Aktiebolagslagen anger att aktiebolag i Sverige ska ha en eller flera revisorer. Revisorernas ansvar är att undersöka och rapportera om bolagets räkenskaper och förvaltningen av bolaget. Med tiden har reglerna ökat och till följd av detta har revisorerna fått allt mer ansvar. Detta har i sin tur lett till att klienternas förväntningar har ökat och skilda meningar om vad revisorns ansvar är har uppstått. Som ett resultat av dessa meningsskiljaktigheter uppstår ett förväntningsgap mellan revisor och klient..

Aktiebolagslagen anger att aktiebolag i Sverige ska ha en eller flera revisorer. Revisorernas ansvar är att undersöka och rapportera om bolagets räkenskaper och förvaltningen av bolaget. Med tiden har reglerna ökat och till följd av detta har revisorerna fått allt mer ansvar. Detta har i sin tur lett till att klienternas förväntningar har ökat och skilda meningar om vad revisorns ansvar är har uppstått. Som ett resultat av dessa meningsskiljaktigheter uppstår ett förväntningsgap mellan revisor och klient..

Den som vill bedriva näringsverksamhet i Sverige kan välja mellan olika bolagsformer, däribland enskild firma, handelsbolag eller aktiebolag. Det finns två typer av aktiebolag, privata och publika, de regleras av bestämmelserna i aktiebolagslagen och aktiebolagsförordningen. Bestämmelserna i dessa författningar härstammar till viss del från de bolagsrättsliga direktiv som EU har beslutat ska gälla inom unionen.Det sker ständiga förändringar på bolagsrättens område, både avseende de gemenskapsrättsliga reglerna från EU och de nationella bestämmelserna i Sverige. Europeiska kommissionen har ansett det som nödvändigt att även se över samtliga bolagsdirektiv för att underlätta det administrativa arbete som åligger, framförallt, mindre bolag inom unionen. Kommissionen ansåg även i samma utredning det angeläget att varje medlemsstat såg över deras nationella regelverk för att minska den administrativa bördan för små bolag.Sveriges regering utfärdade i september 2007 ett direktiv till syfte att minska den administrativa bördan och skapa enklare regler för små privata aktiebolag.

I Sverige började användandet av incitamentsprogram under 1980-talet. Sedan dess har formerna för incitamentsprogram utvecklats och de har kommit att bli allt vanligare och allt mer omfattande. Efter ett antal ?bonusskandaler? under början av 2000-talet blev det vanligare att koppla incitamentsprogrammen till någon form av motprestation. Det var våra funderingar kring hur kopplingen hänger ihop som ledde oss fram till problemformuleringen om det finns något samband mellan vd:ns rörliga ersättning och bolagets aktiekurs.

År 2000 blev det möjligt för svenska börsnoterade bolag att göra återköp av egna aktier. Detta har medfört ytterligare en möjlighet för hur bolagen kan distribuera den vinst de gör vid brist på andra gynnsamma investeringar. Under perioden 2000 till 2013 har 139 olika bolag genomfört återköp av egna aktier och bland dessa bolag varierar mängden återköpta aktier och antalet genomförda återköpsprogram kraftigt. Aktiebolagslagen sätter ramarna för återköpet och per återköpsprogram får maximalt tio procent av det totala aktiekapitalet köpas tillbaka. Bolagstämman beslutar om återköp skall bli aktuellt och beslutet sträcker sig som längst till nästa bolagsstämma.

Frågeställning och syfte. Vår huvudsakliga frågeställning är; Hur ser journalisters etiska avväganden angående namn och bildpublicering ut i Storbritannien och i Sverige? Vilka skillnader och likheter finns i journalisternas inställning till namn och bild publicering, och varför ser sederna så annorlunda ut i respektive land?.

Detta examensarbete behandlar flickors och pojkars intresse för teknik sett ur ett genusperspektiv. Syftet med arbetet var att identifiera om vi kunde påverka flickors och pojkars intresse för teknik med metoden Lärande cykeln, en konstruktivistisk arbetsmodell bestående av tre faser direkt beroende av varandra. Ett konstruktivistiskt synsätt innebär att lärandet är aktivt, dvs. att eleven själv konstruerar sin kunskap. För att utvärdera syftet har vi som metod valt att genomföra en enkätundersökning, detta för att få en generell bild av den utvalda populationen i undersökningen.

Undersökningens syfte var att studera om tematiskt verklighetsanknutet skolarbete i kemi ökade elevernas intresse för ämnet eftersom intresse är viktigt för motivationen att lära. Kemiska teorier och begrepp studerades och användes för att beskriva ett verkligt sammanhang. Under en minikonferens redovisades arbetena på affischer samt med små demonstrationer. Genom enkäter undersöktes elevernas intresse för kemi före och efter arbetet samt om eventuella förändringar i detta hade samband med sättet att arbeta under perioden. Tio elever av 23 angav att de fått ett ökat intresse för kemi, varav fem på grund av arbetssättet.

