Syftet med detta arbete Àr dels att ge en orientering till blivande aspiranter om Àmnet digitala bilder samt relaterat till det hur bevisprövning sker i Sverige. Jag vill ocksÄ bidra till en ökad förstÄelse av hur detta pÄverkar polisens del i rÀttskedjan samt se om det finns nÄgra gemensamma riktlinjer för hur detta skall hanteras. För att man skall förstÄ varför det kan uppkomma frÄgor kring hur bilder anvÀnds vid en rÀttegÄng sÄ mÄste man förstÄ det svenska systemet med fri bevisprövning. DÀrför börjar denna rapport i det avsnittet för att sedan gÄ in pÄ hur bilder hanteras i Sverige och till viss del i USA. Detta arbete syftar Àven till att orientera lÀsaren inom nÄgra omrÄden inom digitala bilder, i tur och ordning avhandlas Metadata, Manipulering av bilder, Komprimering och Upplösning.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ ökad kunskap om hur tre grundskolelÀrare anvÀnder olika medier i matematikundervisningen mot bakgrund av den logocentriska traditionen i skolan. Jag kommer att utgÄ frÄn följande frÄgestÀllningar i min studie: ? PÄ vilka olika sÀtt gestaltas den logocentriska traditionen i matematikundervisningen i en Ärskurs 1, 2 och 4? ? Vilka anledningar anger lÀrare till att de centrala medierna i undervisningen i skolan Àr de logocentriska uttrycksformerna och inte de kinestetiska, visuella och auditiva uttrycksformerna? ? Hur uppfattar lÀrare att de visuella, auditiva och kinestetiska uttrycksformerna utvecklas i en logocentrisk skoltradition? Teorin i mitt examensarbete definierar begreppen medier och logocentrisk tradition i matematikundervisningen. Teorin innehÄller tidigare forskning om hur den logocentriska traditionen gestaltas i skolan, samt skolans behov av förÀndring för att motsvara samhÀllets utveckling. Jag har anvÀnt mig av en etnografisk ansats och mina insamlingsmetoder Àr intervju och observation. Undersökningarna Àr gjorda pÄ en skola, dÀr jag har besökt tre olika skolklasser i tvÄ dagar per skolklass.

De fo?rsta olympiska spelen i modern tid, a?r 1896 i Aten, drabbades ur ett tyskt perspektiv av politiska fra?gor som framfo?r allt representerades av konflikten mellan de tyska gymnasterna och olympiadens fo?respra?kare. Syftet med den fo?religgande uppsatsen a?r att belysa problematiken om ett tyskt deltagande i Aten 1896 mellan a?ren 1894 och 1896, en tidsperiod da? de olympiska spelen var pa? va?g att a?terupptas, genom att besvara fo?ljande fra?gor: Vilka fo?rutsa?ttningar ledde till att de olympiska spelen a?terupptogs 1896? Vilka anledningar la?g till grund fo?r att Tysklands deltagande i Aten tidvis var sva?rt att fo?resta?lla sig, och vilka anstra?ngningar kra?vdes fo?r att Tyskland slutligen skulle komma att delta? Underso?kningens fokus ligger, vid sidan av olympiadens grundare Pierre de Coubertin, pa? Willibald Gebhardt, chef de mission fo?r det tyska laget 1896. Ba?de Coubertins och Gebhardts inverkan i processerna fo?r att a?teruppta de olympiska spelen och att lo?sa ma?ngtaliga utrikes- och inrikespolitiska konflikter underso?ks med hja?lp av en sociokulturell teori av Pierre Bourdieu.

Denna studie berör samspelet mellan lÀrare och elever och har ett sociokulturellt perspektiv. Syftet Àr att undersöka hur elever uppfattar den sociala relationens betydelse i individuell musikundervisning. Förhoppningen var att fÄ reda pÄ om det förekommer nÄgra skillnader i det vi, som blivande lÀrare, förestÀller oss Àr en givande och lÀrande relation och det eleverna sjÀlva upplever under lektionerna. Genom observationer och kvalitativa intervjuer har vi tagit del av Ätta elevers uppfattning av den sociala relationen mellan dem och deras lÀrare. Vi har frÄgat dem hur de upplever att den sociala relationen Àr och hur de önskar att den skulle kunna vara.

