Syftet med studien var att ta reda pÄ hur lÀrare och rektorer pÄ tvÄ kommunala skolor i Malmö ser pÄ religionsfrihet i relation till skolplikten. Vi analyserade hur mötet mellan religionsfrihet och skolplikt ser ut i praktiken, utifrÄn rektorernas sÄvÀl som lÀrarnas perspektiv. Vi undersökte ocksÄ hur lÀrare och rektorer ser pÄ skolplikten och religionsfriheten i förhÄllande till de lagar och förordningar som finns. Vi genomförde en kvalitativ, ostrukturerad intervju med tvÄ lÀrare och tvÄ rektorer pÄ vardera skola. Vi kom fram till att relationen mellan skolplikten och religionsfriheten sÄg olika ut mellan lÀrare och rektorer.

Syftet med denna studie har varit att undersöka samverkan mellan slöjd och andra skolÀmnen. För att fÄ svar pÄ detta utgick jag ifrÄn fem frÄgestÀllningar. De berörde samverkan, och om det förekommer i dagens skola, vilka ÀmnesomrÄden som Àr vanligast, vad samverkan tillför de olika Àmnena, om elevernas Äldrar har betydelse för förekomsten av samverkan samt om lÀrares skyldighet, enligt Lpo-94, att samverka Àr kÀnt hos lÀrare. Den metod jag har anvÀnt mig av Àr strukturerad intervju. De som intervjuats Àr klasslÀrare, resurslÀrare, drama/bild/musiklÀrare, och slöjdlÀrare.

Den hÀr studien genomfördes för att undersöka det demokratiska uppdragets innebörd för lÀrare och rektorer inom fritidshemmets verksamhet. Undersökningens frÄgestÀllning var Àven att ta reda pÄ hur ledarskapet ser ut i det demokratiska uppdraget. Undersökningen genomfördes genom att vi delade ut enkÀtfrÄgor till tre fritidspedagoger, tre förskollÀrare samt fyra rektorer, varav tvÄ bitrÀdande rektorer. Informanterna arbetar pÄ tvÄ skolor i tvÄ skilda kommuner i södra Sverige. Studien visar att det demokratiska uppdraget handlar om respekt, allas lika vÀrde trots olikheter samt att lÀra sig regler och samspela med andra.

I dagens Sverige vÀxer stÀndigt den skara barn som har rÀtt till modersmÄlsstöd. Barn som har ett annat modersmÄl Àn svenska har enligt lÀroplanen för förskolan (Lpfö98) denna rÀttighet. Förskolans uppgift Àr, enligt lÀroplanen, att stödja utvecklingen av sprÄk, kultur och identitet för dessa barn. Syftet med studien Àr att undersöka hur förskolepersonal arbetar med barn som har tvÄ modersmÄl varav det ena sprÄket Àr svenska i en kommun dÀr inte modersmÄlsstöd ges av kommunen. Följs lÀroplanen? Jag har gjort studien med utgÄngspunkt i en rad aspekter som enligt tidigare forskning och erfarenheter verkar positivt vid arbete med modersmÄlsstöd.

Arbetet har analyserat vilka rÀttigheter och skydd elever har nÀr de blivit utsatta för krÀnkning eller diskriminering, med extra fokus pÄ elever med funktionsnedsÀttning. De Àr mer utsatta Àn elever utan funktionsnedsÀttning och behöver mer stöd och en mer anpassad skolgÄng Àn andra elever. Syftet med uppsatsen har varit att utreda hur de stora förÀndringar som skollagen genomgÄtt de senaste 20 Ären pÄverkat skolan, hur lagen ser ut idag och vilka rÀttigheter elever och vÄrdnadshavare har nÀr nÄgon bryter mot lagen. Metoden som har anvÀnts Àr den rÀttsdogmatiska metoden och arbetet har utgÄtt frÄn lagtext, förarbeten, praxis och doktrin med deskriptiva inslag. Arbetet har utgÄtt mest frÄn lagtext och förarbeten dÄ det endast finns ett fÄtal rÀttsfall inom det aktuella omrÄdet.