Generalklausulen ska vara tillämplig inom hela förmögenhetsrätten, vilket talar för att det således inte bör vara ett bekymmer att tillämpa den vid ett befogenhetsöverskridande i en- lighet med aktiebolagsrätten. Detta är dock inte solklart med tanke på att aktiebolagslagen föreskriver annat. Ett bolag kan t.ex. bli bundet av en rättshandling som företagits av bo- lagsföreträdare eller särskild firmatecknare där denne genom rättshandlingen överskrider sin befogenhet. Bolaget blir härvid bunden av rättshandlingen såvida bolaget självt inte kan påvisa att tredje man varit i ond tro.

Syfte: Undersökningens syfte är att bidra till forskning om sammansättningen av Sveriges styrelser och dess påverkan på bolagets framgång. Metod: Denna undersökning har en deduktiv ansats och består av dels dataanalys och dels intervjuer. Den kvantitativa dataanalysen undersöker egenskaper hos styrelseledamöterna och kopplingen till företagets börskurser. Den kvalitativa intervjudelen undersöker åsikter hos personer insatta i styrelsearbete. Teoretiska perspektiv: Vi valde att utgå ifrån de teorier om Corporate Governance och team som stödjer antagandet att en heterogent sammansatt grupp presterar bättre än en homogent.

Sarbanes-Oxley Act (SOX) antogs i USA som ett svar på de redovisningsskandaler som uppdagades under 2000-talets början. Lagen gäller även exteritorriellt och därför har flera svenska bolag varit tvungna att följa lagstiftningen, vilket även påverkat de svenska revisorernas arbete. SOX:s främsta syfte är att se till att VD:n och ledningen tar ett större ansvar för bolagets finansiella rapporter och att se till att de upprätthåller en god intern kontroll. Det är Section 404 i SOX som behandlar den interna kontrollen och ställer dessa krav på ledningen. Uppsatsen syfte är att beskriva samt att öka förståelsen för hur revisorns granskning av de berörda bolagens interna kontroll, utifrån de svenska revisorernas perspektiv, har påverkats i och med införandet av Section 404. Syftet är vidare att ta reda på om revisorns oberoende enligt Section 201 påverkats och i sådana fall i vilken bemärkelse det har påverkats. Vi har valt att tillämpa en kvalitativ metod med aktörssynsätt. För att få en ökad förståelse för problemet genomförde vi intervjuer med revisorer som har betydande kunskaper och arbetar aktivt inom området. I studien har det framkommit att revisorer idag måste granska den interna kontrollen mer på detaljnivå än vad de gjort tidigare, för att ta reda på vilka kontroller som är väsentliga för bolagets interna kontroll.

Aktiebolagslagen anger att aktiebolag i Sverige ska ha en eller flera revisorer. Revisorernas ansvar är att undersöka och rapportera om bolagets räkenskaper och förvaltningen av bolaget. Med tiden har reglerna ökat och till följd av detta har revisorerna fått allt mer ansvar. Detta har i sin tur lett till att klienternas förväntningar har ökat och skilda meningar om vad revisorns ansvar är har uppstått. Som ett resultat av dessa meningsskiljaktigheter uppstår ett förväntningsgap mellan revisor och klient..

År 2000 blev det möjligt för svenska börsnoterade bolag att göra återköp av egna aktier. Detta har medfört ytterligare en möjlighet för hur bolagen kan distribuera den vinst de gör vid brist på andra gynnsamma investeringar. Under perioden 2000 till 2013 har 139 olika bolag genomfört återköp av egna aktier och bland dessa bolag varierar mängden återköpta aktier och antalet genomförda återköpsprogram kraftigt. Aktiebolagslagen sätter ramarna för återköpet och per återköpsprogram får maximalt tio procent av det totala aktiekapitalet köpas tillbaka. Bolagstämman beslutar om återköp skall bli aktuellt och beslutet sträcker sig som längst till nästa bolagsstämma.

När den nya Aktiebolagslagen trädde i kraft den 1 januari 2006 blev det åter tillåtet för svenska företag att uppta så kallade kapitalandelslån. Återbetalning och ränta på dessa lån är beroende av olika bolagsinterna faktorer, som till exempel bolagets finansiella ställning.Syftet med uppsatsen är att ge läsaren kunskap om hur stort behovet är av den nya finansieringsformen kapitalandelslån samt undersöka hur intresset för instrumentet ser ut bland aktörerna på den svenska finansiella marknaden..

I uppsatsen behandlas styrelsejäv i aktiebolag, som regleras i 8 kap. 20 § ABL. Syftet med uppsatsen är att se vad 8 kap. 20 § ABL omfattar samt hur paragrafen tillämpas och tolkas. Vi arbetar enligt den rättsdogmatiska arbetsmetoden.