Övervikt och fetma Ă€r ett ökande hĂ€lsoproblem i Sverige och resten av vĂ€rlden. År 2005/2006 led 3,6 procent av barnen i Sverige av fetma. Kunskapen kring hur farligt övervikt och fetma kan vara för barn har ökat först under de fem senaste Ă„ren. Det Ă€r nu allmĂ€nt kĂ€nt att Ă€ven barn som lider av övervikt kan drabbas av hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar. Skolan har en central roll för att pĂ„verka barnen mot en hĂ€lsosammare livsstil.

This essay compares the public debate in Sweden 1992 caused by the reforms introduced by the then government giving parents a free choice of schools for their children with the current debate in France about proposals for a similar law there. The study concentrates on the positions taken by the teachers trade unions, in Sweden LÀrarförbundet and LÀrarnas Riksförbund (LR) and in France SGEN-CFDT. To do so it is necessary also to study the arguments given for and against the proposals by the political parties.Some of the differences between the debates can be attributed to different circumstances. The Swedish reform was related to the opening up of possibilities to run private schools, which previously had been rare in Sweden. The French debate has no such connections.

Vad ?r lek i fritidshemmet och hur ska de vuxna arbeta med den? I b?de l?roplanen och tillh?rande kommentarmaterial beskrivs leken som viktig, men inte vad lek som begrepp inneb?r och hur vuxna ska f?rh?lla sig till den i praktiken. I tidigare forskning framkommer att vuxnas deltagande i barnens lekar ger m?nga f?rdelar som exempelvis f?rb?ttrad social f?rm?ga bland barnen. Det ledde oss till att unders?ka om detta st?mmer ?verens med verkligheten. Denna empiriska studie belyser hur vuxnas deltagande i lek p?verkar relationer och det sociala klimatet p? fritidshemmet.

I mitt examensarbete har jag undersökt ungdomars anvÀndande av kameramobilen. Jag vill visa pÄ vilka sÀtt de anvÀnder den. Vilka fotografier de tar med mobilen, hur de ser pÄ dem och pÄ fotografi och hur anvÀndandet kan ingÄ i konstruerande av dem sjÀlva. Kameramobilen ingÄr i den nya teknologin och dÀrför vill jag Àven synliggöra vad den tekniska apparaturen kan innebÀra för praktiker och för ungdomars syn pÄ fotografi. I och med att mÄnga ungdomar nu har en kamera stÀndigt tillgÀnglig finns det anledning som blivande bildpedagog att skapa förstÄelse för hur praktiken kring den fungerar.Genom intervjuer med ungdomar och kategorisering av deras bilder, har det visat sig att anvÀndandet av kameramobilen Àr en del av en kommunikation och ett betydelsefullt berÀttande om sjÀlvet.

Funktionella brister i ett abstract kan leda till att den vetenskapliga rapporten riskerar att inte bli lÀst medan ett vÀlskrivet abstract kan fungera som en intrÀdesbiljett till den vetenskapliga arenan. Vetenskaplig sakprosa ska enligt genrens krav vara opersonlig och transparent, vilket oftast betyder ett restriktivt uttryck av författarröst. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur lÀrarstudenter anvÀnder författarröst i abstract. Studiens material bestÄr av 60 abstract frÄn tre lÀrarinriktningar, indelade efter utbildningslÀngd. Abstracten analyserades genom nÀrlÀsning med hjÀlp av en analysmodell avsedd att fÄnga de olika uttryck av författaröst som ryms i abstracten.

Syftet med vÄrt arbete Àr att fÄ en större inblick i vad utomhuspedagogik innebÀr. Vi ville ta reda pÄ fördelar och nackdelar med metoden och hoppas dÀrmed att vi som framtida pedagoger kan utveckla och förbÀttra arbetet med utomhuspedagogik. Vi har undersökt hur utomhuspedagogik anvÀnds i skolorna och hur pedagogerna ser pÄ anvÀndandet av metoden. VÄr studie har genomförts vid tre skolor i sydvÀstra Sverige. PÄ varje skola har vi intervjuat tre pedagoger som arbetar med de yngre Äldrarna.

