Mycket händer i Norra Sorgenfri. Det här arbetet syftar till att sätta omvandlingen under lupp och att granska möjligheterna för ett inkluderande stadsliv i området. Vissa forskare hävdar att Malmö segregeras och att fler malmöbor lever i en marginalposition. Avsikterna med omvandlingen är goda och det verkar på planer och program som att stadsdelen kan bli ett område för hela Malmö. Det är dock viktigt att diskutera hur området skulle kunna fungera som mötesplats och boendemiljö.

Uppsatsen 'Förtätning' inom stadsplanering bygger på en empirisk artikelstudie och behandlar hur begreppet 'förtätning' togs upp i dagstidningarna: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborg-Posten, Sydsvenska Dagbladet och Upsala Nya Tidning, under perioden 1 januari 2007 till 20 april 2008. Fokus har legat på vad skribenterna kan ha menat när de använt begreppet inom stadsplanering, vilka argument som togs upp för respektive emot 'förtätning' samt vilken uppfattning tidningsläsarna kan ha fått om 'förtätning'. Stöd och inspiration hämtades från diskursanalys. När begreppet 'förtätning' användes inom stadsplaneringssammanhang gav studien att skribenterna generellt syftade på någon typ av nybyggnation inom befintlig bebyggelse. En mångfald av varianter av 'förtätning' förekom beroende på i vilket sammanhang, i vilken kontext, begreppet förekom. De argument som framfördes är exempel på kontext som kan ha påverkat betydelsen av begreppet 'förtätning'. Mängden argument varierade mycket mellan de fem tidningarna, också den relativa fördelningen mellan antal argument för respektive emot 'förtätning' var olika mellan tidningarna.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken utsträckning som Halmstads kommun har inkluderat boendesegregationsfrågan i sin översiktplanering, samt om hanterandet av frågan i samband med den fysiska planeringen har genererat goda förutsättningar för att implementera eventuellt förekommande integrationsmål. Metod: Samtalsintervjuer med fem tjänstemän och fem politiker för att studera hanterandet av integrationsfrågan i beredningen och verkställandet av den kommunövergripande översiktsplanen för Halmstads kommun från år 2000. Metoden består också av beskrivande idéanalys av översiktsplanen för att kunna avgöra dess tydlighet och giltighet avseende integrationsfrågan på bostadsmarknaden i Halmstad.Resultat: Det har kunnat påvisas att Halmstads kommun har angett målet att motverka segregation i översiktsplanen, men det har samtidigt funnits stora problem som försvårat implementeringen av detta mål och styrningen av bostadsmarknaden mot integration. Under beredningsfasen förelåg det problem med att inkludera integrationsfrågan då man utgick från en traditionell syn på samhällsplanering som innefattade andra värden är integration. Framför allt dominerade mer tekniska värden under beredningen av planen.Under beslutsfasen försvårades implementeringen av att översiktsplanen varken var tillräcklig tydlig eller giltigt för att kunna fungera som vägledning för de implementerande organen.

Det har länge hävdats att bostadsbristen i Stockholm i stora delar beror på att Sveriges sedan 1968 rådande hyreslagstiftning har inneburit ett pristak på marknaden, vilket motverkat en tillfredsställande nybyggnation av hyreslägenheter. Syftet med denna uppsats är undersöka om så är fallet. Hyreslagens grundläggande intentioner och antaganden har utifrån grundläggande teori noggrant synats. Dessutom har den utveckling som skett på marknaden jämförts med de symptom som ett efterfrågeöverskott och ett pristak skulle innebära. Lagstiftningen har visat sig bestå av vad som i förlängningen kan argumenteras ha inneburit en icke-adekvat prisbildningsmekanism.

Sammanfattning Landskrona kommun och stad växer. Inflyttningstakten har ökat stadigt och befolkningen i kommunen beräknas öka med cirka 3300 invånare till 2015. Det har under en tid byggts många nya enfamiljshus utanför Landskrona stad. I direkt anslutning till Landskrona har det börjat bli en brist på tillgänglig mark för nyexploateringar. När den nya järnvägsstationen anlades, lokaliserades den till den östra stadsgränsen och det är utifrån denna station som nya stadsbyggnads- planer har utgått.

