Bakgrund: Styrelseskandaler som orsakat oroligheter i affärsvärlden har skapat ett behov av ett tydligt regelverk för Bolagsstyrning, den skulle förstärka svenska noterade bolags och svenska börsplatsers konkurrenskraft på den internationella kapitalmarknaden. Den svenska koden för Bolagsstyrning har kommit att bli en viktig del av regelsystemet på den svenska kapitalmarknaden. Den kräver att svenska börsnoterade bolag skall presentera Bolagsstyrningsrapporter. Rapporternas kvalité är viktig för intressenterna som använder sig av Bolagsstyrningsinformation.Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera utvecklingen av tillämpningen av den svenska koden för Bolagsstyrningen. Författarna vill undersöka rapporternas kvalité och se hur den har förändrats mellan åren.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera den företagsinterna implementeringsprocessen rörande Svensk kod för Bolagsstyrning i några företag, diskutera inställningen till Koden och dess självregleringsprincip, samt söka samband mellan dessa beståndsdelar och hur väl företagen följer bestämmelserna.Metod: Vår kvalitativa undersökning baseras på en tidigare utförd kvantitativ studie, varefter vi har använt oss av fallstudier.Teoretiska perspektiv: Den teoretiska referensramen innefattar corporate governance, agentteorin, intressentteorin samt olika organisatoriska förändringsteorier, vilka samtliga kopplas till Svensk kod för Bolagsstyrning. Empiri: Det empiriska materialet är en sammanställning av telefonintervjuer med sakkunniga respondenter med varierade befattningar på sex noterade bolag, vilka har varit involverade i den företagsinterna implementeringen av Koden.Slutsatser: Det finns varierande sätt att implementera Svensk kod för Bolagsstyrning inom ett företag, men våra fallföretag har visat sig använda snarlika metoder. Vidare har vi inte funnit några utmärkande skillnader mellan deras inställning till Koden, dess självreglerande funktion samt sanktioner kopplade till denna. Bortsett från att de företag som till viss del använt sig av extern hjälp har visat sig vara goda kodföljare, har vi inte kunnat påvisa några direkta kopplingar mellan fallföretagens arbetsmetoder, inställning i olika avseenden samt hur väl de följt Koden..

Uppsatsens syfte är att undersöka om Svensk kod för Bolagsstyrning har bidragit till förändringar jämfört med tidigare reglering samt praxis och om så är fallet, få en djupare förståelse för vilka dessa förändringar är. Vi kommer även att utreda vilka för- och nackdelar som Koden har fört med sig. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, då vi har genomfört tre öppna intervjuer. Vår teoretiska referensram har utgått från principal-agentteorin och självreglering. Vi har vidare beskrivit regelverket Koden samtidigt som vi har redogjort för remissinstansernas diskussion kring Kodgruppens betänkande.

I och med det ökade intresset för aktiemarknaden har Bolagsstyrning kommit att växa i betydelse. Bolagsstyrningens aktualitet under de senaste åren har lett till att principer och regler vuxit fram inom området. Den svenska koden för Bolagsstyrning publicerades år 2005 i förhoppning om att förbättra det svenska näringslivet och göra det mer attraktivt för såväl nationella som internationella investerare. De regler som koden innehåller behöver dock inte alltid följas då det finns möjlighet att avvika genom en bra och konkret motivering. Avvikelserna som uppkommer ligger till grund för syftet i denna uppsats och målet är att ta reda på vilka företag det är som vanligen avviker och vad som kännetecknar dessa samt i vilken grad avvikelserna sker.

The debate about questions concerning corporate governance has intensified in Sweden the last decade. From July 1th 2008, the Swedish Code for Corporate Governance was extended to comprise all Swedish companies listed on the OMX Nordic Exchange Stockholm. Our aim with this master thesis is to examine the effect of the Revised Code on Swedish corporate governance and in particular its contribution to creating value or costs. We do this through a qualitative study of 22 interviews with representatives for different interests. With our study, we have found that the Revised Code in several areas has had considerable influence on Swedish corporate governance.

Historiskt sett har begreppet corporate governance, med svensk term Bolagsstyrning, endast haft sekundär betydelse inom det ekonomiska området. Under de senaste åren har dock Bolagsstyrning utvecklats till ett av näringslivets viktigaste fokus. För den breda massan är det främst redovisningsskandalerna under början av 2000-talet som bidragit till den allmänna diskussionen. Corporate governance handlar dock till stor del om att styra bolag så att de uppfyller ägarnas krav på avkastning och därigenom bidrar till samhällsekonomisk effektivitet och tillväxt, dvs. en utgångspunkt utöver kriminella handlingar och bedrägligt beteende.

