Syftet med denna studie a?r att underso?ka nio gymnasieelevers tankar kring musik och musika?mnet i grundskolan. Samtliga informanter bor i en medelstor stad i Sverige och har gemensamt att de inte ga?r na?gon musikinriktad utbildning. Vi har valt att go?ra en kvalitativ studie och har anva?nt oss av fokusgrupper som intervjumetod, vilket inneba?r att man i grupp diskuterar kring ett a?mne.

SammanfattningNÀr informationssamhÀllet avlöste det gamla industrisamhÀllet krÀvdes en ny sorts grundskoleutbildning i Sverige. En mÄlstyrd lÀroplan (Lpo94) utarbetades och infördes med start lÀsÄret 1995/1996. Elevernas demokratiska fostran Àr en av de centrala frÄgorna i Lpo94.Lpo 94 sÀger att undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhÀllslivet. Skolan ska alltsÄ fostra demokratiska medborgare som kÀnner till och kan engagera sig i hur samhÀllet Àr uppbyggt och hur det styrs. Syftet med denna uppsats har varit att titta pÄ hur intentionerna i Lpo 94 uppfylls vad gÀller det formella elevinflytandet pÄ svenska grundskolor?Den hÀr uppsatsen undersöker det formella elevinflytandet pÄ tre svenska grundskolor.

Syftet med den hÀr undersökningen har varit att utgÄ frÄn Skolinspektionens tillsynsrapport över Malmö kommun frÄn 2011 och bredda den bilden genom att intervjua de som direkt berörs av skolan, nÀmligen eleverna. Skolinspektionens rapport har visat att resultat och mÄluppfyllelse sjunker i vissa delar av kommunen samtidigt som skillnader mellan skolor och olika omrÄden inom kommunen ökar. Jag har intervjuat fem elever för den hÀr undersökningen som alla gÄr i samma klass i ett omrÄde som beskrivs som socio-ekonomiskt svagt och dÀr skolresultaten försÀmrats. Syftet har vidare varit att öka förstÄelsen kring hur ett mindre antal elever upplever att det Àr gÄ pÄ en mÄngkulturell skola och hur de upplever bemötandet frÄn lÀrare. Min undersökning har visat att lÀrarnas bemötande gentemot elever ibland bygger pÄ förutbestÀmda förvÀntningar som grundar sig pÄ elevers tidigare resultat.

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ vad elever och lÀrare pÄ gymnasieskolans teoretiska program menar vara orsaken till ?skolmisslyckanden? i gymnasiet och hur man kan arbeta pedagogiskt och specialpedagogiskt för att minska antalet ?skolmisslyckanden?. Undersökningen har gjorts med en kvalitativ metod, dÀr 28 elever i Ärskurs ett och tre pÄ ett teoretiskt program i gymnasiet, samt fyra av deras lÀrare har intervjuats. Intervjuerna har bearbetats med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. De teoretiska utgÄngspunkterna för arbetet Àr Antonovskys salutogena perspektiv, Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori samt Dilemmaperspektivet. Resultatet av undersökningen visar att den huvudsakliga orsaken för ?skolmisslyckanden? enligt eleverna och lÀrarna i undersökningen Àr brist pÄ motivation hos eleverna.

Avsikten med uppsatsen Àr att utifrÄn ett praktiskt lÀrarperspektiv studera och redogöra för betygsunderlag och betygssÀttning pÄ kursen Företagsekonomi A. Det framgÄr att proven har en klart dominerande stÀllning. Frihet i tolkningen frÄn lÀrarens sida, Àr av central betydelse för att kvaliteten i utbildningen skall kunna vidmakthÄllas..

 Syftet med denna uppsats var att ge exempel pÄ varför lÀrare för de Àldre ungdomarna (Ärskurs 6-9) samt gymnasiestudenter undervisar tematiskt. Vi ville dessutom veta vad de ansÄg vara för- respektive nackdelarna med metoden och vad vi kunde dra för slutsatser av denna. Vi intervjuade Ätta lÀrare, tre gymnasielÀrare och resten 6-9 lÀrare fördelade pÄ tre skolor. Den mest centrala anledningen till att undervisa tematiskt var enligt lÀrarna att ge eleverna en helhetsbild och visa pÄ den röda trÄd som gÄr mellan de olika Àmnena. Detta hjÀlpte Àven till att bredda och fördjupa elevernas kunskaper.

