Syfte: Det övergripande syftet med studien var att utforska hur chefen för elevhÀlsan, rektorer och specialpedagoger medverkar till det hÀlsofrÀmjande och förebyggande arbetet inom elevhÀlsan i en glesbygdskommun, i studien kallad för Humlekommunen.DÄ elevhÀlsans förebyggande och hÀlsofrÀmjande roll blev tydligare i den nya skollagen anser vi att den roll och uppgift specialpedagogen har/bör ha Àr intressant att belysa och reflektera över. Enligt Skollagen ska ?elevhÀlsan frÀmst vara förebyggande och hÀlsofrÀmjande? (Utbildningsdepartementet, 2010b, s.24). Det Àr sÄledes en stor utmaning för dagens skola och framför allt elevhÀlsan hur den ska kunna arbeta förebyggande och hÀlsofrÀmjande.Syftet preciserades med följande frÄgestÀllningar:1. Vilka faktorer styr elevhÀlsans förebyggande och hÀlsofrÀmjande arbete?2.

Studien syftar till att synliggöra verksamma grundskollÀrares syn pÄ skolans roll och uppdrag i samhÀllet, relationen mellan skolans kunskapsuppdrag och demokratiuppdrag samt lÀrarens roll och uppdrag i skolan i relation till aktuella styrdokument. ForskningsfrÄgorna för studien Àr följande:? Hur ser verksamma grundskollÀrare pÄ skolans roll och uppdrag i samhÀllet?? Hur ser dessa lÀrare pÄ skolans kunskapsuppdrag respektive demokratiuppdrag?? Hur ser dessa lÀrare pÄ lÀrarens roll och uppdrag i skolan?? Hur förhÄller sig lÀrarnas uttalanden till Lgr 11 och Skollagen?För att besvara dessa frÄgor har det gjorts kvalitativa intervjuer av fem verksamma grundskollÀrare samt en webbenkÀt för att fÄ fram lÀrares Äsikter, detta utifrÄn ett lÀroplansteoretiskt perspektiv. Begreppen lÀroplanskoder och arenor har anvÀnts som analysverktyg. Resultatet visar att de deltagande lÀrarna till stor del Àr överens om att skolans roll och uppdrag bÄde Àr att förmedla kunskaper och demokratiska vÀrden till elever, att bÄde kunskapsuppdraget och demokratiuppdraget Àr lika viktiga, men att demokratiuppdraget ÀndÄ vÀger lite tyngre.

ABSTRACT Gustavsson Goddijn, Ann & Therus, Ewa-Lena (2007). Sveriges vanligaste institutionella samtal. En studie av nÄgra lÀrares och elevers syn pÄ utvecklingssamtalet. (The most common conversation in Sweden. A study of some teachersŽand studentsŽ views on the development dialogue).

Syfte: Det övergripande syftet med studien var att utforska hur chefen för elevhÀlsan, rektorer och specialpedagoger medverkar till det hÀlsofrÀmjande och förebyggande arbetet inom elevhÀlsan i en glesbygdskommun, i studien kallad för Humlekommunen.DÄ elevhÀlsans förebyggande och hÀlsofrÀmjande roll blev tydligare i den nya skollagen anser vi att den roll och uppgift specialpedagogen har/bör ha Àr intressant att belysa och reflektera över. Enligt Skollagen ska ?elevhÀlsan frÀmst vara förebyggande och hÀlsofrÀmjande? (Utbildningsdepartementet, 2010b, s.24). Det Àr sÄledes en stor utmaning för dagens skola och framför allt elevhÀlsan hur den ska kunna arbeta förebyggande och hÀlsofrÀmjande.Syftet preciserades med följande frÄgestÀllningar:1. Vilka faktorer styr elevhÀlsans förebyggande och hÀlsofrÀmjande arbete?2.

