Det har blivit allt dyrare att bygga i Sverige, den svenska byggnadsindustrin har halkat efter övrig producerande industri och byggföretagen måste börja tänka i nya banor om de ska klara de nya utmaningarna. Lean-tänkande har länge nyttjats inom den tillverkande industrin och byggföretag har på senare år börjat snegla på dessa koncept i syfte att öka sin produktivitet. Problemet är att byggindustrin inte har homogena produktionsmiljöer och därmed inte kan använda samma lean-koncept som exempelvis bilindustrin. Därför har ett nytt koncept som kallas Lean construction utvecklats som bygger på ett antal principer från traditionella produktionssynsätt (Koskela, 2000). Konceptet är relativt nytt och forskningen inom området har främst fokuserat på lösningar på specifika problem istället för att skapa förståelse för konceptets helhet.

Förr hade controllern en mer analytisk och sammanställande roll, men detta har kommit att förändras genom åren. Decentralisering och Bolagisering av företag har blivit allt vanligare, mycket på grund av förändrade marknadsförhållanden. Genom mindre enheter blir det lättare att överblicka företagets alla delar och därmed lättare att styra, eftersom beslut kan fattas närmare marknaden. Här fyller controllern en viktig roll då dennes uppgift är att hjälpa företagsledningen att styra företaget i rätt riktning genom att ta fram olika typer av beslutsunderlag, för att kunna göra det är placeringen viktig. Beroende på vem controllern rapporterar till och vilken roll controllern har så ändras styreffekterna av dennes arbete, dessutom varierar arbetsuppgifterna med placeringen.

Bakgrund och problem: År 1999 blev det tillåtet för idrottsföreningar med elitverksamhet att bilda aktiebolag. I dag har endast 23 stycken idrottsföreningar av ungefär 20 000 valt att bilda aktiebolag som man upplåtit sin serieplats till. Inför Riksidrottsmötet 1997 lämnade AIK, Svenska ishockeyförbundet samt några enstaka mindre föreningar in en motion om att idrottsföreningar skulle få möjlighet att driva föreningen i en alternativ assoicationsform. Argumentet för denna motion var att detta skulle ge en möjlighet för svensk idrott att kunna konkurrera sig med internationella föreningar. En bättre ekonomi skulle ge bättre sportsliga resultat.

De traditionella flygbolagen verkar på en marknad som kännetecknas av en ökad konkurrens. De är ofta delvis eller helt statligt ägda och präglas av tröga beslutsprocesser. På grund av sin befintliga struktur och gamla affärskultur har de svårt att konkurrera med priset som konkurrensmedel och måste därför fokusera på att skapa kundlojalitet.Uppsatsens syfte var att analysera och utvärdera SAS långsiktiga marknadsföringsstrategier genom en jämförande studie av företagets ledning, anställda samt kunder. För att belysa problemet har en gapanalys genomförts på SAS Sveriges ledning, anställda och kunder. Studiens teoridel är baserad på teorier om mervärdeskapande, organisation och lojalitet.Resultatet visar att gapet mellan SAS ledning och kunder var relativt litet då ledningen har kunskap och insikt om kundernas förväntningar på SAS tjänster.

Kooperativa företag har ständiga svårigheter att generera egenkapital, eftersom medlemmarna sällan erhåller ränta på sitt insatskapital. Dock behövs kapital till investeringar såsom företagsförvärv, FoU samt marknadslanseringar. KLS Livsmedel ek. för. (KLS) står nu inför sådana problem, när företaget måste stärka sin position på marknaden för förädlade köttprodukter. Inom den kooperativa sektorn har skett många fusioner.

Bakgrund: I en konkurrenskraftig miljo? med fo?ra?nderliga villkor kra?vs en tilla?mpning av sofistikerade styrverktyg inom ett fo?retags ekonomistyrsystem. Verksamheten PostNord AB har i och med en Bolagisering och avreglering genomga?tt en strukturomvandling men har fortfarande ett statligt uppdrag samtidigt som de konkurrerar med helt kommersiella fo?retag.Problemdiskussion: PostNord AB fa?r i dagsla?get inte o?nskad effekt pa? styrning i verksamheten da? det brister i fo?rha?llning till budgeten. Detta har utmynnat i en diskussion kring relationen mellan budget och prestationsma?tning och dess styreffekter i organisationen.Syfte: Studiens syfte a?r att kartla?gga PostNord ABs ekonomistyrsystem med sa?rskilt fokus pa? budget och prestationsma?tningar och dess styreffekter i organisationen.

1967 tog svensk idrott beslutet att avskaffa amato?rreglerna, vilket innebar att idrottare nu kunde ta emot pengar fo?r sitt idrottsuto?vande. Det dro?jde dock fram till slutet pa? 1980-talet innan svensk fotboll pa? allvar professionaliserades och da?r hela spelartrupper heltidsansta?lldes av fotbollsklubben. I och med TV:s och medias o?kade inblandning och intresse i fotbollen har sporten kommersialiserats allt mer och idag kommer stora delar av fotbollsklubbars inta?kter fra?n TV, reklam och sponsring.

Konsortiet Kiruna Wagon bildades 2004 av tre lokala företag i Kiruna med affärsidén att tillverka och underhålla malmvagnar. Under våren 2005 slöts ett avtal mellan LKAB, Kiruna Wagon och K-industrier om att påbörja tillverkningen av 30+ vagnen. Avtalet innefattade en provserie om 70 vagnar som skulle färdigställas under våren 2006. En lokal konstruktionsfirma stod för utveckling av malmvagnskorgen i samråd med LKAB och Kiruna Wagon. K- industrier i Malmö stod för tillverkning av chassi och Kiruna Wagon stod för tillverkning av vagnkorg samt slutmontage av hela vagnen.

Konsortiet Kiruna Wagon bildades 2004 av tre lokala företag i Kiruna med affärsidén att tillverka och underhålla malmvagnar. Under våren 2005 slöts ett avtal mellan LKAB, Kiruna Wagon och K-industrier om att påbörja tillverkningen av 30+ vagnen. Avtalet innefattade en provserie om 70 vagnar som skulle färdigställas under våren 2006. En lokal konstruktionsfirma stod för utveckling av malmvagnskorgen i samråd med LKAB och Kiruna Wagon. K- industrier i Malmö stod för tillverkning av chassi och Kiruna Wagon stod för tillverkning av vagnkorg samt slutmontage av hela vagnen. Då denna provserie genomfördes upplevde Kiruna Wagon att tillverkningen inte fungerade tillfredställande.

Under de senaste decennierna har många traditionella kooperativa föreningar runt om i världen genomgått stora förändringar. Vissa har ändrat sina organisationsstrukturer, vilket innebär att de har kvar delar av den kooperativa modellen, men introducerat individuellt ägande för medlemmarna. Andra har försvunnit genom fusioner eller konkurser. Det finns de som ombildats från sin kooperativa form och andra som avyttrat delar av sina verksamheter till andra investerare och på så sätt blivit en hybridkooperation. Marknadsförändringar, såsom industrialiseringen inom jordbruket, har tvingat de kooperativa företagen att expandera och öka sin förädlingsgrad. Förädling av produkter kräver stora investeringar, vilket kräver kapital.