Sök:

Sökresultat:

32 Uppsatser om Bostadsprojekt - Sida 2 av 3

Arkitektens roll i bostadsutvecklingsprojekt: En studie om att koppla samman gestaltning och arkitektonisk kvalitet med den totala optimeringen av fastighetsförädlingen.

Stockholms bostadsmarknad är i nuläget avvaktande och försiktig. Bankerna är mycket selektiva i sina val gällande låntagare och själva lånets omfattning. Detta gäller både företag som driver projekt inom fastighetsutveckling och deras potentiella kunder, privatpersoner. Detta tillsammans med höga markpriser och produktionskostnader gör att byggherrarna får allt svårare att driva lönsamma Bostadsprojekt. Med den rådande situationen på marknaden ligger utmaningen i att skapa rätt produkt som attraherar köpare och optimerar fastighetsvärdet.

Utveckling av fastigheten Hydro : Framtagning av förslagshandlingar

Sölvesborg är en stad under expansion, dit lockas folk av en lantlig idyll nära havet. Sölvesborgs kommun har som mål att öka invånarantalet från 16 000 till 20 000 fram till år 2020. Kommunen äger fastigheten Hydro vilken är centralt belägen i Sölvesborg i anslutning till tågstationen. Idag används fastigheten Hydro till en parkeringsyta och kommunen vill att fastigheten ska planeras om för att bli en ny central knytpunkt i Sölvesborg som binder ihop tågstationen och förlänger centrumstråket. Detta examensarbete leder till färdiga förslagshandlingar för fastigheten.

Miljöbyggnad nivå Silver : Fallstudie brf Stenhuggaren

De senaste decennierna har miljö och hållbarhet fått en större betydelseför bygg- och fastighetsbranschen. En rad miljöcertifieringar förbyggnader har vuxit fram.Miljöbyggnad enligt Sweden Green Building Council (SGBC) är ettsvenskt certifieringssystem för att certifiera byggnader inom Energi,Inomhusmiljö och Byggvaror. En certifierad byggnad enligtmiljöbyggnad kan erhålla betyg guld, silver eller brons.Fallstudie har gjorts av brf Stenhuggaren, ett Bostadsprojekt där 47bostadsrätter ska byggas, där byggherren HSB Göta:s ambition är attcertifiera byggnaden för Miljöklassning nivå Silver, som är ett led i attnå företagets övergripande klimatmiljömål.Arbetet har bestått av litteraturstudier, intervjuer med medverkandekonsulter i projektet, studier av konsulternas resultat av projekteringensamt undersökning av vad entreprenören ska göra i det praktiskagenomförandet av byggnationen för att säkerställa att uppställda målnås. Manual 2.1 (utgåva 120101) Bedömningskriterier förnyproducerade byggnader, enligt SGBC, har utgjort en del avunderlaget i denna rapport.En av slutsatserna som kommit fram i arbetet är att entreprenörensarbete i produktionen med miljöklassning inte har den betydelse somförfattaren antog inledningsvis, utan det huvudsakliga arbetet ligger iett gediget arbete vid projektering.Att utveckla miljö-och hållbarhetsarbete i projektering kan skapa godförutsättning för att fler byggnader på sikt blir miljöklassade. Detta kan iett längre perspektiv innebära kvalitativa och hållbara byggnader..

Kommuners krav på bostadsbyggande : En studie om förekomsten av särkrav

Sedan en tid tillbaka har det uppmärksammats att flera svenska kommuner ställer högre krav på byggnadsverks tekniska egenskaper än Boverket när de tecknar markanvisningsavtal, det vill säga, genomförandeavtal för markexploatering av kommunalägd mark. Detta torde i princip vara tillåtet då kommunerna i dessa fall agerar som markägare och inte som myndighet, men däremot är det inte möjligt att ställa sådana krav vid exploatering av privatägd mark enligt nuvarande lagstiftning. Trots detta har det framkommit många påståenden om att sådana krav, så kallade särkrav, likväl förekommer och att dessa orsakar stora merkostnader för byggherrar. Huruvida detta stämmer har dock inte kontrollerats och det har fram tills nu inte funnits någon tydlig bild av vilka krav olika kommuner egentligen ställer. Denna uppsats är avsedd att undersöka den faktiska förekomsten av särkrav i Bostadsprojekt genom att granska de exploateringsavtal och planhandlingar m.m.

Bedömning av hjälpinsatser för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ur ett genusperspektiv

PROBLEM: Miljöfrågor innefattar ofta komplexa samband som är svåra att analysera och presentera på ett enkelt sätt utan att göra grova förenklingar. Därför finns det ett behov av verktyg som är lättanvända utan att för den skull gör avkall på transparens och nyansering av resultat. Med fortskridande urbanisering blir hållbar stadsutveckling en avgörande faktor i arbetet för en hållbar utveckling.SYFTE: Syftet med denna uppsats är att undersöka två verktygs lämplighet för att fram­ställa indikatorer för hållbar stadsutveckling. Dessa indikatorer används sedan för att utvärdera miljöpåverkan från uppvärmning i fyra Bostadsprojekt med tydlig miljöprofil.METOD: Tillvägagångssättet är en induktiv metod där vi har samlat in empiriska data för att analysera dessa och komma fram till ett resultat.RESULTAT: EFFem är ett transparent och lättanvänt verktyg att använda för att skapa indi­katorer som visar på undersökta projekts hållbarhet. Resultaten är nyanserade men inte alltid entydiga.

