Huvudsyftet med detta examensarbete är att synliggöra hur undervisningen i moderna språk kan se ut på en Montessoriskola. Jag vill också ta reda på vad jag som språklärare har att lära av de pedagoger som undervisar i moderna språk på en Montessoriskola. Arbetet innehåller en beskrivning av Montessoripedagogiken samt intervjuer med tre Montessoripedagoger och tre klassrumsobservationer gjorda på en Montessoriskola. En analys av insamlat datamaterial visar att det inte förefaller finnas någon speciell didaktik för undervisningen i moderna språk i Montessoriskolan, men att den läromiljö, bland annat, som Montessoriskolan erbjuder kan ge gynnsamma ramar för språkinlärningen..

Det är av stor vikt att vårdpersonal har goda kunskaper när det gäller bemötandet av kvinnor som blir utsatta för våld, eftersom sjukvården oftast är den första eller enda instans som kvinnan kommer i kontakt med. Det framgår enligt undersökning att nästan 50 % av alla kvinnor över 15 år har någon gång utsatts för psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld av sin partner. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar vårdpersonals möte med våldsutsatta kvinnor. Metoden som användes var innehållsanalys av vetenskapliga studier enligt Burnard. Resultatet visar att viktiga faktorer som påverkar mötet är rädsla hos vårdpersonal, frustration och brist i kunskap när det gäller kvinnovåld och hur man skall kommunicera med kvinnan på ett tillfredsställande sätt.

I rapporten redovisas en undersökning av hur den svenska nationella läroplanen i grundskolan blir till den genomförda läroplanen i en skolas undervisning/praktik. Frågeställningarna gäller lärares uppfattningar av och skolans arbetssätt för att genomföra målen om elevers ansvar och inflytande. Undersökningen är en fallstudie. Dataunderlaget kommer från intervjuer med lärare och skolans dokumentation. Detta har analyserats med tillämpning av kvalitativ metod.

 Nyckelord:Akutmottagning, sjuksköterska, tidsfaktorer, stress, välmående Bakgrund:Stress och tidsbrist är vanligt förekommande inom sjukvården, och arbetet som sjuksköterska på akutmottagning genererar höga nivåer av stress. Syfte:Att undersöka hur sjuksköterskor på en akutmottagning upplever att tidsbrist och stress påverkar deras välmående. Metod: Kvalitativ studie där tolv stycken semistrukturerade intervjuer utfördes med sjuksköterskor på akutmottagningen på Akademiska sjukhuset. Intervjuerna analyserades med latent innehållanalys enligt Graneheim och Lundman samt Aaron Antonovskys hälsomodell. Huvudresultat:Sjuksköterskornas intervjuer resulterade i fyra kategorier och tio underkategorier vilka tillsammans bildade två domäner och ett tema. Kategorier som erhölls var hanterbarhet, meningsfullhet, begriplighet samt brist på hanterbarhet. Sjuksköterskornas välmående påverkades positivt av stress som upplevdes som hanterbar, meningsfull och begriplig, medan välmåendet påverkades negativt av brist på hanterbarhet. Tidsbrist påverkade sjuksköterskornas välmående endast negativt. Slutsats:Tidsbrist påverkade sjuksköterskornas välmående negativt, medan sjuksköterskorna upplevde att stress kunde ha både positiv och negativ inverkan på deras välmående. .

Många svenska skolor har problem med våld, mobbing, skadegörelse och stölder. Enligt skolverkets attitydundersökning uppgav fyra procent av eleverna att de kände sig mobbare av andra elever medan sex procent kände sig mobbade av lärare. Mobbningen kan få svåra följder som t.ex. låg självkänsla. Skolans agerande mot mobbning och kränkande behandling regleras i ett antal styrdokument, främst Skollagen och Läroplanen, som anger de mål och riktlinjer skolan ska följa.

Rapporten har undersökt vad som påverkar och ligger bakom elevers inställning till gymnasieskolans kärnämnen, samt jämfört kvinnors, mäns och de olika programelevernas inställning och förändring över tid.Undersökningen har genomförts i form av en enkätundersökning i årskurs 3 på gymnasieskolan. Elever på 5 olika program har besvarat frågor angående vilket ämne de tycker är mest respektive minst roligt på gymnasieskolan och vad som ligger bakom deras inställning. De har även fått besvara analoga frågor om hur de upplevde högstadietiden.Resultatet visade att eleverna uppfattar idrott och hälsa som det roligaste ämnet på både gymnasieskolan och högstadiet, det minst roliga är matematik. Samtliga program förutom fordonsprogrammet angav idrott och hälsa som det roligaste ämnet, fordonsprogrammets elever angav istället samhällskunskap som det roligaste. På samma sätt var det bara teknikprogrammet som inte angav matematik som det minst roliga ämnet, de valde istället religion som det minst roliga.

Sammanfattning I den här studien har jag valt att, utifrån ett lärarperspektiv i skolår 1-2, studera arbetsformen Eget arbete. En av grundtankarna bakom arbetsformen är att eleverna planerar sina arbetsuppgifter och att de själva ansvarar för att de blir utförda inom en bestämd tid. Det finns forskning som har ifrågasatt arbetsformen och som visar på att Eget arbete är en av olika faktorer som påverkat elevers försämrade ämneskunskaper sedan början av 1990-talet. Syftet med denna undersökning är att skapa större insikt i hur vi ökar möjligheterna till att elever får sina behov tillfredställda under lektioner med Eget arbete i skolår 1-2. Samt att undersöka i hur stor utsträckning eleverna ges möjlighet till inflytande över arbetsuppgifterna och till socialt samspel under lektioner med Eget arbete. Undersökningen syftar också till att undersöka vilka strategier lärare har för att hjälpa de elever som har svårighet att arbeta självständigt. I undersökningen har jag gjort intervjuer med tio lärare från nio olika skolor.

