Enligt de styrdokument som finns skall elever på gymnasieskolan ha inflytande över sitt eget lärande. De skall även ha inflytande över de olika lärandesituationer som finns. Jag har valt att ta reda på hur elevinflytande är ur ett lärarperspektiv. Syftet med min undersökning har varit att undersöka lärarnas synsätt gällande elevinflytande och hur de ger sina elever inflytande över sitt lärande och sin lärandesituation. I undersökningen har jag granskat styrdokument, litteratur och olika rapporter gällande elevinflytande.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att ta reda på hur lärare arbetar med elevinflytande i årskurs 9. I studien används följande frågeställningar:Hur resonerar lärare i idrott och hälsa kring begreppet elevinflytande?Hur ser lärare i idrott och hälsas arbetet med elevinflytande ut?Vad får eleverna vara med och påverka? Vad får eleverna inte vara med och påverka?MetodI urvalet av informanter har fyra lärare i idrott och hälsa intervjuats. Intervjuerna har varit ostrukturerade, dvs. att intervjufrågorna lämnat utrymme för informanten att svara på.

Syftet med följande arbete är att belysa och förklara orsakerna till en enskild gymnasieskolas så kallat ?dåliga? resultat vad gäller elevinflytande i Malmö stads gymnasieenkät 2005. Utgångspunkten är begreppet ?elevinflytande? och hur detta tolkas av skolans olika intressenter. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring elevinflytande, samt presenterar resultatet från 2005 års gymnasieenkät i Malmö. Genom kvalitativa intervjuer med lärare och elever vid en gymnasieskola i Malmö ville vi se om det finns någon skillnad mellan de båda gruppernas tolkning av ?elevinflytande?, och om denna skillnad i så fall kan förklara enkätresultatet. Sammanfattningsvis kan konstateras att elevinflytande inte är något enhetligt begrepp utan skiljer sig mellan och inom de intervjuade grupperna.

AbstractI den här uppsatsen undersöker vi när och hur elevinflytande gynnar läroprocessen, vilka faktorer är det som krävs för att elevinflytande ska gynna lärprocessen, har även undersökt hur man kan arbeta med elevinflytande och varför elevinflytandet gynnar lärprocessen. Till sist redovisas det vilken medvetenhet eleverna behöver för att eleven ska kunna öka sitt inflytande över lärprocessen. Det är en uppsats som har skrivits utifrån vad fyra lärare anser och det är därför inte någon allmän åsikt som vi förmedlar. Uppsatsen är gjort med en fenomenografisk metod och det är således åsikter och uppfattningar kring elevinflytande som redovisas. En del av det vi kommit fram till i undersökningen är att lärarens roll kan se ut på lite olika sätt men att arbeta med elevinflytande gör att läraren blir mer som en handledare.

Skolans läroplaner genomsyras av vikten av att elever ska ges stora möjligheter till att utöva inflytande över sitt eget lärande. Samhället förväntar sig därigenom att elever i skolan ska lära sig de demokratiska principerna och fostras till ansvarstagande medborgare. Uppsatsens syfte har varit att studera hur historielärare på gymnasienivå uppfattar styrdokumentenas krav på ökat elevinflytande samt hur elever har möjlighet att utöva inflytande på historieundervisningen och konsekvenser av detta. Författarna presenterar även den senaste forskningens syn på elevinflytande och undersöker hur den stämmer överens med historielärares uppfattning om detsamma. Genom kvalitativa intervjuer och observationer på en av Luleå kommuns gymnasieskolor, och genom litteraturstudier, har författarna kommit fram till bl.a.

Denna uppsats handlar om hur lärare ser på elevinflytande i undervisningen. Uppsatsen fokuserar på lärarnas upplevelser och inte på faktiskt genomförda klassrumsobservationer. Studien genomfördes med ett kvalitativt syfte genom att ett antal lärare på en högstadieskola i Västerås fick svara på frågor via en utskickad enkät.  Resultatet visar främst två saker som är väsentliga att redovisa: Att lärare tenderar att rikta fokus på problematiken med att implementera elevinflytande i undervisningen nästan uteslutande på de enskilda eleverna. Samt att kunskap om styrdokumenten och avsaknaden av en gemensam handlingsplan för denna implementering saknas.

