Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem navigerar mellan tv? centrala delar av den L?roplanen f?r grundskolan, f?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22, s. 26, 2022): barns inflytande ?ver verksamheten och vikten av utevistelse. Studien riktar ljuset mot l?rares arbetss?tt och vilka de fr?msta utmaningarna ?r n?r dessa delar hamnar i en m?lkonflikt.

SjÀlvskadebeteendet har ökat i Sverige och dÀrför Àr det viktigt att öka kunskapen om detta. SjÀlvskadebeteende Àr ett sÀtt att hantera existerande problem för stunden eller pÄ sikt. Att skÀra eller brÀnna sig Àr de vanligaste tillvÀgagÄngssÀtten nÀr en person skadar sig sjÀlv. Det Àr angelÀget att sjuksköterskor uppmÀrksammar personer med sjÀlvskadebeteende och förstÄr det viktiga i att de blir bekrÀftade. Syfte: Syftet med denna studie Àr att beskriva sjuksköterskors upplevelser av mötet med patienter som skadar sig sjÀlva.

Arbetet med att utveckla informationssystem organiseras ofta som ett projekt, och dÀrmed kan projektstyrningen ses som ett hjÀlpmedel i systemutvecklingen. Innan projektgruppen startar Àr det Àven viktigt att rÀtt anvÀndarrepresentanter vÀljs till den projektgrupp som arbetet ska bedrivas i. De anvÀndare som ska delta i projektgruppen mÄste vanligtvis fristÀllas frÄn sina ordinarie arbetsuppgifter just för att kunna delta i projektgruppen. Om en anvÀndare med de egenskaper som efterfrÄgas i projektgruppen inte fristÀlls, kanske risken finns att projektgruppen saknar nödvÀndig kompetens för att projektet ska kunna uppfylla det förvÀntade resultatet. Det ansÄgs dÀrför intressant att undersöka om det förekom nÄgra organisatoriska motstÄndsfaktorer vid val av sÀrskilda anvÀndare, samt om detta kunde generera nÄgra konsekvenser för fortsatt arbete och resultat.

I förskolans utemiljö Àr det vanligt att det finns en sandlÄda pÄ gÄrden. Den Àr centralt placerad och barnen Àr dÀr och leker. Enligt den nya Skollagen och förskolans reviderade lÀroplan ska verksamhetens innehÄll vila pÄ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Detta gÀller Àven den verksamhet som pÄgÄr i sandlÄdan. Men vad Àr det som sker nÀr sanden, barnen och lekredskapen möts i sandlÄdan? Detta Àr en kvalitativ studie som utifrÄn ett intra-aktivt perspektiv syftar till att synliggöra hur sanden i sandlÄdan, lekredskap och de yngsta barnen (1-3 Är) skapar möjligheter och villkor för lek och meningsskapande.

Efter att ha gjort nÄgra observationer av utvecklingssamtal under min praktik hösten 2011 bestÀmde jag mig för att jag ville skriva en uppsats om Àmnet Äret dÀrpÄ. Jag lÀrde mig att pÄ min praktik genomförde min handledare elevledda utvecklingssamtal och min tanke har blivit att undersöka vad eleverna anser om den hÀr typen av utvecklingssamtal. Jag relaterar arbetet till teoretisk bakgrund som belyser utvecklingssamtals utformning och viktiga aspekter kring Àmnet. Jag förankrar arbetet i tidigare forskning som tar upp olika undersökningar kring utvecklingssamtal och elevlett utvecklingssamtal samt innebörden av kommunikation och relationer i skolans vÀrld. Med hjÀlp av fem kvalitativa intervjuer med fem elever frÄn min praktiksola har jag undersökt elevernas syn pÄ det nuvarande upplÀgget för utvecklingssamtal.