Mellan skolverkets regler samt Sveriges lag- ordningar har skolinspektionen under en kvalitetsgranskning (2010) påträffat brister i rektorers arbete i Sverigesgrundskolor. I en annan kvalitetsundersökning under samma år framgick det även att trakasserierna i skolor har ökat (Skolinspektionen, 2010). I denna kandidatuppsats vill vi åstadkomma en bättre förståelse kring rektorers hantering av konflikter inom grundskolan. Vi har klättrat uppåt i kedjan nämligen rektorernas områdeschefer samt hur de i sin tur hanterar vidare information från rektorn om konflikter på skolan. Skolverket utgör också en del i den kedja av händelser nämligen att det är skolverket som är ansvariga för att meddela rektorer om vilka ändringar som har gjorts i form av lagar, olika planer mm.

Denna studies övergripande syfte är att undersöka hur inflytandet från elever i behov av särskilt stöd kan medverka till en lärmiljö där alla elever har möjlighet att utvecklas i positiv riktning, både kunskapsmässigt och socialt. I ett aktionsforskningsprojekt i en femteklass insamlades empirin genom fokusgruppsamtal med elever, deltagande observationer i klassrummet samt informella samtal med lärare.Resultaten visar att klassen från början oftast arbetade traditionellt och individuellt med sina uppgifter och läraren var den ende som ansvarade för att eleverna inhämtade kunskap. Lusten och motivationen hos eleverna i behov av särskilt stöd höjdes när lärarna utvecklade ett strukturerat samarbete i smågrupper. Eleverna upplevde då ett växande ansvar i sitt lärande. Även det utökade arbetet i par gjorde att deras arbetsglädje höjdes, men det var av avgörande vikt att läraren bestämde samarbetspartners.

I bakgrunden tas tidigare forskning upp som visar att matematik anses vara ett svårt och ointressant ämne och att elevernas kunskaper i ämnet minskar. Undervisningssättet är läroboksbundet, men ett högre elevinflytande och medbestämmande skulle leda till ökat engagemang hos eleverna och ett bättre lärande. Syftet med mitt examensarbete var att ta reda på vad eleverna tycker främjar respektive motverkar deras motivation och intresse för att lära sig matematik samt hur eleverna vill att matematikundervisningen ska vara upplagd för att de ska kunna optimera sitt lärande. Undersökningen i enkätform genomfördes i årskurs 1 på gymnasiet bland sju klasser på praktiskt inriktade program. Resultatet visar att matematik upplevs som ett ganska tråkigt men relativt lätt ämne och att mer variation på arbetssättet under lektionerna skulle främja elevernas motivation och intresse för matematik.

Denna uppsats baseras på en komparativ textanalys av de båda kursplanerna i svenska i Lpo 94 och Lgr 11 med fokus på barn med autism, för att se vilka eventuella förändringar kursplansrevideringen har inneburit för dessa elever. Bland annat jämförs de mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret i Lpo 94 med kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 i Lgr 11. Vidare innehåller uppsatsen kvalitativa intervjuer med tre grundskollärare, två speciallärare samt en specialpedagog för att få deras syn på de eventuella förändringarna i kursplanen i svenska. Intervjuerna behandlar även vilka åtgärder man som lärare kan vidta då en elev inte uppnår kunskapskraven i svenska. Bland annat behandlas åtgärdsprogram och undantagsbestämmelsen i skollagen, den så kallade pysparagrafen.

I Sverige finns en det en brist pa? kockar. Stja?rnkro?gare och branschfo?retra?dare uttalar sig om att det a?r sva?rt att finna ?bra personal? och att restaurangutbildningarna inte ligger i fas med deras krav. Arbetsfo?rmedlingen har i sin rapport Var finns jobben? (2014a) beskrivit kock som ett paradoxyrke, att det ra?der ho?g arbetslo?shet samtidigt som det a?r brist pa? arbetskraft.

Fibromyalgi är ett syndrom som innebär muskulär smärta och inverkar negativt i personens välbefinnande och dagliga liv. Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva upplevelser av att leva med fibromyalgi. Nio vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem slutkategorier: förändringar och brist på energi leder till begränsningar, arbete är betydelsefullt, brist på förståelse, svårigheter att planera sitt liv och hantera begränsningar. Resultatet visade att fibromyalgi medförde stora förändringar i personens liv, som innebar begränsningar i det sociala livet, i arbetslivet och vid andra aktiviteter.

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva aktuell forskning om vilka faktorer som bidrar till bristfällig munvård hos vårdtagare på äldreboenden. Vidare var syftet att beskriva vilka interventioner som har genomförts för att förbättra munvården på äldreboenden samt effekter och erfarenheter av dessa. Metod: Sökningar har genomförts i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats har sökts och sedan kvalitetsgranskats enligt Högskolan Dalarnas modifierade granskningsmallar. Resultat: Faktorer som bidrar till en bristfällig munvård var bland annat; motvilja från vårdtagaren, munvård ansågs som motbjudande av omvårdnadspersonal, låg prioritering av munvård, brist på kunskap om munvård hos omvårdnadspersonal och brist på rutiner för munvård.

Sverige a?r idag ett ma?ngkulturellt samha?lle och antalet nyanla?nda elever o?kar a?rligen. Det har visat sig att mottagandet av nyanla?nda elever organiseras annorlunda inom och mellan kommunerna, vilket pa?verkar deras utbildning. Enligt skollagen (SFS 2010:800) har alla ra?tt till en likva?rdig utbildning oavsett vilken kommun man a?r bosatt i.