ICT-behov och -verktyg inom byggproduktion : En undersökning av användbarheten, användarvänligheten och implementeringsförutsättningar av ett ICT-program

Byggproduktionen är, på grund av sina invecklade arbetsmoment och dynamiska arbetsplatser, drabbad av svåra informations- och kommunikationsproblem. Veidekke Sverige AB använder sig av virtuellt byggandet (VDC) för att lösa dessa hinder i utförandet av sina projekt. VDC tillämpar flera olika informations- och kommunikationstekniker (ICT) och har visat sig vara lönsamt vid projektering. Under projektering med VDC samlas alla beslutsbehöriga parter i ett interaktivt rum där information förmedlas snabbt och effektiv med hjälp av olika visualiseringstekniker. Då VDC saknar liknande arbetsmetoder som kan tillämpas i produktionen, används fortfarande traditionella informations- och kommunikationsprinciper.Genom ett samarbete med Veidekke implementerades ett ICT-program i ett Bostadsprojekt för att undersöka hur dess funktioner påverkade de rådande informations- och kommunikations-problem.

Från branschspecifik till generell intäktsredovisning : en studie av hur tre svenska byggbolag påverkas av IASB:s föreslagna förändringar av intäktsredovisningen

Bakgrund och problem: Intäkter är en viktig post i den finansiella rapporteringen för användares beslutsfattande. Dock omgärdas intäktsredovisningen av flera svårigheter gällande bedömningar av när och till vilket belopp intäkter ska redovisas. Detta är speciellt ett problem vid redovisning av uppdrag som löper över flera redovisningsperioder, vilket är vanligt i byggbranschen. IASB har haft ett förslag till en ny standard för intäktsredovisning ute på remiss och IASB:s främsta syfte är att redovisningen ska vara användbar för användare av finansiella rapporter. Införandet av en ny standard kommer att innebära förändringar i byggbolagens redovisning och därmed även användbarheten i redovisningsinformationen.

Arbetsbeskrivning av  allmänna kostnader : För bedömning och uppföljning inom husbyggnation

I samarbete med Skanska Sverige AB, Region Hus Stockholm Bostäder har detta examensarbete upprättats. Examensarbetet handlar om bedömning och uppföljning av de allmänna kostnaderna, (AK), inom regionen.  Inom husbyggnation är de allmänna kostnaderna en del av projektets totalkostnad och är i de flesta fall svåra att beräkna. Delar av Region Hus Stockholm Bostäder har arbetat med att ta fram erfarenhetsvärden och nyckeltal, för att få ökade kunskaper om AK i projekten och därigenom underlätta bedömningarna för prissättning i kommande projekt. Syftet är att försöka bidra till högre produktivitet genom att göra bättre bedömning, uppföljning och erfarenhetsåterföring med hjälp rekommendationer. Målet är ta fram en generell beskrivning av en rekommenderad arbetsrutin som ska ha en ?best practice? funktion för framtida arbeten.

Nyttan med 3D-modell i produktionsplanering vid bostadsprojekt

I takt med att besökare och patienter ökar måste kontinuerligt Östra sjukhuset verksamhet utvecklas. Detta medför omläggningar i trafiken och förflyttningar av verksamheter. Idag finns flertalet brister kring Östra sjukhusets fysiska planering som behöver ses över, dessa är bland annat trafikflöden, säkerhetsaspekter och parkeringsmöjligheter.Rapporten redogör för förändringar i den fysiska planeringen som förbättrar dess utformning. Genom studier av relevant litteratur och diskussioner med expertis har förslag av problemområden tagits fram. Dessa har sedan bedömts efter listor av deras respektive för- och nackdelar som kunnat urskiljas.Arbetet visar framtagandet av ett väl fungerande förslag som kan verka som en bas för idéer till nutida och framtida förändringar kring den fysiska planeringen.

Värdeflödesanalys: en metod för effektivisering av
bostadsbyggande

Som ett sätt att effektivisera produktionen har Lean blivit ett populärt tankesätt inom byggbranschen. Lean har sin grund i bilindustrin och Toyota Production System men har anpassats till förutsättningarna inom byggindustrin. Tanken med Lean är att öka effektiviteten i produktionen genom att eliminera värdeförluster som förbrukar resurser och inte tillför kunden något värde. Dessa värdeförluster definieras ofta som slöseri i form av materialspill, tidsförluster, omarbete, överarbete, transporter och lager. Slöseriet i byggprojekt kan motsvara upp till 30-35% av projektets totala produktionskostnad.

