Finns det ett samband mellan belöningssystem och finansiell aktieägartillväxt i publikasvenska företag? En intressant och högaktuell fråga, som det visade sig, och som kommeratt försöka besvaras i denna uppsats.Inledningsvis undersöktes om det fanns någon relevant svensk statistik som kunde belysade exekutiva ledarnas förtjänstutveckling under senare år. Statistiska Centralbyrånsinkomststatistik gav inte svar på frågan. LO-ekonomernas statistik visade sig vara relevantoch bekräftade mitt antagande att inkomstutveckling för denna grupp varit osedvanligt god.Med antagandet bekräftad och således stärkt i tron ställdes tre frågor som uppsatsens syftevar att besvara:Fråga 1 Hur ser de belöningsmodeller ut som tillämpas av svenska företag avseendeersättningar till medlemmar i företagens exekutiva ledningsgrupper?Fråga 2 Hur förhåller sig de tillämpade belöningsmodellerna till relevant belöningsochmotivationsteori?Fråga 3 Finns det ett samband mellan aktieägarnas finansiella utveckling i dessa företagoch företagens belöningar till den studerade yrkesgruppen?Lämpliga teorier att applicera på de undersökta företagens belöningsmodeller visade sigvara agentteorin och förväntansteorin.

Bakgrund: En pågående trend inom hälso- och sjukvården är införandet av marknadsreformer. Den lag som ska tillämpas när ett vårdvalssystem införs är lagen om valfrihetssystem (LOV). På grund av att landstingen är självstyrande kan formerna för organisation och styrning variera.Syfte: Att undersöka och beskriva hur landsting praktiskt arbetar med att följa upp privata vårdgivare inom primärvården, med avseende på kvalitet i vården.Metod: Deskriptiv fallstudie med triangulering.Resultat: I alla de tre fallen framhålls att uppföljningen av de offentliga och privata vårdcentralerna är likadan. Det görs uppföljning av samtliga vårdcentraler en gång per år. Till denna samlas data in från olika källor.

Bakgrund och problem: Under finanskrisen har bonusutbetalningar diskuterats och kritiserats flitigt. De senaste åren har flera fall där det förekommit bokföringsbrott uppmärksammats och de mest omtalade är WorldCom och Enron. Under 2009 har många börsnoterade svenska bolag tvingats sänka ersättningarna till sina verkställande direktörer samtidigt som andra visat en ökad bonusutbetalning jämfört med föregående år. Bonusutbetalningar är kontantutbetalade ersättningar och klassificeras som kortsiktiga incitamentsprogram. De baseras på variabler mätt över ett år eller kortare period.

Bakgrund och problem: Under inledningen av 2009 har ersättningsfrågor debatterats flitigt.Rörlig ersättning har kritiskt ifrågasatts, och då framförallt i form av monetär bonus.Långsiktiga incitamentsprogram, utformade som aktierelaterade ersättningar, har inteomfattats av debatten i samma utsträckning. Proportionerna i debatten har skapat ett intressesom ligger till grund för studien. Är långsiktiga incitamentsprogram mindre vanligtförekommande och är det i så fall det som är anledningen till mindre fokus kring det idebatten? Debatten har väckt ett intresse som ligger till grund för att utreda hur omfattandeanvändandet av aktierelaterade ersättningar är, samt om det skiljer sig mellan företag medolika karaktärsdrag.Syfte: Studiens syfte är att undersöka om det finns skillnad i användandet av aktierelateradeersättningar beroende på ett företags karakteristika.Avgränsningar: Studien avgränsar sig till att undersöka företag listade på NASDAQ OMXStockholmsbörsens Large Cap respektive Mid Cap. Vidare avgränsar sig studien från attundersöka andra karaktärsdrag för företag än branschtillhörighet, storlek mätt som omsättningsamt ägarstruktur mätt som den röststarkaste ägarens röstandel.Metod: Studien utförs med en kvantitativ ansats där data inhämtats från respektive företagsårsredovisningar för 2007 och 2008.

Relationer finns runtomkring oss, såväl privata som offentliga. Även inom marknadsföringen utgörs grunden av relationer och under 90-talet spred sig relationsmarknadsföringen snabbt som begrepp. Relationsmarknadsföringens främsta syfte anses av somliga varar att skapa lojalitet bland befintliga kunder och ett sätt att skapa lojalitet mellan ett företag och dess kund är genom en kundklubb. En kundklubb kan bli en lönsam investering vilket kan vara en av anledningarna till att kundklubbar blivit en aktivitet som många företag använder sig av. Dessutom är en kundklubb ett bra sätt för ett företag och företagets kunder att kommunicera med varandra samt engagera klubbmedlemmarna.