Titel:En studie om styrelsens oberoendeProblem:Enligt den svenska Bolagsstyrningskoden ska styrelsen vara oberoende i förhållande till bolaget och ägarna. Det har visat sig att flertalet bolag utnyttjar möjligheten att avvika från koden på denna punkt. Ett av kodens syften är att bidra till en förbättrad Bolagsstyrning i svenska bolag, vilket i sin tur ska leda till ökat förtroende för det svenska näringslivet. För att uppnå det blir frågan om hur viktigt det är att styrelsen är oberoende i förhållande till ägarna aktuell.Syfte:Syftet med uppsatsen är att klargöra om det är viktigt och, om så är fallet, varför det är viktigt att styrelsen i ett aktiebolag är oberoende i förhållande till bolagsledningen och bolagets ägare.Metod: Författarna ska besvara sina frågeställningar genom en undersökning av årsredovisningar från samtliga bolag på OMX Stockholm Large Cap samt uttalanden från branschinsatta personer. Författarna använder både en kvalitativ och en kvantitativ metodik.Resultat:Författarna har kommit fram till att de flesta av bolagen som tillämpar Svensk kod för Bolagsstyrning följer kodens rekommendation om att styrelsen ska vara oberoende gentemot bolaget, dess lednings och de större ägarna.Författarna anser även att styrelsens ledamöter ska vara oberoende gentemot bolaget, dess ledning och större ägare med den anledningen att styrelsens arbete ska ta tillvara på samtliga aktieägares intressen..

Inledning: Bolagsskandaler runt om i världen har bidragit till ett strängare sätt att reglera hur bolagen styrs. Enron och WorldCom är två nordamerikanska bolag som varit bidragande orsak till den amerikanska lagstiftningen Sarbanes Oxley Act, SOX, vilken reglerar Bolagsstyrningen i USA. Efter detta har den moderna världen valt attinföra någon sorts normbildning kring ämnet Bolagsstyrning. Sverige har följt utvecklingen genom att under 2005 införa Svensk kod för Bolagsstyrning på börsbolag med ett börsvärde över 3 miljarder kronor. Under andra halvåret 2008 kommer Koden att utvidgas för att omfatta ett större antal börsnoterade bolag i Sverige med börsvärden under 3 miljarder kronor.Syfte: Syftet är att undersöka vad representanter för de bolag som ej ännu omfattas av Svensk kod för Bolagsstyrning samt vad revisorer anser om planerna på att införa Koden för börsnoterade bolag med ett börsvärde under tre miljarder svenska kronor.

Bolagsstyrningsfrågor har på senare år uppmärksammats både i Sverige och internationellt efter ett antal förtroendeskadliga incidenter. Det ledde till att regeringen tillsatte en förtroendekommission för att analysera behovet av åtgärder som skulle säkerställa förtroendet för det svenska näringslivet. En kodgrupp bildades som tog fram en Svensk kod för Bolagsstyrning, KodenKoden är avsedd att utgöra ett led i självreglering inom det svenska näringslivet vilket innebär att den inte är lagstiftad utan marknaden får själv råda över bestämmelserna. Koden bygger på principen följ eller förklara och innebär att de företag som tillämpar Koden kan avvika från enskilda regler men de måste då förklara och ange skäl till avvikelsen. Genom följ eller förklara läggs ambitionsnivån högre än den hade gjorts om reglerna varit tvingande.

Detta examensarbete syftar till att ge en o?vergripande uppfattning om hur man kan arbeta med barn fo?r att introducera flersta?mmighet. Jag har tagit del av relevant litteratur samt utfo?rt intervjuer av tre pedagoger med erfarenheter ba?de inom undervisning i vanlig skolklass samt musikklass och ko?r med antagningsprov.Jag har underso?kt hur man kan ga? tillva?ga i arbetet med flersta?mmighet, vilken betydelse den unisona sa?ngen har fo?r flersta?mmighet, och vad som avgo?r om undervisningen baseras pa? geho?rsinla?rning eller med hja?lp av noter.Av min underso?kning kan jag dra flera slutsatser. Den unisona sa?ngen anses vara en fo?rutsa?ttning fo?r flersta?mmighet, men flersta?mmighet tycks a?ven vara ett sa?tt att fo?rfina den unisona sa?ngen.

