Sök:

Sökresultat:

369 Uppsatser om Bostäder nära vattnet - Sida 5 av 25

GrönflÀckig padda - TillvÀxt och metamorfos hos yngel

I detta arbete testades en hypotes som sÀger att yngel av grönflÀckig padda (Bufo viridis) kan tÀnkas utsöndra en viss kemisk substans i vattnet för att hÀmma andra yngels tillvÀxt. Hypotesen grundades pÄ en australiensisk studie av Crossland & Shine (2012). De gjorde en studie pÄ yngel av agapadda (Rhinella marina) dÀr de upptÀckte att ynglen producerar en vattenburen kemisk substans i vattnet som hÀmmar tillvÀxten. Idén om att anvÀnda en grupp med enbart syskon och en grupp med yngel frÄn flera honor kom av att det finns nÄgot som kallas för ?kin recognition?, vilket i försök visat att det finns arter som med hjÀlp av feromoner kan kÀnna igen nÀra beslÀktade individer (Devall et al.

Opera i Stockholm, StadsgÄrdskajen

Den nya Stockholmsoperan Àr placerad lÀngst ut pÄ StadsgÄrdskajen, i blickfÄnget för bÄde Stockholms inlopp och stadskÀrna. Byggnaden klÀttrar uppför FÄfÀngan med sitt snirklande system av terrasser och ramper, och förbinder dÀrmed vattnet och kajpromenaden med berget, leder upp och över det till Folkungagatan. Rörelsen fortsÀtter inuti operan i byggnadens egen topografi, med entréer och utblickar Ät olika hÄll och pÄ flera nivÄer. Till dessa ansluter publika ytor som restauranger och utstÀllningar, som Àr öppna för fler Àn bara operabesökaren..

Kalmar Tullhamn i förÀndring - ett planförslag för platsen dÀr stad möter vatten pÄ kulturhistorisk grund.

Trots den centrala lokaliseringen och det vackra lÀget vid vattnet upplevs Tullhamnen som en av Kalmar centrums baksidor. Tullhamnen kÀnnetecknas idag av stora asfaltytor som upplÄts för bilparkering och trafikstrÄk. All vattenkontakt i omrÄdet avsÀtts idag för bilens ÀndamÄl - för parkering och vÀgar. Uppsatsen undersöker hur Tullhamnens möjligheter kan tas tillvara och utvecklas utifrÄn sina planeringsförutsÀttningar. Arbetet kretsar kring tre identitetsbÀrande grundförutsÀttningar; * Den centrumnÀra lokaliseringen. * Den nÀrvarande kulturhistorien genom riksintresset för kulturmiljö som omfattar hela centrala Kalmar.

SamhÀllsansvar som varumÀrkesbyggande inom modebranschen: en
fallstudie av Nudie Jeans Co

Tillverkningen av textilier och odling av bomull Àr ett av vÀrldens allvarligaste miljöhot dÄ dagens snabba trender inom inredning och mode ökar konsumtionen av billiga textilier varje Är. Detta förstör miljön dÄ vattnet som gÄr Ät för bomullen bestÄr av konstbevattning och vattnet som inte dunstar bort eller som vÀxterna tar upp bestÄr av extrema mÀngder gifter och rinner rakt ut i dricksvattnet. Förutom detta fÄr Àven 3 miljoner mÀnniskor svÄra förgiftningar och över 20 000 dör i bomullsodlingar varje Är. Denna uppsats fokuserade pÄ ett samhÀllsansvar för företag inom modebranschen Syftet med denna uppsats var att beskriva varumÀrkesstrategier för ett företag inom modebranschen som tar ett samhÀllsansvar. Jag har försökt att svara pÄ detta syfte genom att anvÀnda mig av tre forskningsfrÄgor: Hur kan varumÀrkesidentiteten beskrivas för ett företag inom modebranschen som influeras av ett samhÀllsansvar, Hur kan positioneringen beskrivas för ett företag inom modebranschen som influeras av ett samhÀllsansvar, Hur kan marknadskommunikationen beskrivas för ett företag inom modebranschen som influeras av ett samhÀllsansvar? Jag har Àven valt att undersöka ett fallstudieföretag för att besvara mitt syfte.