Det Àr av stor vikt att vÄrdpersonal har goda kunskaper nÀr det gÀller bemötandet av kvinnor som blir utsatta för vÄld, eftersom sjukvÄrden oftast Àr den första eller enda instans som kvinnan kommer i kontakt med. Det framgÄr enligt undersökning att nÀstan 50 % av alla kvinnor över 15 Är har nÄgon gÄng utsatts för psykiskt, fysiskt eller sexuellt vÄld av sin partner. Syftet med studien var att belysa faktorer som pÄverkar vÄrdpersonals möte med vÄldsutsatta kvinnor. Metoden som anvÀndes var innehÄllsanalys av vetenskapliga studier enligt Burnard. Resultatet visar att viktiga faktorer som pÄverkar mötet Àr rÀdsla hos vÄrdpersonal, frustration och brist i kunskap nÀr det gÀller kvinnovÄld och hur man skall kommunicera med kvinnan pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt.

I studien granskas hur lÀrare i kursen Instrument och sÄng 1 planerar sin undervisning, hur eleverna kan pÄverka undervisningen samt vad de tycker om den nya kursplanen i Gy11. Studien genomfördes i form av sex stycken kvalitativa intervjuer dÀr informanterna var verksamma instrumentallÀrare som undervisar pÄ gymnasiet med olika lÄng erfarenhet av att undervisa. Kursplanen anvÀndes som grund för studien. Syftet med studien var att öka förstÄelsen för hur verksamma instrumental- och sÄnglÀrare i gymnasieskolan planerar utifrÄn kursplanen i Instrument och sÄng 1. Inför studien tog vi del av tidigare forskning och litteratur inom omrÄdena planering, elevinflytande, kursplan, bedömning samt musik.

Genom rörelse utvecklas vi som personer, vi utvecklas motoriskt, vi fÄr en kÀnsla av vÀlbefinnande och vi har lÀttare för att koncentrera oss. Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagogerna förhÄller sig till den planerade samt till den spontana rörelsen i förskolan och hur de arbetar för att uppfylla lÀroplanens strÀvandemÄl om rörelse. Vilka svÄrigheter respektive möjligheter finns det med att fÄ in rörelsen i vardagen pÄ förskolan och hur övervinner pedagogen dessa? Undersökningen genomfördes i form av deltagande observationer samt personliga intervjuer. Genom observationer och intervjuer med sex olika pedagoger frÄn tre olika förskolor har vi fÄtt deras syn och perspektiv pÄ dessa frÄgor.

Patienter har enligt lag ra?tt till att vara delaktiga i va?rd och behandling, trots detta upplever patienter brist pa? delaktighet i va?rden. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av hinder och mo?jligheter fo?r delaktighet i va?rden. Studien genomfo?rdes som en systematisk litteraturstudie och 15 vetenskapliga artiklar ligger till grund fo?r resultatet.

Undersökningen gÀller huruvida Àmnesbunden gymnasieundervisning i vÀrdegrunden kan och borde införas, vad den skulle innehÄlla samt förvÀntningar pÄ utfallet. Ett begrÀnsat antal arbetsgivare, pedagoger och elever tillfrÄgades. Undersökningen kom fram till att undervisningen inte kan införas dÄ skollagen krÀver betygsÀttning som emellertid skulle fÄ alltför vittgÄende konsekvenser, men bekrÀftar ÀndÄ behovet av den. Arbetsgivarnas och skolans företrÀdare ansÄg att samarbetsförmÄga var den viktigaste egenskapen varje individ i en grupp skulle ha, och blir dÀrmed ocksÄ en av mÄnga egenskaper en sÄdan undervisning skulle omfatta..

Bakgrund: Lex Maria infördes pÄ 1930-talet efter att personal pÄ ett sjukhus i Stockholm rÄkade förvÀxla ett lÀkemedel med ett rengöringsmedel vilket resulterade i att mÄnga patienter dog. Genom att kÀnna till vilka misstag som görs och varför ökar, yrkeskompetensen och pÄ sÄ sÀtt höjs patientsÀkerheten inom vÄrden. Syfte: Syftet med studien var att jÀmföra vad som anmÀlts enligt Lex Maria pÄ sjukhus i Region SkÄne under Är 2000 och Är 2010. Metod: En empirisk studie med kvantitativ ansats. Lex Maria anmÀlningar hÀmtades frÄn Socialstyrelsens regionala tillsynsmyndighet syd.

