Syftet med arbetet Àr att förstÄ varför det Àr sÄ viktigt och avgörande för eleverna i dagens skola med elevinflytande. Ett elevinflytande som brister pÄ mÄnga punkter pÄ mÄnga skolor..

Syftet med vÄrt utvecklingsarbete var att undersöka elevernas Äsikter om vÄr definition av elevinflytande samt att se hur eleverna uppfattade ett specifikt arbetssÀtt med avseende pÄ elevinflytande. Utvecklingsarbetet utfördes under sju veckor i en klass, skolÄr nio, i LuleÄ kommun. Undersökningsgruppen bestod av fjorton flickor och Ätta pojkar. De mÀtinstrument vi anvÀnde oss av i undersökningen var observationer, enkÀtundersökning samt intervjuer. Resultatet visade att eleverna verkade tycka att det var roligt att sjÀlva vÀlja arbetssÀtt, tidsÄtgÄng och sÀtt att kontrollera kunskaperna pÄ.

Syftet med följande arbete Àr att fÄ en bild av vilka eventuella skillnader det finns i lÀrares och elevers uppfattning av begreppet elevinflytande samt hur detta elevinflytande gestaltar sig i praktiken. Arbetet ger en översikt över vad som stÄr om elevinflytande i skolans olika styrdokument samt i aktuella delbetÀnkanden frÄn Skolkommitén. Med hjÀlp av intervjuer har jag undersökt vilken uppfattning elever och lÀrare, i en klass pÄ en mindre skola pÄ landet, har om elevinflytande. Sammanfattningsvis pekar mina resultat pÄ att det finns brister i hur elevinflytandet hanteras i den aktuella klassen och att det finns vissa skillnader i hur elever och lÀrare uppfattar elevinflytande. LÀrarna poÀngterar det informella inflytandet, hur eleverna arbetar och vad de arbetar med, medan eleverna fokuserar pÄ det de fÄr bestÀmma, d.v.s. de konkreta resultaten av deras önskemÄl..

Syftet med följande arbete var att undersöka vilken syn och uppfattning lÀrare och elever har dÄ det gÀller elevinflytande pÄ hotell- och restaurangprogrammet..

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att fÄ syn pÄ elevinflytandets eventuella betydelse för arbetsro och ordning i klassrummet utifrÄn tio elevers subjektiva upplevelser kring elevinflytande och ordning. Vi utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande med teorier av bland andra John Dewey, Olga Dysthe, Gunvor Selberg och Christer Stensmo. För att fÄ en inblick i elevernas subjektiva upplevelser och erfarenheter har en kvalitativ metod anvÀnts i form av halvstrukturerade intervjuer för att samla in empiri till studien. Vi har tolkat elevernas utsagor som att det bÄde finns ordningsproblem i deras klassrum samt brist pÄ elevinflytande i undervisningens innehÄll. Vi har ocksÄ uppmÀrksammat och pÄpekat att följden av det kan vara att eleverna tar mindre ansvar, tappar tilltron pÄ sin egen förmÄga och inte blir motiverade att delta i undervisningen.

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka under vilka förutsÀttningar som elevinflytande över engelskundervisningens innehÄll och form fungerar. Jag har gjort halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem gymnasielÀrare pÄ en skola i södra Sverige som undervisar eller nyligen har undervisat pÄ kursen Engelska A, och dÀrefter analyserat vad de sÀger om förutsÀttningarna för lyckat elevinflytande utifrÄn den litteratur jag lÀst i Àmnet. Tre teman som för mig har framtrÀtt i intervjuerna och som kan ses som förbundna med lyckat elevinflytande Àr att man inte ska abdikera frÄn den styrande position som man har i egenskap av att vara lÀrare, att man mÄste trÀna eleverna i att ta ansvar för att de ska klara av att ha inflytande över sin inlÀrning, och att lÀrarens attityd Àr avgörande för om elevinflytande ska fungera. Arbetet Àr, för att sammanfatta, en kvalitativ studie, som syftar till att beskriva lyckat elevinflytande sÄsom det definieras av fem aktiva engelsklÀrare. Det gÄr dÀrför inte att dra nÄgra generaliserade slutsatser om vad som utmÀrker lyckat elevinflytande och studien gör inte heller ansprÄk pÄ att vara uttömmande..