We have done a qualitative and quantitative study about math problems on second­ary school students. The study is based on the diagnosis, treatment and training of teachers, about students who have math difficulties. The aim of this work is to obtain teachers ?perceptions about students? diagnosis, treatment / improvement and continuing education for students who have math difficulties. By having interviewed various teachers through surveys we have received answers to their concerns about the diagnosis, treatment and the importance of continuous training of teachers on students? mathematics difficulties.

Sammanfattning Landskrona kommun och stad växer. Inflyttningstakten har ökat stadigt och befolkningen i kommunen beräknas öka med cirka 3300 invånare till 2015. Det har under en tid byggts många nya enfamiljshus utanför Landskrona stad. I direkt anslutning till Landskrona har det börjat bli en brist på tillgänglig mark för nyexploateringar. När den nya järnvägsstationen anlades, lokaliserades den till den östra stadsgränsen och det är utifrån denna station som nya stadsbyggnads- planer har utgått. Detta kan fungera bra men innebär ett stort avstånd till Landskronas befintliga centrum. Ett område som fortfarande är intressant för nybyggnation är Väster industriområde. Detta är ett stort verksamhetsområde beläget direkt söder om Landskrona centrum. Med en effektivare funktionsindelning och omorganisation bör det vara möjligt att bebygga området med mellan 1000-2000 nya bostäder.

Syftet med denna uppsats är att beskriva hur den rådande etniska boendesegregationen ser ut i Halmstads innerstad samt att förklara hur denna har uppstått. Som synes är syftet tvådelat där den ena delen är beskrivande och har som mål att beskriva den rådande etniska boendesegregationen i Halmstad. Den andra delen av syftet är av förklarande natur då jag kommer att försöka förklara varför den rådande boendestrukturen ser ut som den gör i Halmstad.För att kunna strukturera materialet på ett lämpligt sätt, och för att kunna uppnå den eftersträvade överskådligheten kommer jag främst att genomföra statistiska bearbetningar och analyser av det insamlade materialet. Resultaten Denna uppsats behandlar den etniska boendesegregationen i Halmstad. Det övergripande syftet är att beskriva hur den rådande etniska boendesegregationen ser ut i Halmstad samt att förklara hur denna har uppstått.

Detta examensarbete på C-nivå har genomförts i samarbete med ÅF Infrastruktur AB, Borlänge och syftar till att simulera inomhusklimatet för valda delar inom nybyggnation Experium, Lindvallen samt med hjälp av simuleringarna beräkna effekt- och energibehovet för dimensionering av en fjärrvärmeinstallation alternativt installation av elpanna samt kylcentral.ÅF Infrastruktur AB har uppdragen installationsprojektering samt installationsledning åt beställaren Skistar som skall upprätta Experium. Vilket skall resultera i en upplevelsearena på 17 000 m2 innehållande äventyrsbad, bowlinghall, eventyta samt restauranger mm.Författarens uppgift är att hjälpa ÅF Infrastruktur AB att klimatsimulera eventytan samt bowlinghallen på Experium med ett typiskt dygnsförlopp i beaktande. Då speciellt kolla på operativa temperaturer, relativa fuktigheter samt koldioxidnivån som uppstår i respektive lokal. För dessa simuleringar har datorprogrammet IDA Klimat & Energi 3,0 använts.Simuleringen av ett typiskt dygnsförlopp på eventytan med 3000 personer samtidigt i lokalen på en afterski eller konsert, samt efterföljande 1500 samtidigt sittande personer skall resultera i om projekterat flöde räcker för att upprätthålla ett behagligt inomhusklimat. Simuleringen visar på att 3000 personer på samma gång är i översta laget, 1500 personer är mera realistiskt.Simuleringen av bowlinghallen syftar till att utreda om den relativa fuktigheten som ett bowlinggolv kräver, normalt 40-50 %, upprätthålls utan befuktare under vinterhalvåret.

