VÄr avsikt med denna studie var att undersöka och jÀmföra relationen mellan hur lÀrare tolkar begreppet elevinflytande samt hur de beskriver att de arbetar med elevinflytande i praktiken. Undersökningen genomfördes med kvalitativ forskningsansats med ostrukturerad enkÀt som datainsamlingsmetod. EnkÀterna besvarades av 20 stycken lÀrare som Àr verksamma inom grundskolans tidigare  Är. Resultatet visade att begreppsuppfattningen ser relativt lika ut hos pedagogerna och innefattar bÄde formellt och informellt inflytande, med störst fokus pÄ det informella inflytandets betydelse för lÀrandet. Hur lÀrare arbetar med elevinflytande ser olika ut men beskrivs frÀmst genom formella beslutsprocesser i form av klassrÄd.

Titel: Elevers och lÀrares upplevelser av elevinflytande.Syfte: Med denna studie vill vi fÄ kunskap om hur 12 högstadieeleveroch tvÄ högstadielÀrare upplever elevinflytande pÄ tvÄ olikaskolor. Vi vill ocksÄ se vad det finns för likheter och skillnader ielevernas upplevelser. Dessutom Àr vi intresserade av att se omelevernas och lÀrarens upplevelser av elevinflytande stÀmmeröverens med varandra pÄ respektive skola.Metod: Hermeneutisk metodologi och fenomenologi. Gruppintervjumed 12 elever frÄn tvÄ olika skolor och enskilda intervjuer medtvÄ lÀrare frÄn tvÄ olika skolor.Slutsatser: UtifrÄn studien kan utlÀsas att eleverna pÄ bÄda skolornaexempelvis upplever elevinflytande som viktigt och att deskulle vilja bestÀmma mer, dock vill de inte bestÀmma förmycket. LÀraren pÄ den kommunala skolan upplever blandannat att elevinflytande Àr viktigt men att det inte har sÄ storbetydelse för hennes elever.

Syftet var att undersöka hur (elever och lÀrare pÄ ?mellanstadiet? kan resonera kring elevinflytande) Ätta elever i tvÄ fyror och deras klasslÀrare resonerar kring elevinflytande. Vi avsÄg att undersöka om eleverna efterfrÄgar ökat inflytande över undervisningen som bedrivs samt hur deras lÀrare rent praktiskt arbetar med elevinflytande. Vi avsÄg ocksÄ att undersöka om det fria skrivandet skulle kunna vara ett sÀtt för pedagogen att frÀmja ett utökat elevinflytandet. I de tvÄ klasserna valdes fyra elever samt deras klasslÀrare ut och intervjuades.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om fritidspedagoger medvetet arbetar med elevinflytande i skolan, pÄ vilket vis de gör det, samt hur de skulle vilja arbeta för att frÀmja elevers fortsatta inflytande. Som undersökningsmetod har vi valt att göra en intervjustudie. Tanken med metodvalet var att vi genom intervjufrÄgor skulle kunna fÄ utförliga och detaljerade svar frÄn respondenterna, dÀr möjlighet till följdfrÄgor vid behov fanns. Uppsatsen bygger dÀrför pÄ intervjuer av fem fritidspedagoger frÄn olika skolor i GÀvle. Anledningen till att vi valde respondenter frÄn olika skolor var att fÄ ett bredare perspektiv pÄ hur fritidspedagoger arbetar med elevinflytande.Resultaten av vÄr intervjustudie har gett oss insikt i hur fritidspedagogerna arbetar och hur de skulle vilja arbeta med elevinflytande om alla de rÀtta förutsÀttningarna fanns.

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare upplever styrdokumentens intentioner med elevinflytande. Studien har gjorts med en fenomenologisk livsvÀrldsansats dÀr lÀrare beskriver hur de upplever elevinflytande utifrÄn sina egna erfarenheter och livsvÀrldar. Vidare har en hermeneutisk tolkningsteori anvÀnts för att ge en förstÄelse för hur lÀrare beskriver elevers inflytande i skolans verksamhet. Metoden för studien Àr kvalitativ. Det empiriska underlaget bestÄr av Ätta intervjuer med lÄg- och mellanstadielÀrare pÄ sex olika utbildningsenheter.Studien visar pÄ olika förutsÀttningar för inflytande.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka hur elevinflytande pÄverkar elevernas intresse för skolarbetet. Med elevinflytande avses att eleverna planerar och genomför innehÄllet i ett arbetsmoment och Àven sjÀlva beslutar om viken redovisningsform de vill anvÀnda. VÄr undersökning hade en kvalitativ karaktÀr och har gjorts med hjÀlp av ostrukturerade klassrumsobservationer och elevintervjuer. Observationerna pÄgick under hela praktikperioden och i slutet lottade vi slumpmÀssigt ut fyra elever för intervjuer. I och med att eleverna fick jobba mer inflytelserikt under vÄr undervisningsperiod kunde vi se att flertalet upplevde elevinflytandet som nÄgot positivt.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka hur lÀrare och elever upplever och uppfattar elevinflytande och pÄ vilket sÀtt som pedagogerna ger sina elever inflytande. Vi ville ocksÄ se om lÀrare och elevers upplevelser överensstÀmmer med varandra. Med elevinflytande avser vi att elverna ska vara delaktiga i planering, genomförande och utvÀrdering av undervisningen. VÄr undersökning Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med lÀrare och elever i Bodens kommun. VÄrt resultat visar som den tidigare forskningen att det Àr det formella inflytandet i form av klass- och elevrÄd som praktiseras ute i skolorna.

