Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i Sverigeanvänder sig av idag för att öka den sociala hållbarheten. De projektsom studerats är Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person från varje område studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hållbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hållbarheten vid renoveringsobjekt, hur får de hela områdensom länge haft ett dåligt rykte att bli socialt hållbara där stort fokusligger på att anställa långtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man på attföra in den sociala hållbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrätter som har en lägre hyra än nybyggda lägenheter i dagslägethar..

Människan anses alltid vara utgångspunkten vid olika byggnationer. Människans behov och intresse skall vara i centrum vid projektering. Hänsyn skall tas till verksamhet och den omgivande miljön för att byggnader skall vara tillgängliga och användbara.Tillgänglighet och användbarhetskrav för byggnader infördes 1977 av Boverket och har utvecklats sedan dess. Kraven utvecklas fortfarande för att uppnå bostäder som är tillgängliga och användbara framförallt för personer med funktionsnedsättningar och funktionshinder. Kraven har skärpts särskilt gällande projektering av nybyggnation samt ändring av byggnader.Gavlegårdarna har under 2012 byggt nya bostadslägenheter med hög tillgänglighet.

Denna uppsats syfte är att undersöka vilken roll olika fastighetsbolag i Malmö anser sig ha för att påverka segregationen. Vi vill se om det utförs någon styrning från företagen och om typen av ägandeform spelar någon roll för fastighetsägarnas sätt att arbeta med segregationen. Först ägnade vi oss åt litteraturstudier i det aktuella ämnet vilket vi följde upp med intervjuer i tre företag med olika ägarformer. De företag vi intervjuade hade alla olika ägandeskap såsom kommunal, kooperativ och privat. Ägandeformen har betydelse i arbetet mot segregation. Mest påtagligt är det i det privata företaget där ägaren har avgörandet om företaget skall arbeta med detta.

Uppsatsen handlar om de allmännyttiga bostadsbolagen, hur de sätter hyror för nybyggdabostäder, var i städerna dessa byggs samt om kostnaderna fördelas på äldre bostäder ibeståndet. Vidare ser jag på sambandet mellan nybyggnation och Tobins Q för kommunernasom bostadsföretagen ligger i.Resultatet är att många av bostadsföretagen använder sig av omfördelningssystem vidhyressättning, och flera planerar att införa sådana system. Samtidigt omfördelas intekostnaderna till beståndet i särskilt hög grad. Det byggs klart fler centrala bostäder än tidigare,men att det inte klart om de är finare eller dyrare än de äldre. Det verkar heller inte finnasnågon större omfördelning av kostnader från centrum till ytterstaden..

The purpose of this essay was to reflect on previous made research, on examining how youth?s identity is formed by living in an area that society looks at negatively. The theoretical benchmarks that have been used in order to provide a better understanding are: identity, exclusion, ethnicity and adaption. The study is a qualitative study, since there is an aspiration in increasing the knowledge and understanding, of the conception that these individuals experience, as deviants in the society. This is a literature-based study, focusing mainly on written analysis, which consists of reports, theses and case studies.

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i Sverigeanvänder sig av idag för att öka den sociala hållbarheten. De projektsom studerats är Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person från varje område studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hållbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hållbarheten vid renoveringsobjekt, hur får de hela områdensom länge haft ett dåligt rykte att bli socialt hållbara där stort fokusligger på att anställa långtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man på attföra in den sociala hållbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrätter som har en lägre hyra än nybyggda lägenheter i dagslägethar..

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i Sverigeanvänder sig av idag för att öka den sociala hållbarheten. De projektsom studerats är Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person från varje område studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hållbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hållbarheten vid renoveringsobjekt, hur får de hela områdensom länge haft ett dåligt rykte att bli socialt hållbara där stort fokusligger på att anställa långtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man på attföra in den sociala hållbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrätter som har en lägre hyra än nybyggda lägenheter i dagslägethar..

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i Sverigeanvänder sig av idag för att öka den sociala hållbarheten. De projektsom studerats är Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person från varje område studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hållbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hållbarheten vid renoveringsobjekt, hur får de hela områdensom länge haft ett dåligt rykte att bli socialt hållbara där stort fokusligger på att anställa långtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man på attföra in den sociala hållbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrätter som har en lägre hyra än nybyggda lägenheter i dagslägethar..