Miljöfrågor är i dagsläget ett ämne som intresserar och engagerar mångamänniskor på olika plan och inom olika ämnesområden. Kraven från vår regeringoch från EU blir allt stramare och inom området byggteknik finns idag krav på enbyggnads specifika energianvändning vid nybyggnation. Problemet är att det intefinns något specifikt krav på det befintliga beståndet och dessa byggnader har oftahög energiförbrukning. Möjligheten att det inom en snar framtid kommer kommakrav på det befintliga beståndet, likt det som finns för nybyggnation, är inteorimligt. Det är därför viktigt att redan nu se på vilka åtgärder det finns att vidtaför att sänka energiförbrukningen hos äldre byggnader och som riktlinje strävaefter att nå det krav som ställs på nybyggnation.Det finns många möjligheter och tillvägagångssätt till att energieffektivisera detäldre beståndet av bostäder.

Försäkringsbolagen i Sverige betalar årligen ut stora belopp till följd av brandskador. Det är allmänt känt att det förstörs stora värden vid bränder i byggnader. Hur stora dessa värden är presenteras årligen av Svenska brandskyddsföreningen genom uppgifter från försäkringsbolagen. Hur stora värden som räddas vid insatser till byggnadsbränder är däremot okänt. För att räddningstjänstens personal ska kunna uppskatta hur stora värden som har räddats efter en insats krävs ett lätthanterligt verktyg.

Målet om ett långsiktigt ekologiskt hållbart Sverige kan inte nås utan en hållbar transportpolitik och infrastruktur. Järnvägen ses generellt som ett mer miljövänligt transportslag och ett ökat nyttjande av denna är därmed viktigt. Det leder dock till ett ökat behov av drift, underhåll och viss nybyggnation, samt till behovet av att se till dess miljöpåverkande faktorer. En miljöanpassad offentlig upphandling, således en hållbar upphandling av dessa entreprenader är ett steg närmare en hållbar utveckling. Syftet med miljökrav vid upphandling är att minska järnvägssektorns negativa miljö- och klimatpåverkan, och att främja miljöarbetets utveckling.

Already in 1988, different levels of participation in the election between different districts of big cities in Sweden were noticed. The problem with low political participation in specific areas has almost always been theoretically explained through an individual perspective. This study is therefore focusing on the problem from a contextual perspective. The hypothesis for the study is as follows, in the case of Malmö the level of participation in elections are affected by social environment in which segregation will be the single highest factor. The dependent variable, participation in the election was tested by the independent variables representing social environment; origin, education, gainfully employed and income.

Miljöfrågor är i dagsläget ett ämne som intresserar och engagerar mångamänniskor på olika plan och inom olika ämnesområden. Kraven från vår regeringoch från EU blir allt stramare och inom området byggteknik finns idag krav på enbyggnads specifika energianvändning vid nybyggnation. Problemet är att det intefinns något specifikt krav på det befintliga beståndet och dessa byggnader har oftahög energiförbrukning. Möjligheten att det inom en snar framtid kommer kommakrav på det befintliga beståndet, likt det som finns för nybyggnation, är inteorimligt. Det är därför viktigt att redan nu se på vilka åtgärder det finns att vidtaför att sänka energiförbrukningen hos äldre byggnader och som riktlinje strävaefter att nå det krav som ställs på nybyggnation.Det finns många möjligheter och tillvägagångssätt till att energieffektivisera detäldre beståndet av bostäder.

In what way has the ethnic housing segregation changed from the 1970´s until today and has the politics concerning these matters dealt with the ethnic segregation as a phenomenon that occur due to free choices of ethnic groups or as a stigmatization and marginalization of ethnic groups? To be able to find out what actual changes there are to be seen in the political measures regarding the ethnic housing segregation from the 70´s until today, I have made a discoursive investigation of some of the states official investigations from each of the decades. I chose to focus on a qualitative analysis and my theoretical framework consists of theories considering grouprights as well as structural and cultural explanations.I realize that the changes have been proportionately high retorically, but the actual changes have not been that obvious. I find a retorical development that has changed from the idea of the great impact of the immigrant in the ethnic segregation process, at the same time as huge differences between groups emerge, to establish a gap between us an them and a stigmatization of ethnic groups. The development somehow seems to have reconnected to the first stage.