Investerare har olika preferenser gÀllande utdelningspolitik. För att de ska kunna förutspÄ vilka företag som bÀst överensstÀmmer med deras preferenser Àr det intressant att undersöka om det finns nÄgra utmÀrkande faktorer hos företag som anvÀnder sig av utdelningar jÀmfört med de företag som inte anvÀnder sig av utdelningar. För denna undersökning har svenska börsnoterade företag frÄn Small-, Mid- och Large Cap pÄ Nasdaq OMX Stockholm undersökts för faktorerna; Älder, storlek, soliditet, Return on Assets samt bransch. Resultatet visade att Àldre, större och mer lönsamma företag med hög ROA med större sannolikhet betalar utdelningar. Soliditeten visade sig vara lÀgre för företag som anvÀnder sig av utdelningar, dock kunde ingen signifikant skillnad urskiljas för denna variabel.

Syftet med examensarbetet Ă€r att göra en jĂ€mförelse mellan prefabricerade och platsbyggda tak. Arbetes mĂ„l Ă€r att finna om nĂ„got av alternativen Ă€r mer fördelaktigt Ă€n det andra med avseende pĂ„ ekonomi, arbetsmiljö och kvalitĂ©. TvĂ„ olika byggarbetsplatser har besökts för att samla in kunskap om hur arbetet gĂ„r till. För prefabricerat tak har bygget av en eventhall i Kristinehamn studerats och för traditionellt platsbyggt besöktes en sporthall i ÅrjĂ€ng. Genom litteraturstudier och intervjuer med leverantörer och insatta personer i branschen har kĂ€nnedom skaffats.Prefabricerade tak har anvĂ€nts med stor framgĂ„ng i Norge under en lĂ€ngre tid men Ă€r inte lika vanligt hĂ€r i Sverige.

Syftet Àr att beskriva och analysera belöningssystem i kunskapsföretag för att sedan diskutera hur ett belöningssystem för det specifika IT-företaget kan utformas. Uppsatsen har sin utgÄngspunkt bÄde i teori och empiri. Den empiriska delen presenteras som en fallstudie och vi har anvÀnt oss av intervjuer samt enkÀt för att samla in information. KÀllorna till den teoretiska delen bestÄr av sekundÀrmaterial. Vi har studerat teorier kring kunskapsföretag och belöningssystem.

Det ha?r examensarbetet kretsar kring mina experiment med parkettla?ggningstekniker, och mina fo?rso?k att bygga en mo?bel som ser ut som att den har tagits o?ver av ett mo?nster eller en struktur. En o?verga?ng till na?gonting mer skulpturalt. Jag anva?nder tra?bitar som blivit o?ver fra?n andra projekt fo?r att tillverka dessa dekorationer.

Varför Àr det sÄ fÄ kvinnliga lastbilsförare? Denna frÄga stÀllde jag mig sjÀlv, nÀr jag konstatera att det inte fanns nÄgra kvinnliga elever pÄ transportgrenen i den gymnasieskola som jag arbetar pÄ. Vi kanske gör fel pÄ transportskolorna, eftersom inte de kvinnliga eleverna hittar till oss. För att skaffa mig en bild av hur det har gÄtt för andra kvinnor som arbetar inom Äkeribranschen, sökte jag hjÀlp av företaget UVS AB. Ett företag som bl.a.

Sammanfattning I vÄrt examensarbete Àr syftet att belysa hur yrkeslÀrare pÄ Fordonsprogrammet och Fordontransportprogrammet i gymnasieskolan ser pÄ sin egen kompetensutveckling och kompetens i karaktÀrsÀmnet de undervisar i. Vi ville i studien fÄ svar pÄ frÄgorna om; vilken syn har yrkeslÀrare pÄ hur de underhÄller och utvecklar sin yrkeskompetens i karaktÀrsÀmnet, hur ser yrkeslÀrarna pÄ den kompetensutvecklingen/fortbildning de fÄr idag och vilken kÀnnedom menar yrkeslÀrarna de har om branschens önskemÄl nÀr det gÀller elevens kunskaper? Vi har skickat ut enkÀter till tjugofem yrkeslÀrare pÄ Fordon- och Fordontransportprogrammet pÄ tre gymnasieskolor. Resultatet visade att yrkeslÀrarna inte ansÄg sig fÄ tillrÀckligt med kompetensutveckling, vare sig i karaktÀrsÀmnet eller allmÀnpedagogiskt. YrkeslÀrarna beskrev att de tillskansar sig kunskaper och kompetenser pÄ skiftande arenor, men att mer utbyte med branschen var önskvÀrd och det var just kontakt med branschen, som gjorde att de visste vilka kunskaper som eleven behövde ha med sig ut i arbetslivet. Sökord: fordonslÀrare, kompetens, kompetensutveckling, yrkeskompetens, yrkeslÀrare.