VÀrmeÄtervinning frÄn smidesprocess : VÀrme frÄn smidesprocess blir varmvatten

SammandragDetta examensarbete utförs i samarbete med företaget Componenta Wirsbo AB. Componenta smider detaljer till den tunga fordonsindustrin. Företaget anvÀnder sig av sÀnksmide dÀr materialet formas genom slag frÄn tvÄ rörliga verktyg. Smitt material har mycket goda hÄllfasthets egenskaper samt en mycket homogen struktur.Företaget har som miljömÄl att minska sin uppvÀrmningsenergi med 5 %. Componenta arbetar Àven med ett Leanprojekt som ska leda till en mer kontinuerlig produktion.

Nunna nr 3

Göteborg har ett geografiskt lÀge nÀra vattnet, vilket gör att en stor del av mÀnskligaaktiviteter sker i anslutning till vattnet. Med tiden har marken nÀra vattnet blivit allt merattraktiv för att anlÀgga bebyggelse för mÀnniskor att bo och verka i. Det finns dockriskomrÄden i de vattennÀra delarna av Göteborg som kan bli drabbade av till exempelöversvÀmningar till följd av havsytans höjning och ökad nederbörd. Allteftersom att deekonomiska motiven till utbyggnad av mÀnskliga verksamheter nÀra vattnet ökar, gÄr dentekniska utvecklingen för att kunna fortsÀtta exploateringen i kustnÀra omrÄden framÄt, vilketgör att dilemmat kvarstÄr. Kanske Àr det inte lÀmpligt att uppföra bebyggelse vid Àlven sominte Àr sÀkrat mot översvÀmningar och vattennivÄhöjningar.

Specifik omvÄrdnad under ambulanstransport vid hjÀrtinfarkt-JÀmförande studie mellan kvinnor och mÀn

Studie av koldioxidgradienter i havets ytskiktSofia SöderholmDenna studie bygger pÄ ett nyligen utvecklat instrument som har mÀtt koldioxidkoncentrationer pÄ tre olika djup i vattnet samt en nivÄ i luften. DÄ detta instrument var oprövat i vatten har en utvÀrdering av mÀtmetodens lÀmplighet för vattenmÀtningar utförts. Syftet med mÀtningarna var att undersöka ytvattnets vertikala koldioxidgradient för att med hjÀlp av denna kunna beskriva flödet av koldioxid mellan hav och atmosfÀr bÀttre. Detta flöde Àr en viktig del av den globala kolcykeln och en djupare förstÄelse för koldioxidflödets beteende kan i framtiden bidra till mer noggranna klimatprognoser. Hur de berÀknade flödena frÄn profilinstrumentet pÄverkas av temperaturgradienterna i vattnets ytskikt har Àven det studerats.

Algblomning i dammar, i stad och pÄ golfbanor :

Att anlÀgga vÄtmarker och dagvattendammar inom urban miljö och golfbanor Àr i dag av stort intresse. Vid nyproduktion eller ombyggnation av bostadsomrÄden finns det idag ett stort intresse att ta hand om dagvattnet lokalt (LOD). Dammar anlÀggs dÀrför inom bostads- och industriomrÄden för att fördröja flödet, d.v.s. att förhindra översvÀmningar och för att reducera mÀngden nÀrsalter och tungmetaller. Dammarna pÄ golfbanor byggs till stor del av spelstrategiska och estetiska orsaker, men till viss del Àven för att kunna anvÀndas som vattenreservoarer. Vissa konstruktioner och förhÄllanden medför dock att algblomningen tidvis blir mycket omfattande, vilket innebÀr att dammarna förlorar en stor del av sin prydnad och ger ökade skötselkostnader.

Mellan lag och verklighet. En studie av svenska kustkommuners f?rvaltning av grunda mjukbottnar i kustzonen.

Grunda mjukbottnar i Sveriges kustvatten utg?r biologiskt v?rdefulla milj?er med funktioner som n?ringsoms?ttning, erosionsskydd och viktiga livsmilj?er f?r fisk. Trots detta ?r dessa habitat kraftigt hotade av ?kad exploatering kopplad till bebyggelse, turism och infrastruktur. Studien syftar till att unders?ka hur svenska kustkommuner hanterar skyddet av grunda mjukbottnar i f?rh?llande till befintlig lagstiftning och nationella riktlinjer.