Under många år har synen på den traditionella marknadsföringen förändrats. I dagens samhälle har det skett en rad förändringar där företagen har börjat fokusera allt mer på en kundorienterad marknadsföring istället för massmarknadsföring. Det har blivit allt viktigare för företagen att utveckla en god relation till kunderna för att bidrag till kundlojalitet. De flesta branscher är starkt konkurrensutsatta och måste slåss för sina kunder och för sin försäljning. De senaste åren har en rad olika lojalitetsskapande metoder vuxit fram vars syfte är att behålla kunderna via lojalitetsprogram.

Ersättningar till ledande befattningshavare har alltid varit en känslig fråga då de skiljer sigmarkant från de klassiska, svenska industriarbetarlönerna. Både formen och nivåerna ärannorlunda, vilket i sig inte är något nytt. Vad som har väckt intresset för den här uppsatsen äratt det de senaste åren har växt fram en allt större debatt där intressenterna till de börsnoteradebolagen höjt sina röster mot de rörliga ersättningssystemen. I bakgrunden till debatten liggerde uppmärksammade bonusskandaler som varit i Sverige, vilket har utlöst reaktioner somkrav på förbättring av ersättningssystemen i det svenska näringslivet generellt sett. Tidigareundersökningar har gjorts angående ersättningssystemen som visar att svåra konstruktioner,plötsligt förhöjda nivåer samt otillräcklig genomlysning av bolagens information legat tillgrund för att omgivningens förtroende brister för bolagens sätt att ersätta sin ledandebefattningshavare.

Idag pågår en debatt mellan företagens olika intressenter angående aktiemarknadens resursutnyttjande, speciellt rörande utdelningspolitiken i de svenska börsbolagen. Åtskilliga ägare vill se ökade utdelningar och menar att kapitalmarknaden bättre än företaget kan investera pengarna i lönsamma projekt. Ledningen å sin sida motsätter sig detta och hävdar vikten av en god likviditet inför framtida investeringar. Motsättningarna blir dessutom än större då företaget har stora fria kassaflöden. Vid ett stort fritt kassaflöde har ledningen incitament till att investera i projekt med negativa nettonuvärden.

Bakgrund/Problem: Rörlig lön har under det senaste kvartalet utgjort en alltmer betydande del av ledande befattningshavares lön i hela västvärlden. I Sverige har rörlig lön även blivit vanligare. Rörlig lön eller ersättning kan till exempel vara bonus, aktie- eller optionsbaserad ersättning. Ett typiskt belöningssystem till chefer består vanligtvis av baslön, förmåner, rörlig lön, långsiktig incitament och en pensionslösning. Sammansättningen av en ledande befattningshavares totala ersättning har ofta diskuterats där bland annat ersättningsnivåerna till chefer bör vara legitima och möta förståelse bland företagets intressenter.

Bakgrund: Rörliga ersättningar och så kallade bonusar har varit väldigt debatterat i Sverige sedan finanskrisen 2008 och åsikten huruvida de de är av positivt karaktär eller inte är delad. Bonus har blivit vanligare och vanligare i Sverige under den senaste tiden samtidigt som företagsledarens lön växt i snabbare takt än den genomsnittlige inkomsttagaren. Den finns en hel del forskning gjord inom området men många visar olika resultat och kommer fram till skilda slutsatser. Problemet är att det är svårt att jämföra bonusar mellan varandra. Dessutom finns det ett metodproblem eftersom det finns många andra faktorer förutom bonussystemet som spelar in på företagets framgång som kan vara svåra att bortse ifrån i en studie.Problem: Frågan om ett incitamentsprogram fyller sin funktion finns att hitta i litteraturen i corporate governance och därför är forskningsfrågan: Hur relaterar SEB:s incitamentsprogram för ledande befattningshavare till litteraturen i corporate governance?Syfte: Syftet med studien är att i en jämförelse med litteraturen och utformningen av SEB:s incitamentsprogram analysera skillnader och undersöka vad de kan betyda ur ett effektivitetsperspektiv.