Under de senaste ?ren har digitaliseringen framfart f?r?ndrat hur m?nniskor lever och arbetar, vilket har lett till stora f?r?ndringar inom m?nga yrken ?ver v?rlden. Redovisningsyrket, som traditionellt innefattar rutinm?ssiga uppgifter som bland annat bokf?ring, registrering, uppr?ttande av ?rsredovisningar och finansiella rapporter, har inte varit ett undantag. Denna studie syftar till att utforska hur digitaliseringen har p?verkat redovisningskonsulters yrkesroll i Sverige.

Inom management Àr uttrycket operationell effektivitet ett vedertaget begrepp. Termen syftar till den löpande verksamheten inom ett företag och effektiviteten i dessa processer. Hos de börsnoterade fastighetsbolagen idag Àr detta ett uttryck som inte kÀnns igen. För den lÄngsiktigt inriktade investeraren Àr den löpande verksamhetens effektivitet av intresse vid jÀmförelse av olika bolag. Införandet av begreppet skulle underlÀtta för branschen, kunna ge ökad transparens i informationsflödet sÄ att intressenter kan se pÄ företaget sÄ som dess ledning kan.

Uppsatsen handlar om golfklubbsbranschen och klubbarna strategiska arbete. Problematiken i branschen Àr att mÄttet pÄ framgÄng skiljer sig Ät mellan de olika aktörerna. Syftet Àr dÀrför att analysera det strategiska arbetet i de olika grupperingar som finns inom golfklubbsbranschen, samt att beskriva hur klubbars syn pÄ framgÄng pÄverkar detta arbete. Genom egna erfarenheter har uppsatsen vÀxt fram ur empirin. Empirin bestÄr av tvÄ olika perspektiv dels aktörsperspektivet dÄ vi intervjuat golfklubbsansvariga och dels expertperspektivet dÀr vi intervjuat en expert.

Akademisk examen Àr nÄgot som vÀrderats högt och har lett till chefspositioner inom mÄnga branscher. Akademiska utbildningsprogram inom hotellbranschen Àr relativt nya. Detta har lett till att företagsledare inom branschen har fÄtt arbeta sig uppÄt i hierarkin, och att det ansetts som den rÀtta vÀgen för att nÄ en chefsposition. Nu nÀr allt fler har en akademisk examen inom Àmnet Àr frÄgan vad som premieras av branschen.Syftet Àr att belysa om en akademisk examen vÀrdesÀtts vid rekrytering i hotellbranschen.Uppsatsen Àr en litteraturstudie baserad pÄ fem vetenskapliga artiklar hÀmtade frÄn databasen Summon. Artiklarna var utvalda för att överensstÀmma med uppsatsens syfte.

Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ om före detta elever som tog examen 2005 pÄ Industriprogrammet arbetar kvar i branschen och om de valde rÀtt gymnasieutbildning för sitt fortsatta yrkesliv. Metoden som jag valt att anvÀnda i mitt forskningsarbete Àr att intervjua en klass bestÄende av 17 elever. Jag har stÀllt frÄgor betrÀffande deras gymnasieval, om de arbetar de kvar i den bransch som de utbildade sig till eller sysslar de med nÄgot annat och vad de tyckte om utbildningen. De resultat som jag har kommit fram till pekar pÄ att eleverna sökt sig till programmet av olika anledningar. För vissa elever sÄ rÀckte inte poÀngen till att komma in pÄ de program som de önskade, men de flesta tycker att de valde rÀtt utbildning. En anledning till valet var att det leder direkt till arbete efter gymnasiet..

