad gÀller ÄtgÀrder som fÄr vidtas enligt skollagen (2010:800) frÄn 2011. Den syftar Àven till att undersöka var lÀrarna fÄtt information om skollagen frÄn.Hur medvetna Àr gymnasielÀrare om sina rÀttigheter enligt lag gÀllande ÄtgÀrder som fÄr vidtas om en elev stör studieron samt vad lÀrarens tillsynsplikt innebÀr?Har lÀrarna varit utsatta för hot och/eller vÄld samt hur medvetna Àr de om var de ska vÀnda sig om de kÀnner sig krÀnkta av en elev?Hur har lÀrarna fÄtt information om sina rÀttigheter och ÄtgÀrder enligt skollagen och kÀnner lÀrarna att de fÄtt tillrÀcklig kunskap om skollagen under sin högskoleutbildning?Metod: Studien Àr genomförd med en kvalitativ ansats, dÀr en halvstrukturerad intervju anvÀntssom datainsamlingsmetod. I studien deltog sex gymnasielÀrare frÄn tre olika skolor, vilka kontaktades via ett tillgÀnglighets- och snöbollsurval. En tematisk kategorisering skapadesutefter lÀrarnas svar kopplat till studiens teoretiska ramverk och anvÀndes som analysverktyg.

Elevinflytande ska enligt lÀroplanens styrdokument genomsyra all verksamhet i gymnasieskolan. I praktiken kan dock möjligheten till elevinflytande uppfattas och tolkas pÄ olika sÀtt bland olika personalkategorier i skolan och elever. Syftet med uppsatsen Àr att pÄ Justus Tranchellgymnasiet i Landskrona jÀmföra elevers, lÀrares och rektors uppfattningar om hur elevinflytandet bör fungera, att undersöka vad elevinflytandet innebÀr i praktiken och att hitta strategier för hur man skulle kunna förbÀttra elevinflytandet. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med elever, lÀrare och rektor pÄ skolan. Som verktyg för min analys har jag valt att anvÀnda mig av tidigare forskning pÄ omrÄdet.

Syftet med mitt examensarbete Àr att studera den nya skollagen och dess syfte gÀllande trygghet och arbetsro. Jag har utgÄtt frÄn regeringens beslut kring varför en ny skollag arbetades fram, och vilka behov regeringen ansÄg att en ny skollag skulle uppfylla. UtifrÄn detta beslut har jag sedan genom kvalitativa intervjuer studerat hur man som lÀrare arbetar med skollagen, samt hur kunskapen kring lagen faktiskt ser ut. Den nya skollagen har tre huvudkategorier; kunskap, valfrihet och trygghet, dÀr jag har fokuserat pÄ arbetet kring trygghet. Jag inleder mitt examensarbete med att förklara skollagen utifrÄn regeringens beslut.

Uppsatsen beskriver lÀrares och elevers syn pÄ elevinflytande i skolan samt hur lÀrarna skulle vilja förbÀttra elevernas inflytande. Genom litteraturstudier framkom att elevers inflytande inte Àr sÄ stort och att det minskar med stigande Älder. Samtidigt finns det ett ökat tryck pÄ elevinflytande i grundskolans styrdokument. Studien bygger pÄ ett tiotal intervjuer med lÀrare samt ett tjugotal intervjuer med elever frÄn Är fem till Är nio. Resultaten frÄn intervjuerna visar pÄ att elever inte har sÄ stort inflytande som de vill.