Kartläggning av kvalitetsbrister i bostadsproduktionen: en
fallstudie av garantibesiktningar på ett svenskt
entreprenadföretag

Enligt kvalitetsutvecklingens grundregel finns det alltid sätt att åstadkomma högre kvalitet till en lägre kostnad. Att identifiera kvalitetsbrister är nödvändigt för att få en bild över var i organisationen förbättringsåtgärder bör sättas in. Studien har utförts i bostadsproduktionen på ett entreprenadföretag i Sverige. Inom företaget finns en vetskap om problematiken med åtgärder och efterföljande kostnader i och med garanti-besiktningsanmärkningar. Examensarbetets syfte är: Att inom företagets bostadsproduktion kartlägga kvalitetsbrister som identifieras i samband med garantibesiktningen samt analysera orsaker till dess uppkomst.

Självkompakterande betong : Ytjämnhet utan efterbehandling

Betonggjutning är ett tungt moment inom byggproduktion och entreprenörer har länge använt betong med flyttillsats för att få en mer lättarbetad betong. Ändå har det krävts långa arbetspass och många tungarbetade moment. Efter lasernivellering, vibrering, slodning och glättning har man kunnat uppnå en yta som nästan är helt jämn. Dock ej så jämn att avjämningsmassa kunnat elimineras för att inte få sviktande parkett eller buktande plastmattor.Självkompakterande betong (SKB), eller vibreringsfri betong som man först kallade den, forskades fram på 80-talet i Japan och dök upp i Sverige i slutet på 90-talet. Det är en betong som innehåller en flyttillsats och en så kallad filler vars gemensamma egenskaper ger en betong som har bibehållen homogenitet samtidigt som den fyller ut formen och omsluter armering endast genom gravitationskraften.

Planering av planeringen : Kommuners arbete med prioritering och tidsplanering av detaljplaner

Examensarbetet syftar till att redovisa hur fyra olika kommuner i Stockholmsområdet, Huddinge, Nacka, Sollentuna och Vallentuna, arbetar med prioriteringar och initiala tidsplaner för samhällsbyggnadsprojekt. Syftet är även att göra en studie över hur väl initiala uppskattningar i samband med planuppdrag för detaljplanearbetets tidsåtgång stämmer överens med verkligt utfall.Sveriges kommuner ansvarar för fysisk planering och ska se till att kommunen tillfredsställer behovet av bostäder och allmänna funktioner. Rutinerna för hur prioriteringar för samhällsbyggnadsprojekt utförs och redovisas varierar stort mellan kommunerna. Huddinge framställer årligen ett av kommunfullmäktige antaget styrdokument som avser tre år och omfattar både prioriteringar projekten sinsemellan och tidsplaner för respektive projekt. Både aktiva och framtida projekt redovisas i dokumentet.

Internationell bygglogistik vid installationsinköp: En studie om materialansvar mellan entreprenör och underentreprenör

Ökad internationell volym är en trend inom byggbranschen som funnits under en tid där de stora svenska byggbolagen är pådrivande. Skanska försöker leda denna utveckling genom att ta in utländska underentreprenörer inom utvalda segment som kan hjälpa till att både sänka kostnaderna men även möta den ökade efterfrågan för bostadshus och kommersiella fastigheter som finns i dagsläget. Denna studie är ett led i denna utveckling och bidrar med ett sätt för Skanska att öka de internationella volymerna och samtidigt säkerställa att materialet uppfyller de krav på miljö, kvalitet, arbetsmiljö, säkerhet och kostnader som ställs. Syftet med detta examensarbete är att studera hur ansvaret för materialförsörjningen bör vara utformad när Skanska köper in utländska installationsunderentreprenader. Studien är ett led i Skanskas arbete med att minska risken, minimera kostnaderna samt öka volymen på de internationella inköpen.

Samverkan mellan byggherre och byggentreprenör - hur ökad samverkan påverkar byggprocessen

Titel: Samverkan mellan byggherre och byggentreprenör? hur ökad samverkan påverkar byggprocessenFörfattare: Hanna LjungqvistAnna WesslingHandledare: Civ.ing. Jerker Lessing, Industridoktorand Tyréns AB och avd. för Projekteringsmetodik LTH.Civ.ing. Christoffer Persson, Entreprenadingenjör Peab Sverige ABProblemformulering: Hur ter sig samverkan mellan en byggherre och byggentreprenör och hur kan ökad samverkan påverka byggprocessen? Hur arbetar Peab Sverige AB för att skapa ett förtroende och ett ökat mervärde idag och hur kan de förändra det arbetssättet på lång och kort sikt?Syfte: Syftet med rapporten är att genom studier och analyser kartlägga arbetssättet mellan en byggentreprenör och en byggherre i ett samverkansprojekt.

<- Föregående sida 2 Nästa sida ->