Sjuksköterskan förvÀntas vara ett stöd för patienters nÀrstÄende i deras sorgeprocess efter att patienten dött. För att sjuksköterskan ska kunna göra detta krÀvs att sjuksköterskan sjÀlv kan hantera sina kÀnslor. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser nÀr en patient har dött. I denna litteraturstudie har Ätta kvalitativa vetenskapliga studier analyserats med hjÀlp av kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Denna analys resulterade i fem kategorier: Att kÀnna förvÀntningar pÄ sin yrkesroll; Att beröras kÀnslomÀssigt och kÀnna skuld nÀr patienten dör; Att döden Àr en naturlig del av livet men kan vara svÄrt att acceptera; Att utveckla strategier för att kunna hantera patienters död; Att erfarenheter pÄverkar reaktionerna nÀr en patient dör.

This paper is written in the field of Educational Science, and it focuses on literature that pupils read. Literature has the power to shape readers beliefs, that is why this paper aims to examine, and compare two novels that are used in Swedish schools in class settings. Both novels deal with the issue of psychiatric disorder from a womanÂŽs perspective. Research done in the field of psychiatric disorder shows that it is an important subject that should be addressed in schools. Research done from the perspective of gender studies points out the need of representation of female perspective in literature that pupils are working with.

Denna uppsats utgÄr frÄn perspektiv och intressen hos en döv, blivande lÀrare i idrott och hÀlsa. I den svenska grundskolans kursplaner ingÄr musik, rytm, dans och rörelse, förutom i Àmnet musik ocksÄ i Àmnet idrott och hÀlsa. Specialskolan för döva och hörselskadade barn skall motsvara grundskolan och har i stort sett liknande intentioner i sin kursplan som grundskolans, sÄ nÀr som pÄ att Àmnet musik ersÀtts av Àmnet rörelse och drama. Vad gÀller Àmnet idrott och hÀlsa Àr mitt intryck att musik och dans felaktigt plockas bort frÄn Àmnet i specialskolan. Syftet med min uppsats Àr att ge exempel pÄ hur musik och dans i idrottsundervisningen för döva barn i specialskolan kan se ut, uppfattas och pÄverka barnen.

Som blivande pedagog och författare av examensarbetet har jag gjort en kvalitativt inriktad forskning för att besvara mitt syfte. Fenomenografi Àr ett centralt begrepp i examensarbetet. Inledningsvis har jag i bakgrunden skildrat en historisk tillbakablick med viktiga Ärtal för förskolan. Vidare har jag definierat och skildrat olika uppfattningar som skildras i forskning och litteratur frÄn 2000-talet om utvecklingssamtalet i förskolan.  I denna studie har tio kvalitativa intervjuer gjorts med fem förÀldrar och fem förskollÀrare. Syftet har varit att undersöka vilka uppfattningar som finns hos förskollÀrare och förÀldrar om förskolan.

Syftet med den fo?religgande underso?kningen a?r att fa? kunskap om hur undervisning kan fo?rba?ttra elevers la?rande vad det ga?ller elevers historiemedvetande. Metoden som under- so?kningen anva?nde sig av a?r en learning study, ett kollektivt samarbete mellan historiela?rare som riktar fokus pa? elevers la?rande. Genom utva?rderingen av det samlade datamaterialet besvarades underso?kningens fra?gesta?llningar Vilka a?r de kritiska aspekterna fo?r att elever i a?rskurs 8 ska kunna utveckla en ho?gre grad av historiemedvetande, och Vilka centrala punkter i undervisningens uppla?gg go?r positiv skillnad fo?r elevers la?rande? Resultatet visar att de deltagande pedagogerna identifierade tre kritiska aspekter som anses vara avgo?rande fo?r en undervisning med ma?let att utveckla elevers historiemedvetande: 1.