LikvĂ€rdighet Ă€r ett centralt begrepp inom skolans vĂ€rld med utgĂ„ngspunkt i skollagen. Med avgrĂ€nsning till den obligatoriska grundskolan eftersöks i denna uppsats kriterier för likvĂ€rdighet med avseende pĂ„ utbildning, bland annat genom begreppsanalytiska resonemang kring ?utbildning?, ?likvĂ€rdighet? och ?likvĂ€rdig utbildning?. Även ett mĂ€tningsteoretiskt resonemang förs, liksom en diskussion om vad det kan tĂ€nkas innebĂ€ra att, utifrĂ„n Skolverkets tolkning av ?likvĂ€rdig utbildning?, ge elever ?samma möjligheter? att nĂ„ de nationellt uppsatta kunskaps- och vĂ€rdegrundsmĂ„len.

Föreliggande arbete Àr en litteraturstudie som innehÄller (enligt min Äsikt) relevant material, vilket jag sedan har tolkat utifrÄn min centrala frÄgestÀllning: Hur ser det meningsfulla lÀrandet ut i teori och praktik? Syftet med arbetet var att skaffa mig kunskap om det meningsfulla lÀrandet, kunskap som ger mig förutsÀttningar att överföra denna i form av ett meningsfullt lÀrande till sÄ mÄnga elever som möjligt i min framtida lÀrargÀrning. Resultatet visar att det meningsfulla lÀrandet kan ses som en interaktiv process vilken bygger pÄ förstÄelse av helheter. Det problembaserade lÀrandet Àr, enligt min mening, den praktiska motsvarigheten av meningsskapandet dÄ problemformulerandet - vilket sker i form av kontinuerligt omformulerade frÄgestÀllningar i ett stÀndigt utvecklande av ny kunskap - stimulerar en mÀngd meningsalstrande dimensioner i lÀrandet: Eleven i centrum, elevperspektivet, eleven som subjektet i lÀrandet, förförstÄelsens betydelse, synen pÄ lÀrandet som ett medel, betydelsen av olika typer av interaktioner i lÀrandet, dialogens positiva roll, det metakognitiva tÀnkandets betydelse, den pragmatiska kunskapssynen, lÀrarens handledande roll. MÀngden meningsskapande effekter i PBL visar att metoden i allra högsta grad Àr anvÀndbar i sammanhanget.

Introduktion: IntensivvÄrdssjuksköterskan stÀlls ibland inför att vÄrda svÄrt sjuka barn pÄ allmÀnna intensivvÄrdsavdelningar som i huvudsak vÄrdar vuxna patienter. Studier har visat att detta kan vara stressande och krÀvande. Syfte: Syftet med studien var att undersöka intensivvÄrdssjuksköterskors upplevelser av att vÄrda svÄrt sjuka smÄ barn pÄ allmÀnna intensivvÄrdsavdelningar i Sverige. Metod: En kvalitativ metod valdes och data samlades in genom fokusgruppsintervjuer. Fyra fokusgruppsintervjuer med fyra till sex deltagare genomfördes pÄ tre olika sjukhus.

Syftet med denna uppsats Àr att utreda begreppet folkmord och sedan analysera huruvida de vÄldshandlingar som drabbar Darfurs befolkning i Sudan kan klassificeras som folkmord eller inte. För att kunna göra detta ska vi först analysera begreppet folkmord enligt FNs stadga och sedan jÀmföra de kriterierna med andra kÀnda akademikers syn pÄ vad ett folkmord innebÀr.Vi anvÀnder oss av en kvantitativ metod och genomför vÄr undersökning med hjÀlp av ett analysschema utformat frÄn FNs kriterier för folkmord samt tre andra forskares kompletteringar. Dessa tre forskare Àr Chalk, Jonassohn och Fein. De första tvÄ Àr statsvetare och den tredje Àr sociolog. Genom att operationalisera FN stadgan samt forskarnas kriterier skapar vi bedömningskriterier för att kunna analysera konflikten i Sudan.VÄr studie visar att FNs kriterier anses vara för snÀvt av mÄnga.