Varje elev i den svenska skolan har rÀtt att fÄ kunskap om och insikt i demokratiska principer. Detta Àr stadgat i den svenska Skollagen och i lÀroplanen sedan 1946. Skolverket gav 2004 alla svenska skolor i uppdrag att arbeta pÄ ett hÀlsofrÀmjande sÀtt. Elevinflytande och delaktighet i skolan Àr positiva hÀlsofrÀmjande faktorer, genom att eleverna ges möjligheter att sjÀlva fÄ pÄverka sin situation och dÀrmed skapa tillhörighet, sammanhang och meningsfullhet med skolarbete. Syftet med denna studie var att undersöka hur Ätta grundskoleelever frÄn Äk 9 förklarade och upplevde elevinflytande och delaktighet.

Elevinflytande betraktas pÄ mÄnga skolor ofta som nÄgonting nytt som ska in i undervisningen. PÄ andra skolor Àr det en sjÀlvklarhet som redan finns dÀr. Att man har olika uppfattningar om elevinflytande och dess betydelse i skolan har enligt tidigare undersökningar visat sig vara vanligt, men hur skiljer sig dessa uppfattningar Ät mellan lÀrare och elever? Har de samma syn pÄ inflytande? För att fÄ fram ett resultat har vi anvÀnt oss av elevenkÀter och lÀrarintervjuer i Är 4 och 9. LÀroplanen skriver i sina mÄl att elevinflytande ska finnas pÄ alla ÄldersnivÄer i skolan, att man redan i förskolan ska ha möjlighet till inflytande, som sedan succesivt ska öka fram till gymnasieskolan.

Undersökningens syfte Àr att framhÄlla hur lÀrare inom idrott och hÀlsa i grundskolans senare Är uppfattar och förhÄller sig till elevinflytande i jÀmförelse med lÀroplanens anvisningar. UtifrÄn detta redogörs för hur lÀrarna arbetar eller anser att det Àr möjligt att arbeta för att elevinflytande ska vara en naturlig del i undervisningen. Undersökningen grundas pÄ kvalitativa metoder dÀr semistrukturerade intervjuer och icke-deltagande observationer har genomförts. FrÄn resultaten kan det utlÀsas att lÀrarna i teorin ser fördelar med elevinflytande men att de inte lyckas praktisera det dÄ det kommer till den dagliga undervisningen. Det konstateras sÄledes att lÀroplanens ambitioner inte efterlevs.

Syftet med min undersökning var att undersöka gymnasielÀrares uppfattningar om elevinflytande. Undersökningen gjordes med hjÀlp av fem kvalitativa djupintervjuer, dÀr jag stÀllde frÄgor om elevinflytande till lÀrare verksamma inom gymnasieskolan under vintern 2009. En slutsats jag kunde dra var att det rÄder en divergens i uppfattningen om elevinflytande mellan informanternas praktiska verklighet och deras intentioner, förutsÀttningar och förvÀntningar. En annan slutsats jag dragit Àr att gymnasielÀrarnas uppfattning bottnar i att det finns en inbyggd förvÀntan pÄ att eleverna redan skall kunna det som de förvÀntas lÀra sig, demokrati i praktiken..

VÄrt syfte med arbetet har varit att ta reda pÄ lÀrares syn pÄ samt arbete med elevinflytande. I vÄr uppsats har vi velat belysa förutsÀttningar, fördelar och nackdelar med elevinflytande. Vi har granskat vad som stÄr i styrdokumenten angÄende Àmnet och vi har ocksÄ tittat pÄ olika teorier som kan ligga bakom avsnittet om elevinflytande.Genom att anvÀnda oss av en kvalitativ forskningsmetod, har vi fÄtt fram olika resultat om elevinflytande i praktiken. Vi har tolkat vÄrt resultat, som vi fÄtt frÄn vÄra intervjuer, utifrÄn den hermeneutiska traditionen vilket gett oss en bild av hur verkligheten kan se ut.Hur lÀrare ser pÄ elevinflytande skiljer sig Ät. Det formella inflytandet kÀnnetecknas av klassrÄd och elevrÄd medan det informella prÀglar inflytandet i undervisningen.