Syftet med undersökningen Àr att beskriva och förstÄ hur fritidspedagoger arbetar med systematiskt kvalitetsarbete pÄ fritidshemmet. Det finns inte mycket forskning inom det hÀr omrÄdet och det behövs ÄtgÀrdas. Det stÄr tydligt, bÄde i Skollagen (2010) och i vÄr lÀroplan, Lgr 11, LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Skolverket 2011b), att det Àr nÄgot som alla ska göra som Àr verksamma inom skolan/fritidshemmets vÀrld. DÀrför Àr det intressant att se hur det ser ut i verkligheten. Har det blivit lÀttare efter förtydligandet i Skollagen (2010) nÀr det gÀller det systematiska kvalitetsarbetet pÄ fritidshemmen?Undersökningsmetoden Àr kvalitativ och har en hermeneutisk ansats.

Inom yrkesprogrammen pÄ gymnasieskolan tycks det rÄda en motsÀttning mellan karaktÀrs- och kÀrnÀmnena. Det kanske tydligaste och viktigaste exemplet pÄ att det verkligen rÄder problem Àr synen pÄ kÀrnÀmnena kontra karaktÀrsÀmnena hos elever och lÀrare vid de yrkesförberedande programmen. Elever som vÀljer nÄgot av yrkesprogrammen blir ofta besvikna över den stora andelen kÀrnÀmnen i utbildningarna. Undervisningen i kÀrnÀmnena upplevs av eleverna ofta som alltför abstrakt och teoretisk. FrÄn lÀrarnas sida ser man bland annat problem med att för respektive kÀrnÀmne nÄ de för Àmnet uppsatta mÄlen.

Styrdokumenten ger tydliga direktiv om att undervisningen i skolan ska bedrivas genom demokratiska arbetsformer. Syftet med studien Àr att undersöka förekomsten av demokratiska inslag i en förskoleklass för att se om och hur pedagogerna dÀr arbetar med demokrati i form av medbestÀmmande och elevinflytande. Den tidigare forskningen inom omrÄdet visar att barnens rÀtt till inflytande ofta begrÀnsas kraftigt av pedagogerna genom att pedagogerna sjÀlva bestÀmmer vÀldigt mycket och sÀllan lÄter barnen komma till tals i sÄdan utstrÀckning att de fÄr möjlighet att pÄverka sÀrskilt mycket. Vidare betonar flera forskare vikten av att pedagogerna har ett ansvar nÀr det gÀller att portionera ut inflytande och valfrihet till barnen i den utstrÀckning de anser att barnen klarar av att hantera. Denna studie visar genom intervjuer och observationer hur barnen i vissa situationer har mycket inflytande och stor valfrihet, medan de i andra situationer Àr vÀldigt begrÀnsade och fÄr tydliga ramar att hÄlla sig inom. Uppsatsen konstaterar att grunden till hur stort inflytande och hur mycket valfrihet barnen fÄr ofta ligger i vilken barnsyn pedagogerna har. Detta innebÀr att i de fall pedagogerna anser att barnen Àr kompetenta och kan fatta egna beslut fÄr barnen större valfrihet och inflytande Àn i de fall pedagogerna Àr övertygade om att starkt vuxet ledarskap med fasta rutiner och regler Àr en nödvÀndighet..

Enligt lÀroplanen framgÄr tydligt att, alla som arbetar i skolans verksamhet aktivt ska motverka diskriminering, samt krÀnkande behandling. Det Àr pedagogens uppdrag att förebygga samt motverka alla former av detta. Med stöd av skollagen blir det klart att om det ÄsidosÀtts har barnet som utsÀtts för krÀnkningen, rÀtt till skadestÄnd. Idag existerar metoder att förebygga samt ÄtgÀrda mobbning effekterna Àr dock diskuterade. Syftet med följande studie var att beskriva hur pedagoger inom förskolan, arbetar mot mobbning.