Författare: Fredrik Rosdahl Titel: Elevinflytande Nyckelord: Elevinflytande, intervjuer, Lgr-11 Syftet med denna undersökning är att undersöka hur eleverna på en skola upplever elevinflytande. Elevinflytande är något som alltid har intresserat mig, att få möjligheten att påverka ens utbildning och arbets-/lärningsmiljö upplever jag som något väldigt viktigt. Under min egen skolgång var det inte förrän i högstadiet och gymnasiet som elevinflytande togs på allvar av skolan. I denna undersökningen kommer jag undersöka hur elevinflytande ser ut och fungerar på en låg- och mellanstadieskola. Undersökningens syfte är att upplysa hur elever upplever att elevinflytande fungerar på deras skola. Jag har tagit del av olika teorier om elevinflytande och hur man som pedagog kan arbeta med elevinflytande i skolan.

Syftet med denna studie var att via en kvalitativ studie med intervju somdatainsamlingsmetod ta reda på hur elevinflytandet fungerade i skolår fyra och skolårfem. Jag ville även ta reda på om lärare och elever har samma syn på elevinflytandesamt på vilket sätt man skulle kunna utveckla elevinflytandet. Resultaten visade atteleverna hade mer inflytande över praktiska saker som rör deras vardag än vad dehade i planering av undervisning. Elever och lärare var överens om att det är viktigtmed elevinflytande, men även att båda parter trivs med en tydlig lärarroll som hartydlig struktur. Resultaten visade även att klassråd och elevråd var två forum somlärare och elever uppskattar, då elevernas åsikter kan komma till tals.

Syftet med detta examensarbete är att belysa vilken variation som kan finnas i elevers åsikter om elevinflytande i klassrummet och dessutom att ta reda på om elevers inflytande över lärandet påverkar studiemotivationen och trivseln. Studien genomfördes i en gymnasieklass inom ramen för ett kursmoment i ämnet geografi på det samhällsvetenskapliga programmet. Resultatet visar att det finns en stor variation mellan elevernas åsikter om vilken grad av elevinflytande som de föredrar, att studiemotivationen inte ökar nämnvärt, men att trivseln i klassen ökar något genom den modell för elevinflytande som prövades. Förklaringar till detta kan vara flera, bl.a. att eleverna i fråga har olikartade upplevelser av inflytandets innebörd och konsekvenser, att de mer uppskattar andra och mer varierade uttryck för inflytande än vad de fick pröva och att deras uppfattning om nyttan med det valda kursmomentet varierade..

Syftet var att undersöka hur (elever och lärare på ?mellanstadiet? kan resonera kring elevinflytande) åtta elever i två fyror och deras klasslärare resonerar kring elevinflytande. Vi avsåg att undersöka om eleverna efterfrågar ökat inflytande över undervisningen som bedrivs samt hur deras lärare rent praktiskt arbetar med elevinflytande. Vi avsåg också att undersöka om det fria skrivandet skulle kunna vara ett sätt för pedagogen att främja ett utökat elevinflytandet. I de två klasserna valdes fyra elever samt deras klasslärare ut och intervjuades.