Kommuner har enligt skollagen skyldighet att ge en fristÄende skola ersÀttning pÄ likvÀrdiga villkor som ges till de kommunala skolorna. I Linköpings kommun saknas en tydlig fördelningsprincip för kapitalkostnadsersÀttning för inventarier. Syftet med fallstudien Àr att hitta en lösning för hur barn- och ungdomsnÀmnden i Linköpings kommun kan fördela kapitalkostnadsersÀttning för inventarier till kommunala och fristÄende grundskolor pÄ likvÀrdiga villkor.Resultat av fallstudien visar att ett lÀmpligt sÀtt att fördela kapitalkostnadsersÀttning Àr att anvÀnda en tvÄstegsprissÀttning, dÀr en rörlig ersÀttning per elev fördelas för kapitalkostnader för löpande Äterinvesteringar, och en kompletterande ersÀttning fördelas för kapitalkostnader för inventarier vid nystart av skola..

Svenska elevers resultat blir allt lÀgre i internationella jÀmförelseundersökningar och frÀmst Àr det elever i behov av sÀrskilt stöd som halkar efter. Tidigare forskning visar att stöd till elever sÀtts in sent i den svenska skolan, vilket kan vara en anledning till de lÄga resultaten. Enligt skollagen (SFS 2010:800) har samtliga elever som behöver nÄgon form av stöd i sin skolgÄng rÀtt att fÄ det. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur lÀrare pÄ en skola upplever i vilken mÄn detta stöd tillgodoses och i vilken mÄn elever fÄr den hjÀlp de behöver för att uppnÄ svenskÀmnets kunskapskrav i Ärskurs tre. För att ta reda pÄ hur stödet till elever fördelas anvÀnds kvalitativa forskningsintervjuer med fem lÀrare i Är F-3, vilka syftar till att skapa oss en bild av hur de upplever sina resurstillgÄngar.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet Àr att undersöka vilka av Daceys motivationsstrategier som, enligt före detta elever, bör anvÀndas för att motivera elever inom Àmnet idrott och hÀlsa till fortsatt fysisk aktivitet samt vilken motivationspÄverkan lÀraren i Àmnet idrott och hÀlsa upplevs ha haft pÄ populationen.FrÄgestÀllningarna som anvÀnts för att besvara syftet Àr följande:1. Vilka motivationsstrategier anser före detta elever att lÀraren i idrott och hÀlsa skulle anvÀnt för att motivera dem till fortsatt intresse för fysisk aktivitet?2. Vilken pÄverkan upplever de före detta eleverna att lÀraren i idrott och hÀlsa har haft pÄ deras fysiska aktivitetsgrad idag?MetodTotalt har 111 enkÀter besvarats frÄn studerande pÄ Newton yrkeshögskola (NY).

Syftet med det hÀr arbetet Àr att ta reda pÄ hur lÀrare inom NO-Àmnena i grundskolan arbetar med mÄlen i kursplanen. Fem lÀrare har intervjuats om hur de arbetar och vad de anser om mÄlstyrning. Det vanligaste sÀttet som lÀrarna arbetar Àr att de formulerar om kursplanemÄlen sÄ att de ska bli lÀttare för eleverna att förstÄ. MÄlen diskuterar de med eleverna i början av varje nytt arbetsomrÄde och i samband med bedömning. Eleverna har inte sÄ stort inflytande över sjÀlva mÄlen men de har stora möjligheter att pÄverka hur de ska arbeta för att nÄ mÄlen.

Denna uppsats slutsats Àr enligt vÄr mening att företagen till viss del följer upplysningskraven enligt IAS 36 p. 134 men eftersom det Àr ett principbaserat system leder detta till att upplysningskraven blir en tolkningsfrÄga. Detta gör att företagen tolkar upplysningskraven pÄ olika sÀtt och medvetet som omedvetet i kombination med brist pÄ kompetens, döljer information för att konkurrenterna inte ska fÄ full insyn i verksamheten. Vi anser att normerna bör ha utformats till att bli ett ?kokboks tÀnkande? sÄ att de inte kan tolkas pÄ olika sÀtt och pÄ sÄ sÀtt minskar komplexiteten i IFRS regelverket..