Problem:Som en följd av flertalet omtalade företagsskandaler infördes nya direktiv för Bolagsstyrning runt om i världen. Efter att även Sverige drabbades av Bolagsstyrningsskandaler samt efter påtryckningar från EU infördes år 2005 ?Svensk kod för Bolagsstyrning?. Då Koden nyligen implementerades i det svenska näringslivet befinner den sig fortfarande i ett tidigt stadium vilket innebär att den är under ständig granskning och utveckling. Det medför eventuellt att företagen ännu inte har anpassat sig efter Kodens direktiv.Syfte:Vårt syfte med denna uppsats är att studera hur svenska börsnoterade företag uppfyller Kodens direktiv angående innehållet i årsredovisningens Bolagsstyrningsrapport.Metod:Undersökningen bygger på en kvalitativ forskningsmetod där primärdata studerades i form av Bolagsstyrningsrapporter från de granskade företagens årsredovisningar.

Uppsatsen har till syfte att beskriva och analysera vilken funktion förvaltningsrevisionen fyller i aktiemarknadsbolag som tillämpar Svensk kod för Bolagsstyrning, samt ge förslag på hur förvaltningsrevisionen bör förändras i dessa bolag. Uppsatsen är till största del deduktiv då den tar sin utgångspunkt i teorier. Vidare grundas uppsatsen på en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med revisorer och institutionella ägare. Den teoretiska referensramen utgörs av en egen analysmodell som tar sin utgångspunkt i agent- och principalteorin samt förtroendeteori och institutionell teori. Revisorernas och de institutionella ägarnas svar har beskrivits och analyserats utifrån fyra områden, nämligen förvaltningsrevisionens innehåll, behovet av förvaltningsrevision, den svenska bolagskodens påverkan på förvaltningsrevisionen och förvaltningsrevisionens framtid.

Debatten och intresset för Bolagsstyrning har aldrig varit större än nu både i Sverige och internationellt och diskussionen om en sund Bolagsstyrning har lett till ett ökat intresse kring internrevision. Banksektorn är i dag en av de branscher i Sverige som ligger längst fram i utvecklingen av internrevision eftersom det är en sektor som alltid har haft stora internrevisionsavdelningar, särskilda förväntningar finns därför på dessa företag. Revisionsutskottet framhålls som ett en viktig del i Bolagsstyrningen med dess granskningsfunktion och insyn i bolagen. För att Bolagsstyrningen ska fungera på ett bra sätt är det viktigt med ett väl fungerade samspel mellan internrevisionen och revisionsutskottet, men även mellan övriga bolagsorgan. Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för Bolagsstyrning genom att se på hur samspelet mellan internrevisionen och revisionsutskottet fungerar inom bankverksamheten.

Under de senaste åren har olika företagsskandaler, både i Sverige och utomlands, varit ett uppmärksammat ämne i olika samhällsdebatter. Skandalerna har resulterat i att allmänhetens förtroende för svenskt näringsliv sjunkit. Denna förtroendeproblematik skapade behov av att reglera utövandet av Bolagsstyrning, på engelska corporate governance. Kodgruppens uppgift är att utveckla den svenska Koden för Bolagsstyrning som infördes 1 juli, 2005 och skall följas av bolag noterade på Nordiska börsen i Stockholm. I dagsläget omfattar Koden bolag noterade på Large Cap med hemvist i Sverige.

Syftet med detta examensarbete är att studera hur punkt 3.2.1 i Svensk kod för Bolagsstyrning har implementerats av bolag på Large Cap-listan och huruvida förändringar i styrelse-sammansättningar har skett sedan den trädde i kraft den 1 juli år 2005. Syftet är även att granska respondenternas syn på huruvida en lag om kvotering vore lämplig för svenska börsbolag. Därtill vill författarna ge förslag på övriga åtgärder för att öka rekryteringen av kvinnor till styrelser. Författarna ämnar bidra till diskussionen kring styrelsesam-mansättningar, med fokus på en jämn könsfördelning.Författarna använder sig av en deduktiv ansats med ett deskriptivt syfte. Kvalitativ metod väljs som tillvägagångssätt för att samla in information.