Opera i Stockholm, Nya VĂ€rtastaden

OPERA Kan en Opera som byggnad gestalta olika sorters skÄdespel om upplevelser i det byggdas helhet?Det Àr en frÄga som legat som inspiration i det hÀr projektet. Platsens stora skala, saknad av vÀxtlighet och det rÄa utomhusklimat, tillsammans med programmets kvadratmeterytor, har resulterat i ett projekt som handlat om ett artificiellt landskap. De tvÄ operadelarna gestaltas i tvÄ berg som ligger och vilar lÀngst ut pÄ piren. De tvÄ bergen Àr en komposition som tillsammans strÀvar efter helhet dÀr byggnaden vill berÀtta vilka delar som helheten bestÄr av. Mellan bergen finns en stig som leder upp till entrén.

En egen vÀrld vid Än

Vi hade en skissuppgift i bo?rjan av kandidatprojektet, da?r vi skulle fundera o?ver va?r passion till arkitekturen. Min passion kan vara minnet av en byggnad, ett rum, da?r jag ka?nt ett sug i magen. Jag inspireras av film, teater, foto och konst.

Bebyggelseutveckling i det vattennÀra stadsrummet Göteborg - En fallstudie om behovet av planering kring klimatrelaterade risker i lÄglÀnta omrÄden

Göteborg har ett geografiskt lÀge nÀra vattnet, vilket gör att en stor del av mÀnskligaaktiviteter sker i anslutning till vattnet. Med tiden har marken nÀra vattnet blivit allt merattraktiv för att anlÀgga bebyggelse för mÀnniskor att bo och verka i. Det finns dockriskomrÄden i de vattennÀra delarna av Göteborg som kan bli drabbade av till exempelöversvÀmningar till följd av havsytans höjning och ökad nederbörd. Allteftersom att deekonomiska motiven till utbyggnad av mÀnskliga verksamheter nÀra vattnet ökar, gÄr dentekniska utvecklingen för att kunna fortsÀtta exploateringen i kustnÀra omrÄden framÄt, vilketgör att dilemmat kvarstÄr. Kanske Àr det inte lÀmpligt att uppföra bebyggelse vid Àlven sominte Àr sÀkrat mot översvÀmningar och vattennivÄhöjningar.

Minskning av fÀrskvatten- oljeförbrukning vid Zetterströms Rostfria AB Molkom

Sammanfattning Företaget Zetterströms Rostfria AB i Molkom producerar vÀrmevÀxlare till olika ÀndamÄl. I produktionen anvÀnder Zetterströms en sömsvets som krÀver kylvatten. MÀngden kylvatten som gÄr Ät under ett Är Àr cirka 2016m3. Svetsen gÄr pÄ olika effekter beroende pÄ vad för typ av plÄt som svetsas, om den Àr tjock eller tunn. Vid svetsning av en tjock plÄt körs svetsen pÄ högre effekt Àn om det svetsas en tunnare plÄt.

Odling i sand : En undersökning av markfysikaliska egenskaper hos sandjordar och om anlÀggning av odlingsbÀddar

Syftet med examensarbetet Àr att försöka förklara de markfysikaliska egenskaperna hos en sandjord och hur det med hjÀlp av olika kornstorlek Àr möjligt att uppnÄ dessa egenskaper i en odlingsbÀdd. Sandjordar kan anses som problematiska dÄ de har svÄrare att behÄlla fukten i jorden och dessutom Àr nÀringsfattiga. Detta gÀller sÄvÀl artificiella som naturliga sandjordar. Vattnet kan beroende pÄ kornstorlek och tillförsel av mull ha lÀttare eller svÄrare att förflytta sig i marken. Detta kan vara avgörande för hur en vÀxt överlever och trivs i en sÄdan miljö.

Reningsmotiv i dopritualen : Vad blir dopkandidaten renad frÄn?

I Svenska kyrkan rÀknas dopet och nattvarden som sakrament. Med sakrament menas en handling som Jesus Kristus uppmanat sina efterföljare att utöva. I Matt 28: 19 uppmanar Jesus lÀrjungarna att ? GÄ dÀrför ut och gör alla folk till lÀrjungar: döp dem i Faders och Sonens och den helige Andes namn?. Vid lÀsning av Martin Luthers Stora katekes, vilken ingÄr i Svenska kyrkans bekÀnnelseskrifter, ? kÀnneteckna dopets kraft och verkan, som bestÄr just i den gamle Adams dödande och dÀrefter den nya mÀnniskans uppstÄndelse? (2010, 481).

<- FöregÄende sida 5 NÀsta sida ->