I Sverige finns en det en brist pa? kockar. Stja?rnkro?gare och branschfo?retra?dare uttalar sig om att det a?r sva?rt att finna ?bra personal? och att restaurangutbildningarna inte ligger i fas med deras krav. Arbetsfo?rmedlingen har i sin rapport Var finns jobben? (2014a) beskrivit kock som ett paradoxyrke, att det ra?der ho?g arbetslo?shet samtidigt som det a?r brist pa? arbetskraft.

Personer med demens Àr en patientkategori som sjuksköterskor ofta kommer i kontakt med. Eftersom sjukdomen pÄverkar de kognitiva funktionerna, uppstÄr ofta etiska svÄrigheter inom omvÄrdnaden. Syftet med studien var dÀrför att belysa orsaker till etiska svÄrigheter i den professionella omvÄrdnaden av patienter med demenssjukdom. Studien utfördes som en litteraturstudie och resultatet utgjordes av fem teman: brist pÄ kunskap, brist pÄ tid och resurser, begrÀnsad fysisk vÄrdmiljö, hotad autonomi, vÀrdighet och integritet samt bristande kommunikation. HÀlso- och sjukvÄrdspersonalens brist pÄ kunskap om demens medförde svÄrigheter att identifiera olika symtom samt utföra en professionell omvÄrdnad.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ vilka arbetssÀtt som fysiklÀrare pÄ gymnasiet anvÀnder i sin undervisning och vilka faktorer som lÀrarna anser pÄverkar deras val av arbetssÀtt. Sju lÀrare fick besvara en enkÀt om hur ofta olika arbetssÀtt anvÀnds och vilka faktorer som pÄverkar valet av arbetssÀtt. LÀrarna fick Àven beskriva de förÀndringar av val av arbetssÀtt de önskade göra. Resultatet visar att lÀrarna undervisar pÄ ett ganska klassiskt sÀtt i fysik med mÄnga genomgÄngar följda av laborationer och rÀknande i grupp eller individuellt. Andra arbetssÀtt anvÀnds ocksÄ men i begrÀnsad omfattning.

ForskningsfrÄgorPÄ vilka sÀtt visar företag inom detaljhandeln tillit eller brist pÄ tillit till sina kunder i servicelandskap?PÄ vilka sÀtt upplever kunder att företags visade tillit eller brist pÄ tillit i servicelandskap pÄverkar deras relationer med företagen?SyfteSyftet med uppsatsen Àr att ge en ökad förstÄelse för hur kunders relationer med företag inom detaljhandeln pÄverkas av om företag visar tillit eller brist pÄ tillit i servicelandskap. Det kommer att uppnÄs genom att analysera servicelandskaps utformning samt kunders upplevelser av hur företag visar eller inte visar förtroende för sina kunder i servicelandskap.MetodUppsatsen utgÄr frÄn en kvalitativ undersökningsmetod och prÀglas av en abduktiv ansats. Eftersom syftet berör de tre huvudbegreppen servicelandskap, tillit och relationer har respektive begrepp behandlats under enskilda kapitel. I varje kapitel som behandlar respektive begrepp presenteras teori och en analys av empirin som har samlats in med stöd av fokusgrupper samt semi-strukturerade intervjuer.SlutsatsFöretag inom detaljhandeln visar brist pÄ tillit till sina kunder i servicelandskapen frÀmst genom inlÄsta varor, övervakningskameror samt att lÄta personalen övervaka kunderna.

I denna uppsats har vi undersökt gymnasieelevers attityder till eget ansvarstagande i skolan och deras upplevelser av inflytande pÄ undervisningen. Vi har gjort en studie av tvÄ klasser pÄ samhÀllsvetenskapsprogrammet i tvÄ gymnasieskolor. Vi menar att det Àr av vikt att genomföra en undersökning av sÄdan art, dÄ elevers ansvar för och inflytande över skolarbetet Àr element som betonas i Lpf 94. Det rÄder Àven brist pÄ liknande studier av gymnasieskolor. VÄr undersökning bygger pÄ enkÀter och intervjuer.