Det pågår en diskurs om att reducera bilismen och det blir därför allt viktigare att skapa hållbara gång- och cykelstråk. Detta eftersom bilismen påverkar staden negativt ur ett miljö- och trygghetsmässigt perspektiv. Då Karlskrona kommun avser att etablera ett nytt resecentrum med 450 närliggande bostäder i området Gullberna ökar behovet av ett väl fungerande gång- och cykelstråk för detta och omkringliggande områden. Det är därför av stor vikt att utveckla det gång- och cykelstråk som sträcker sig mellan bostadsområdena Kungsmarken och Marieberg via framtida Gullberna stationsområde och vidare mot halvexternt handelsområdet Amiralen för att tillgodose den nya befolkningsökningen i och med nybyggnation av bostäder och resecentrum..

Den 2 juli 2014 blev det enligt lag tillåtet för en- och tvåbostadshusägare att uppföra en bygglovsbefriad komplementbyggnad på max 25 kvadratmeter på den egna fastigheten. Rapporten undersöker vilket genomslag lagändringen har haft i Stor-Stockholm, Stor-Göteborg och Stor-Malmö. Undersökningen visar att lagändringen ännu inte har haft något stort genomslag. I rapporten undersöks även en utvald del av marknadsaktörers utbud av attefallshus avsett som komplementbostadshus. Ett attefallshus utformas med miljövänligt hållbara material och inspireras av Vitruvius tre principer för god arkitektur. Huset konstrueras med avsikt att uppfylla kraven som ställs i PBL, PBF, BBR och EKS.

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i Sverigeanvänder sig av idag för att öka den sociala hållbarheten. De projektsom studerats är Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person från varje område studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hållbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hållbarheten vid renoveringsobjekt, hur får de hela områdensom länge haft ett dåligt rykte att bli socialt hållbara där stort fokusligger på att anställa långtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man på attföra in den sociala hållbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrätter som har en lägre hyra än nybyggda lägenheter i dagslägethar..

Denna uppsats visar att det finns hyresskillnader mellan områden i Örebro trots att en hyresreglering råder. Dessa hyresskillnader kan förstärka boendesegregering som i sin tur kan leda till ökad skolsegregering. Eftersom skolsegregering kan leda till skillnader i utbildningsresultat kan detta på sikt bidra till ytterligare inkomstskillnader och boendesegregering. Ett särskilt problem är att personer och familjer som erhåller försörjningsstöd begränsas i sina val av bostad samt skola. I uppsatsen studeras hur denna regel slår i Örebro.

Med en ny vattenreningsdel vill Kalmar Vatten AB (KVAB) sänka sina utsläpp av näringsämnen i Kalmarsund. KVAB har vid tidigare tillfällen uppgraderat det befintliga reningsverket och för att klara framtida energi- och klimatmål planeras därför en nybyggnation. Uppdraget var att framföra olika pumpalternativ till den framtida pumpstationen och ge en LCC-analys för varje alternativ. Två helt skilda pumptyper har utretts, Arkimedespumpen och centrifugalpumpen. Två alternativ för Arkimedespumpen och ett alternativ för centrifugalpumpen har tagits i beaktande.

Titel: Samordning vid implementering av miljömål ? en beskrivning om hur implementeringav miljömål kan samordnas vid nybyggnation i ett kommunalt fastighetsbolagFörfattare: Louise Fernholm och Antonia HarrisonHandledare: Jan-Olof MüllerUppsatsnivå: Kandidatuppsats - företagsekonomiSeminarium: 2014-05-20Syfte: Denna studie syftar till att beskriva och analysera hur samordning kan se ut vid implementering av miljömål i en kommun, med fokus på nybyggnationer av offentliga fastigheter. Vi har studerat hur aktörer på olika nivåer inom Varbergs kommun ser på implementeringen av miljömål. Studien syftar vidare till att se om det finns en koppling mellan samordningsmekanismer, styrning och målfokuserad investeringsverksamhet.Bakgrund: Kommunen är inte en vinstdrivande organisation, så beslutsprocessen kring mål blir därmed mer komplex jämfört med den privata marknaden. Svenska kommuner står för ca 15 % av fastighetsbeståndet, vilket är en betydande andel.

Med en ny vattenreningsdel vill Kalmar Vatten AB (KVAB) sänka sina utsläpp av näringsämnen i Kalmarsund. KVAB har vid tidigare tillfällen uppgraderat det befintliga reningsverket och för att klara framtida energi- och klimatmål planeras därför en nybyggnation. Uppdraget var att framföra olika pumpalternativ till den framtida pumpstationen och ge en LCC-analys för varje alternativ. Två helt skilda pumptyper har utretts, Arkimedespumpen och centrifugalpumpen. Två alternativ för Arkimedespumpen och ett alternativ för centrifugalpumpen har tagits i beaktande.