Studien syftar till att bidra med kunskaper om ledares upplevelser av att överföra lĂ€rande frĂ„n ledarskapsutbildningar till det dagliga arbetet, men ocksĂ„ att bidra till en ökad förstĂ„else för vilka organisatoriska faktorer som kan förklara dessa upplevelser, och vilken pĂ„verkan dessa faktorer har pĂ„ lĂ€randeöverföringen. Åtta stycken undersökningspersoner har intervjuats. Intervjudata har analyserats och diskuterats kvalitativt i relation till teorier och forskning inom lĂ€randeöverföring. Ledarna upplever generellt det som svĂ„rt att konkret beskriva hur och nĂ€r lĂ€randet utövas i arbetsvardagen, brist pĂ„ handlings- och interaktionsutrymme, liksom brist pĂ„ intresse, Ă„terkoppling och stöd frĂ„n frĂ€mst överordnade. Generellt upplevs att lĂ€rd kompetens, sjĂ€lvförtroende och drivkraft att anvĂ€nda det ledarskap som lĂ€rts avtar.

Bakgrund: Enligt etiska principer bör sjuksköterskan respektera patientens sjÀlvbestÀmmanderÀtt och alltid strÀva efter att göra nytta. Vid vÄrd i livets slutskede kan etiskt svÄra situationer uppstÄ nÀr livsuppehÄllande vÄrd ska begrÀnsas eller avstÄs ifrÄn. MÄnga parter Àr inblandade i beslutsprocessen, vilket kan försvÄra situationen ytterligare. Syfte: Att belysa IVA-sjuksköterskans upplevelser av etiska dilemman kring livsuppehÄllande vÄrd vid livets slutskede. Metod: Metoden som anvÀndes till denna studie var innehÄllsanalys av kvalitativa studier enligt Graneheim och Lundman (2004).

SAMMANFATTNINGEftersom LÀroplanen för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010 (Skolverket, 2010a) betonar vikten av att vi arbetar med matematik i förskolan, mer Àn tidigare, ville jag undersöka hur förskollÀrare beskriver att de arbetar med matematik i den pedagogiska verksamheten. Efter att jag tagit del och bearbetat litteraturen valde jag att fokusera pÄ följande frÄgestÀllningar:Hur gör man matematik pÄ förskolan?? Vad har förskollÀrare för instÀllning till matematik?? Har den reviderade lÀroplanen pÄverkat arbetssÀttet med matematik i förskolan? I sÄ fallhur?? Synliggörs matematik för barnen? För vÄrdnadshavare? I sÄ fall hur synliggörs den?Jag har gjort en kvalitativ intervjustudie dÀr jag anvÀnde mig utav en intervjuguide. Jag intervjuade fem förskollÀrare.Alla intervjupersoner talar om att matematik kommer in naturligt i vardagen pÄ förskolan. De ger mÄnga olika exempel pÄ detta inom flera omrÄden sÄsom i samlingen, i matsituationen, ateljén men den finns dessutom med utomhus pÄ gÄrden och i skogen.

Syftet i denna uppsats Àr att fÄ insikt i hur skolor undervisar om homosexualitet i Ärskurs 7-9 inom kunskapsomrÄdet sex och samlevnad. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr ett queerteoretiskt perspektiv.En av de tvÄ metoder som anvÀnts i uppsatsen Àr kvalitativ innehÄllsanalys. Metoden har tillÀmpats för att se vilken syn skollagen och lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet har pÄ sexualiteter och vilka formuleringar som finns om detta samt hur det ska arbetas med sexualiteter utifrÄn kursplanen i biologi och SO. Skollagen, lÀroplanen och kursplanerna har visat sig reproducera en heterosexuell norm.Den andra metoden som nyttjats Àr kvalitativ intervju. Intervjuer har genomförts med sju biologilÀrare och tvÄ SO-lÀrare som undervisar i sex och samlevnad pÄ nio olika skolor.

Democracy is now a legitimate claim not only in the society but even in the classrooms. According to the 1994 Curriculum for the Non-Compulsory School System, Lpf 94 in Sweden, are all pupils in all types of schools ought to have a high level of possibilities to be able to influence their education. But many studies have led to unsatisfactory results about the actual situation in schools. Swedish students are critical of the limited opportunities they have in influencing their own learning process. This essay is only one among the many studies that have dealt with school democracy during the last 50 years.