Sammanfattning/abstract Syftet med denna observationsstudie Àr att beskriva hur nÄgra elevhÀlsoteam arbetar i praktiken. TvÄ övergripande frÄgestÀllningar konstruerades: Vilka arbetssÀtt har de observerade elevhÀlsoteamen nÀr det gÀller; hur en elev lyfts och vilka professioner deltar samt vilka som tilldelas ansvar för beslutade ÄtgÀrder. Vi undersökte ocksÄ vad professioner samtalar om under elevhÀlsans möten. Metoden vi anvÀnde oss av för att undersöka frÄgestÀllningarna var observationer av fem olika elevhÀlsoteam i Ärskurs 4-9. Det etnografiska angreppssÀttet som vi anvÀnt oss av i studien valdes eftersom vi vill beskriva och undersöka vad som samtalas och beslutas om sÄ nÀra den vardagliga praktiken som möjligt.VÄr nyfikenhet för elevhÀlsan vÀcktes genom att skollagen (SFS 2010:800) fick tydligare bestÀmmelser för elevhÀlsans arbete och krav pÄ specialpedagogisk kompetens.

Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen för studierelaterad stress genom att höra och analysera gymnasieelevers beskrivningar av hur de sjÀlva upplever studierelaterad stress. Jag har anvÀnt mig av ett fenomenologiskt perspektiv dÄ jag sökt svar pÄ studiens frÄgestÀllningar med hjÀlp av den kvalitativa forskningsintervjun som metod. Resultatet visar att samtliga elever har erfarenhet av studierelaterad stress Àven om det enbart Àr kvinnorna som upplever hög grad av studierelaterad stress. Eleverna menar att stressen ofta Àr sjÀlvförvÄllad. DÄlig planering och betyg Àr vanliga stressfaktorer.

Syftet med examensarbetet Àr att fÄ en helhetssyn om hur undervisningen anpassas för högpresterande elever samt hur pedagoger bemöter och stimulerar högpresterande elever för att de skall kunna fortsÀtta att utvecklas gynnsamt. Enligt skollagen skall dagens skola ge sÀrskilt stöd till elever med sÀrskilda behov, men sÄ Àr inte fallet dÄ de högpresterande eleverna ofta beskrivs som sjÀlvgÄende, som klarar mycket pÄ eget hand och deras karaktÀriska drag Àr intresse, vilja, drivkraft och matematiska förmÄgor Wahlström (1995).MÄnga lÀrare anser sig sakna kunskaper och resurser för att stötta högpresterande elever i matematik, vilket leder till att lÄngt ifrÄn alla elever fÄr en undervisning som anpassas till deras förutsÀttningar och behov. I boken Matematikundervisningens dilemma tar Madeleine Löwing (2006) upp hur den ekonomiska krisen drabbat skolan i allmÀnhet men matematikundervisningen i synnerhet.För att högpresterande elever skall utvecklas behöver de enligt Wahlström (1995) tillhöra en grupp och att blir sedda, samt att trÀffa andra högpresterande elever för att prata och diskutera matematik samt reflekterar över sina egna och andras tankar. I litteraturstudien behandlas olika inlÀrningsmetoder samt Howard Gardners sju intelligenser. Vidare tar jag upp saker som Àr bra för pedagoger att veta för att fÄnga de högpresterande elever.

I Lpo 94 stÄr det klart och tydligt att ingen elev fÄr utsÀttas för mobbning, men trots det drabbas cirka 100 000 elever varje Är i skolan för mobbning. Vi har valt att skriva om förebyggandet av mobbning för att vi vill öka vÄr förstÄelse, kunskaper och medvetenhet om problematiken kring mobbning. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att studera lÀrares syn pÄ skolans och lÀrares förhÄllningssÀtt till Àmnet mobbning. För att fÄ svar pÄ vÄr problemprecisering samt vÄrt syfte har vi valt att anvÀnda oss av den kvalitativa metoden. Vi har gjort intervjuer med högstadielÀrare i en medelstor kommun i södra Sverige.

I den svenska skollagen inf?rdes 2010 skrivningar om att f?rskolans utbildning, som en del av skolv?sendet, ska vila p? vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet (SFS 2010:800, kap 1, 5 ?). F?r att till?mpa lagen har f?rskoll?rare beh?vt konstruera uppfattningar om vad begreppen inneb?r d? de inte st?r definierade i skollagen som ?r en ramlag. Denna studie syftar till att unders?ka fr?gest?llningarna som handlar om hur f?rskoll?rare uppfattar inneb?rden av begreppen vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet i f?rskolan samt m?jligheter och sv?righeter med att till?mpa begreppen i praktiken.