Syftet med studien var att undersöka elevinflytande i gymnasieskolan. Den empiriska undersökningen kom att beröra nÄgra elevers upplevelser av sitt inflytande i skolan över lag, men ocksÄ elevinflytande över Àmnena psykologi, samhÀllskunskap och svenska samt de specifika omrÄdena innehÄll, lÀromedel, arbetssÀtt, lÀxor och prov inom dessa Àmnen. Fokus lÄg Àven pÄ elevernas syn pÄ eget ansvarstagande. Studien baserades pÄ följande frÄgestÀllningar: Hur yttrar sig eventuell variation mellan nÄgra elevers upplevelser av elevinflytande och ansvarstagande i skolan? Hur yttrar sig eventuell variation mellan dessa elevers upplevelser av elevinflytande över sin utbildning inom psykologi, samhÀllskunskap och svenska? Metodologiskt anvÀndes en semistrukturerad intervjumetod, och urvalet bestod av tre grupper (psykologi, samhÀllskunskap och svenska) med fem gymnasieelever i varje grupp.

 Syftet med denna studie Àr undersöka om det förekommer nÄgon koppling mellan lÀrares per-sonliga förhÄllningssÀtt och elevers utövande av reellt inflytande i matematikundervisningen. I litteraturgenomgÄngen anvÀnds tidigare forskning och studier som gjorts inom elevinflytande samt en progression av hur det reella elevinflytandet fÄtt del i styrdokumenten.Intervjuer kombineras med deltagande observationer i syfte att fÄ större insikt i de personliga förhÄllningssÀtten gentemot reellt elevinflytande.Huvudresultaten visar att lÀrarnas förhÄllningssÀtt Àr positiva dock problematiseras applice-ringen av reellt elevinflytande i praktiken, pÄ grund av kursplanemÄlen..

Syftet med denna undersökning var att studera hur lÀrarens roll har förÀndrats med fokus pÄ ett ökat elevinflytande. I rapporten belyses centrala styrdokument som Àr relevanta för denna undersökning och i litteraturdelen diskuterades förÀndringen i skolan, den förÀndrade lÀrarrollen och elevinflytande. Studien baserades pÄ teoretiska utgÄngspunkter kring demokrati och kommunikation kopplat till elevinflytande. Med hjÀlp av en kvalitativ undersökningsmetod har sex lÀrare frÄn senare delen av grundskolan intervjuats. Resultaten har kategoriserats i fyra grupper ? förÀndring, elevinflytande, lÀrarrollen och framtiden.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur lÀrare pÄ Hantverksprogrammets Frisörinriktning uppfattar och arbetar med elevinflytande för att skapa mening i undervisningen. Arbetet begrÀnsades och preciserades genom följande frÄgestÀllning:Vilka aspekter av elevinflytande ges av lÀrarna till eleverna?Vilka faktorer pÄverkar elevinflytandet enligt lÀrarna?Arbetet har en kvalitativ ansats dÀr lÀrare frÄn Frisörinriktningen pÄ Hantverksprogrammet ger sin syn pÄ elevinflytande. Materialet insamlades genom semistrukturerade intervjuer med lÀrare verksamma pÄ Frisörinriktningen och transkriberas utifrÄn en basmodell av Linell för att analyseras utifrÄn en teoretisk grund vilande pÄ Dewey.Resultatet av undersökningen visar att lÀrare arbetar pÄ liknande sÀtt med att involvera sina elever i elevinflytande i skolan oavsett om de undervisar i sÄ kallade praktiska eller teoretiskt klassade Àmnen. Undersökningen visar att det avgörande för elevinflytandet Àr viljan hos lÀrarna i kombination med elevernas vana att ta ansvar och av att ha fÄtt utöva elevinflytande frÄn tidigare stadier.