Flygtrafikledningen Àr en bransch som inte Àr sÀrskilt synlig för allmÀnheten men som har stor inflytande pÄ flygtrafiken, till exempel flygets miljöpÄverkan. Det verkar heller inte talas sÀrskilt mycket om flygtrafikledningens samhÀllsansvar, eller CSR (Corporate Social Responsibility), varken inom eller utanför branschen, Àven om just CSR Àr ett hett Àmne som företag i andra branscher oftast tar pÄ stort allvar. DÀrför besvarar uppsatsen följande tre frÄgor: (i) hur arbetar flygtrafikledningen med CSR och hur kommunicerar man det arbetet, (ii) varför arbetar flygtrafikledningen med CSR, och (iii) vilka framtida utvecklingsmöjligheter finns för CSR inom flygtrafikledningen? För att kunna svara pÄ dessa frÄgor har forskning om företags samhÀllsansvar generellt och med koppling till flygtrafik studerats. Empiriskt bygger studien pÄ öppna kÀllor (hemsidor, rapporter etc.) och kvalitativa intervjuer med representanter frÄn flygledningsleverantörerna LFV, ACR och EUROCONTROL.

BakgrundDet har blivit allt viktigare för företag att sÀrskilja sig pÄ dagens konkurrensutsatta marknad och kraven frÄn konsumenterna har blivit allt högre. Kunderna idag förvÀntar sig dessutom att företag ska ta socialt ansvar och arbeta för ett hÄllbart samhÀlle. MÄnga företag vÀljer idag att kommunicera ut sitt sociala ansvar för att möta kundernas behov och skapa vÀrde för dem. Det har bidragit till att företag mÄste förÀndra sin bild av deras varumÀrkeskommunikation ut till kunderna.SyfteSyftet med uppsatsen Àr att utifrÄn ett företagsperspektiv undersöka hur skobranschen kommunicerar ut CSR genom att kartlÀgga följande delsyften:Klargöra i vilken utstrÀckning skobranschen förmedlar CSR till konsumenterna.Tydliggöra hur CSR pÄverkar ett varumÀrke.Belysa hur branschen kan implementera CSR i varumÀrket.MetodVi har i denna studie valt att anvÀnda oss av en kvalitativ forskningsmetod dÀr uppsatsen grundat sig i en abduktiv ansats. Valet av metod var för oss sjÀlvklar dÄ vi ville komma nÀrmare problemet samt fÄ en djupare förstÄelse utifrÄn skobranschens perspektiv.

Denna uppsats har behandlat aktiva policydokument under införandet av skattelÀttnader fo?r hushÄllstja?nster. Syftet med denna undersökning har varit att studera den genuskonstruktion som kan tolkas genom en diskursiv framstÀllning av proposition 2006/07:94 om skattelÀttnader fo?r hushÄllstja?nster - dÀr fortsÀttningen av detta syfte har varit att undersöka hur denna genuskonstruktion samt hur andra sociala relationer ur ett intersektionellt perspektiv, kan tolkas ur ett jÀmsta?lldhetsperspektiv. Studien har haft sin utgÄngpunkt fra?n Carol Bacchis analysmetod ? What?t the problem represented to be? Denna metod utgÄr frÄn hur problemet framstÀlls genom att studera vilken lösning som presenteras.

Detta examensarbete utreder frÄgestÀllningen om den sÄkallade "olyckskorpen" ? alltsÄ yrkesarbetaren som Àr inblandad i flertalet arbetsplatsolyckor ? verkligen existerar. FrÄgan Àr lite av kontroversiell typ och har diskuterats sedan 1940-talet, utan nÄgot avsevÀrt utslag eller dokumenterat alster.Samarbetspartner blev NCC Construction och tvÄ av deras stora arbetsplatser i StockholmsomrÄdet valdes som mÀtfÀlt; Söderby samt Frösunda.Undersökningen baserades pÄ datainhÀmtning genom enkÀtformular till yrkesarbetare och ledning pÄ de utvalda arbetsplatserna, genom erfarenhetsinhÀmtning frÄn platschefer och lagbasar inom NCCs organisation samt frÄn YTH-studenter pÄ byggprogrammet. Författarnas egen erfarenhet frÄn branschen har ocksÄ vÀgts in i bearbetningen.Resultatet gav ingen olyckskorp att sÀtta fingret pÄ, men en indikation frÄn samtliga hÄll att egenskaper som kan knytas till olyckskorpen förekommer i branschen. Detta gav upphov till en teoretisk modell att anvÀndas för att ringa in olyckskorpar pÄ individuell nivÄ i en vidare undersökning..