Studiens syfte var att se hur elever förstÄr de begrepp som föknippas med elevinflytande. De vi valde att koncentrera oss pÄ var inflytande, delaktighet och ansvar. Dessa finner vi stöd för i Lpo94. Vi valde en kvalitativ metod dÀr vi genomförde enskilda intervjuer, samtal i smÄgrupper och i halvklass. Resultatet visade att eleverna förstod begreppen inflytande, delaktighet och ansvar men inte ordet inflytande utan ett sammanhang..

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur elever i Är 4-6 sÄg pÄ sitt informella inflytande. Meningen var frÀmst att undersöka hur eleverna uppfattade sitt inflytande över arbetsformerna, innehÄllet i undervisningen samt vilka möjligheter och begrÀnsningar de hade i sitt informella inflytande.VÄr undersökning var av kvalitativ art, vi genomförde observationer och enskilda intervjuer. Vi har sammanlagt intervjuat 18 elever.VÄr undersökning visade att elevernas informella inflytande var begrÀnsat. Eleverna ansÄg att de hade inflytande över hur de skulle arbeta men inte över vad de skulle arbeta med. Eleverna tyckte att de genom att rÀcka upp handen eller att vÀlja stenciler hade inflytande.

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka hur ett elevinflytande pÄverkar elevers motivation till fysiska aktiviteter. Utvecklingsarbetet utfördes under sju veckor i en klass, skolÄr nio, i SkellefteÄ kommun. För att se om jag uppnÄtt mitt syfte anvÀnde jag mig av enkÀter före och efter den empiriska delen av undersökningen, intervjuer i början, mitten och slutet samt elevers dagboksanteckningar under genomförandet av studien. Jag utgick ifrÄn olika indikatorer för motivation i samtliga undersökningsmetoderna. Resultaten visade att eleverna ansÄg att deras motivation ökade och att lektionerna blev viktigare nÀr de sjÀlva hade fÄtt vara med och bestÀmma.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka lÀrares och elevers upplevelser av informellt elevinflytande i NO-undervisningen. Vi ville ocksÄ undersöka om elever upplevde att elevinflytande skulle kunna förÀndra deras instÀllning till NO-undervisningen. Detta har vi gjort genom att studera litteratur inom omrÄdet och genom att genomföra intervjuer med NO-lÀrare och elever pÄ grundskolans senare del.I arbetet har vi kommit fram till att elever vill ha mer inflytande i den NO-undervisning dÀr deras inflytande Àr begrÀnsat. De menar att NO-undervisningen blir mer intressant och varierad med ett ökat elevinflytande. Med utgÄngspunkt frÄn detta hÀvdar vi att NO-lÀrare mÄste övervÀga att införa elevinflytande i undervisningen.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur elever i Ärskurs tre, pÄ tvÄ skolor i Sverige, uppfattar sin möjlighet till elevinflytande i klassrummet. Vi ska undersöka hur mycket elevinflytande de upplever att de har pÄ undervisningssituationen och arbetssÀttet. Vi ska ocksÄ undersöka vilken uppfattning lÀrarna har om elevinflytande och hur mycket inflytande de ger eleverna i dessa klasser.Med elevinflytandet avses inflytande i planering och genomförande av undervisningen. MÄlet Àr att ta reda pÄ om elever och lÀrare har en likartad syn pÄ vad elevinflytande Àr. VÄr undersökningsmetod bestÄr av intervjuer med lÀrare och enkÀtundersökning med eleverna.

Syftet med vĂ„rt arbete Ă€r att undersöka om eller hur elevinflytande i sĂ€rskolan fungerar i relation till styrdokumenten. Olika formerna av demokrati sĂ„som elevinflytande, deliberativa samtalet, klassrĂ„d och skolrĂ„d belyses utifrĂ„n olika perspektiv. Den metod som vi har anvĂ€nts oss av Ă€r kvalitativa intervjuer, dĂ€r respondenterna svarade pĂ„ ett antal öppna frĂ„gor. Respondenterna Ă€r elever och pedagoger i sĂ€rskolan frĂ„n tvĂ„ olika skolor. Åldersspannet pĂ„ eleverna strĂ€cker sig frĂ„n tolv Ă„r till sexton Ă„r.

Sverige Àr sedan lÀnge en demokrati dÀr medborgarna deltar efter demokratiska principer. Skolan Àr en del av samhÀllet och har som huvuduppgift att förberedda elevens deltagande i samhÀllslivet. Skolan ska fostra framtida medborgare enligt demokratiska principer, dÀrmed Àr skolan en verksamhet för elevens eget ansvarstagande och inflytande. DÄ skolans verksamhet lÀgger stor vikt vid individanpassning kan elevinflytande vara en tÀnkbar komponent för att möjliggöra elevers inflytande i lÀrandeprocessen. Dagens elever ska ju i framtiden vara demokratiska medborgare i samhÀllet.

Denna studie riktar sig till den elevdemokrati som enligt skollagen och lÀroplaner ska finnas i skolverksamheten. Syftet Àr ta reda pÄ hur pedagogerna arbetar med elevdemokrati pÄ en grundskola i södra Sverige. I olika tidigare studier gÀllande elevinflytandet visar det sig hur elevinflytandet ofta praktiseras sÀmre Àn vad lÀroplaner och skollag föresprÄkar. Skolan som undersöks har vid flera tillfÀllen fÄtt utmÀrkelsen BÀst i test ? elevdemokrati och elevinflytande i skola.