Service är ett svårdefinierat ord och upplevs på olika sätt beroende på situation och person. Service kan också yttra sig, och erbjudas på olika sätt beroende på organisation. Tanken med uppsatsen var att undersöka hur service genom personlig kontakt upplevs i en offentlig organisation, där service kanske inte direkt förknippas med just den organisationen, nämligen Skatteverket. Undersökningen genomfördes på Skatteverkets lokalkontor på Södermalm i Stockholm under våren 2004. Större delen av materialet samlades in på plats genom enkäter, som besökarna besvarade.

Avfall är ett växande problem i världen och med ökat fokus på hållbarhet har återvinning fått en större roll i dagens samhälle. För att hantera återvinningen finns återvinningsstationer där mycket av insamlingen av material sker. Dessvärre får planering av återvinningsstationer inte alltid tillräckligt med uppmärksamhet, vilket kan bero på kunskaps- och/eller intressebrist i frågan. Förhoppningar inför arbetets start var att reda ut begrepp och ansvarsfördelning samt ge en klarare bild över vad en fysisk planerare kan förväntas göra när det handlar om återvinningsstationer och bistå med relevant information. En fallstudie har gjorts av Malmö utifrån de tre huvudinriktningarna på arbetet: planering, placering och utformning.

Retoriken har ända sedan det antika Grekland och Aristoteles tid varit mansdominerad. Den gode talaren, vir bonus, var en man och de kvinnliga talarna (och skribenterna) har både historiskt och i nutid antingen åsidosatts, förlöjligats eller förminskats. Den kunskap som förmedlas i högre utbildningar inom retorik och som produceras i forskning är till stor del färgad av en manlig norm - trots den feministiska inbrytningen.Kvinnor har fått skapa sina egna retoriska strategier och införandet av ett kvinnligt perspektiv har fått retoriken att förnyas både teoretiskt och praktiskt. Framför allt har det bidragit till att andra aspekter kommit i förgrunden. Detta ligger till grund för min uppsats där jag valt att undersöka hur bestående och statisk den feministiska retoriken är.

Bakgrund och problem: Belöningssystem används ofta som ett styrmedel av företag för att styrasina anställda till att motivera dem att prestera i företagets intresse. För att provision skall fungeraur företagets syn så måste intäkterna öka i samma takt som kostnaderna för att inte provisionen skalläta upp vinsten. Belöningssystem är omdiskuterat och det är många som ställer sig kritiska till attbelöna med monetära medel. Att konsumenter lätt blir övertalade att köpa produkter som de inte harnågon nytta av, är ett av skälen till att staten reglerar allt mer av den belöningspolitik som mångaföretag idag bedriver, trots att det i många av dessa företag är ett välfungerande system till att få deanställda motiverade att prestera sitt yttersta för företaget. Med ett avskaffande avprovisionsbaserad lön måste företaget hitta ett annat sätt att motivera de anställda till att utföra braprestationer i sitt arbete.Frågeformulering: Hur kan ett företag motivera sina anställda till att utföra ett bra arbete somligger i linje med företagets intresse vid en avveckling av provisionsbaserad lön?Syfte: För att besvara vår frågeställning vill vi med denna studie skapa en förståelse kring vad sommotiverar de anställda på Cherry Casino AB samt ge förslag till hur företaget kan belöna braprestationer utan att använda sig av provisionsbaserad lön.Avgränsningar: Vi har avgränsat vår studie till restaurangkasinoverksamheten inom Cherry CasinoAB.

Att vara motiverad beskrivs som att ha en drivkraft att göra någonting, antingen genom uppskattning av aktiviteten eller påverkan från omgivning. Enligt den självbestämmande teorin har medarbetare tre grundläggande behov; kompetens, självständighet och samhörighet som måste vara i balans för att medarbetare ska kunna bli motiverade. Medarbetare kan på en arbetsplats vara omotiverade eller motiverad att utföra sina uppgifter. Genom att vara motiverad kan medarbetaren antingen uppleva inre- eller yttre motivation, där den inre motivationen karaktäriseras av medarbetarens egna inre vilja att engagera sig i arbetsuppgifter. Litteratur av bland annat Vallerand och Houlfort (2003) visar att när ledare påverkar medarbetare att uppnå mål med hjälp av yttre motivationskällor så som bonus eller tidsfrist upplevs yttre motivation.