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Syftet med studien Àr att utveckla kunskap om hur kommuner, med en blandning av storstad och landsbygd, har tolkat och arbetat med implementeringen av den nya lÀroplanen Lgr 11.PÄ uppdrag av regeringen, fick Skolverket utforma en strategi för att implementera nya Lgr11 genom att organisera och strukturera upp implementeringsinsatser med att förtydliga lÀroplaner, kursplaner, kunskapskraven, ny betygsskala och skollagen för alla skolformer i Sverige.Implementeringsansvaret ligger pÄ huvudmannen (kommunen) men det yttersta ansvaret för att genomföra implementeringen har rektorerna pÄ varje enskild skola och som stöd har dem sina nyckelpersoner.Lite mer Àn hÀlften av kommunerna i ett svenskt lÀn stÀllde upp pÄ intervju. Studiens resultat visar att samtliga kommuner som deltog, har implementerat enligt Skolverkets implementeringsplan och att de alla stötte pÄ problem med nyckelpersonernas uppdrag men alla anser att implementeringen har varit lyckad..

SammanfattningNÀr informationssamhÀllet avlöste det gamla industrisamhÀllet krÀvdes en ny sorts grundskoleutbildning i Sverige. En mÄlstyrd lÀroplan (Lpo94) utarbetades och infördes med start lÀsÄret 1995/1996. Elevernas demokratiska fostran Àr en av de centrala frÄgorna i Lpo94.Lpo 94 sÀger att undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhÀllslivet. Skolan ska alltsÄ fostra demokratiska medborgare som kÀnner till och kan engagera sig i hur samhÀllet Àr uppbyggt och hur det styrs. Syftet med denna uppsats har varit att titta pÄ hur intentionerna i Lpo 94 uppfylls vad gÀller det formella elevinflytandet pÄ svenska grundskolor?Den hÀr uppsatsen undersöker det formella elevinflytandet pÄ tre svenska grundskolor.

Elevers störande beteenden i undervisningen utgör en del av lÀrares vardag och innebÀr problem som de mÄste hantera men Àven förebygga. Enligt Skollagen har alla elever rÀtt till arbetsro i klassrummet och lÀrares uppgift Àr att skapa en miljö dÀr de kan fÄ det (Skollagen 5 kap. 3§). Syftet med förevarande studie Àr att fÄ fördjupad förstÄelse för gymnasielÀrares uppfattningar om störande elevbeteenden i klassrummet, att förstÄ hur de hanterar dessa samt hur de uppfattar att de har fÄtt kunskap om detta omrÄde samt om klassrumsledarskap.Kvalitativa intervjuer har anvÀnts som metod i förevarande studie med motiveringen att den lÀmpade sig vÀl till studiens syfte. Genom att enskilt intervjua gymnasielÀrare om deras personliga uppfattningar om och arbete med störande beteenden i klassrummet fanns stora möjligheter att tillÀgna mig ett rikt empiriskt material bestÄende av berÀttelser ur deras egna verklighetsvÀrldar.Studiens resultat visar att prat, mobiltelefonanvÀndning, undvikande av arbete, sen ankomst och fysiskt störande beteenden Àr de beteenden som Àr mest störande hos eleverna enligt gymnasielÀrarnas uppfattningar.

Detta examensarbete undersöker möjligheter att bjuda in vuxna elever att medverka mera i skolans kvalitetsarbete. MÄnga vuxna som utbildar sig mot ett yrke har lÄng och vÀrdefull livs och yrkeserfarenhet som borde tas tillvara. Det har varit mycket diskussioner genom tiderna om elevinflytande och medverkan men Àr detta Àr nÄgot som passar extra bra för vuxna. Jag har med en enkÀt mÀtt hur eleverna upplever förutsÀttningar för medverkande i lÀrandet. EnkÀten ger nÄgra svar pÄ hur elever frÄn tre nordiska lÀnder upplever lÀrandet i olika arbete- och undervisningsformer.

Lagar Àr till för att följas. Lagar skapas, omarbetas, byts ut och tas bort. Skolorna ska följa dessa mÄnga lagar och riktlinjer och bland dem finns skollagen och lÀroplanen. Samtidigt ska kommunerna följa de revideringar som genomförs och skolorna fÄr ett större ansvar dÀr elevernas bÀsta ska stÄ i centrum. I samband med att Lagen om förbud mot diskriminering och annan krÀnkande behandling av barn och elever (2006:67) trÀdde i kraft 2006 stÀlldes högre krav pÄ skolorna och kommunernas arbete mot mobbning och krÀnkande behandling.