AbstractExamensarbete inom yrkeslärarutbildningen 15pArbetets titel                                                      Elevinflytande ? en tillgång? Vad tycker eleven?Författare                                                           Bergh, Lena & Insulander, KarinTidpunkt                                                            Våren & sommaren 2010Ansvarig institution                                         Institutionen för teknikHandledare                                                        Barring Hermansson, KatarinaExaminator                                                        Mouwitz, Lars,Rapportnummer                                               TEK 124/2010Beskrivande syfte                                              Syftet med vår studie är att belysa om elever på Handel- och administrationsprogrammet samt Omvårdnadsprogrammet har ambitioner om att ha elevinflytande i hur sin utbildning/undervisning utformas. Vi vill även undersöka om vad de vill ha inflytande över och vad de anser inflytandet leder till.Frågeställningar                                                 Finns viljan till elevinflytande i hur utbildningen/undervisningen utformas?                                                                              Hur vill eleverna att elevinflytandet skall ske?                                                                              Vart leder inflytandet till, enligt eleverna?Metod                                                                  Vi har i vår undersökning gjort kvalitativa intervjuer med åtta elever i årskurs två på Omvårdnadsprogrammet och Handels- och Administrationsprogrammet på gymnasieskolor i Kalmar respektive Skåne län. Intervjufrågorna baseras på och analyseras utifrån våra frågeställningar och litteratur som vi läst om elevinflytande.Resultat                                                               Resultatet belyste tre kategorier som utgick från sex underkategorier.

Rapporten behandlar synen på elevinflytande och elevdemokrati, i skolan i allmänhet och i förskolegruppen i barnskolan i synnerhet.Syftet med vårt examensarbete är att studera vilka uppfattningar det finns om elevinflytande. I den empiriska delen av arbetet studerar vi hur några pedagoger uppfattar orden elevinflytande och elevdemokrati. Vi har också studerat vad eleverna uppfattar att de har för möjlighet till inflytande i skolan.Resultatet bygger på intervjuer och observationer hos förskollärare i barnskola, och intervjuer med deras elever i sexårsgruppen. Vi har funnit att pedagogerna anser att deras lyhördhet för eleverna och dessutom elevernas möjlighet att säga vad de tycker är en definition på elevinflytande. De uppger dessutom att inflytande handlar om respekt för varandra och att även möjligheten till delaktighet i beslut är av vikt när vi talar om elevinflytande och elevdemokrati.

Syftet med examensarbetet var att undersöka lärares och elevers syn på elevinflytande i lärandeprocessen i vuxenutbildningens omvårdnadsprogram. För att nå syftet använde jag mig av kvalitativa intervjuer för att skildra fem elevers och tre lärares syn på elevinflytande och hinder för elevers inflytande. Undersökningen visar på att eleverna och lärarna har samma uppfattning om vad elevinflytande är i lärandeprocessen. Elevinflytande innebär möjlighet att påverka sitt lärande i utbildningen. Lärarna och eleverna tycker också att det finns hinder för elevinflytandet i form av elevernas låga engagemang och okunskap om inflytandets innehåll.

Studien har genom kvalitativa samtalsintervjuer studerat lärares uppfattningar av elevinflytande. En fenomenografisk ansats har tagits för att möjliggöra en studie med uppfattningar som studieobjekt. I examensarbetet studeras elevinflytandets innebörd avseende användningsområde och faktorer, som möjliggör och försvårar arbetet med elevinflytande i skolan. Resultatet visade att lärarna uppfattade elevinflytandets innebörd, som elevernas möjlighet, att genom delaktighet påverka arbetssätt och redovisningsform i undervisningen. Dessutom ska eleven tränas till att bli en framtida medborgare, genom att utveckla en metakognition och delta i olika former av råd (klass- elev, matråd mm).

Detta examensarbete handlar om att undersöka hur pedagoger arbetar för att stärka barnens/elevernas inflytande i förskolan till årskurs 2. Studien genomfördes med ett kvalitativt syfte genom semistrukturerade intervjuer. Vi valde respondenter som arbetar inom förskolan och skolan. Resultatet visade att pedagogerna inte arbetar aktivt och medvetet med elevinflytande, vilket våra läroplaner ger stort utrymme för. Via analysen kom vi fram till att Lpfö 98 och Lpo 94 uttrycker stort utrymme för elevinflytande vilket pedagogerna inte utnyttjar i sitt pedagogiska arbete.