Enligt b?de styrdokument och skollagen s? framkommer det att barn i behov av st?d ska f? det st?det de ?r i behov av. Det som inte st?r skrivet ?r hur detta arbete ska bedrivas, det kan tolkas som att det ?r upp till varje verksamhet. Det r?der m?nga fr?getecken kring hur arbetet ska se ut. I den tidigare forskning som anv?nts som underlag f?r kommande studie framkommer det att m?nga barn inte f?r det st?d som de ?r i behov av.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur f?rskoll?rare i f?rskolan bed?mer sina kunskaper f?r att uppt?cka barn med DLD/spr?kst?rning (Developmental language disorder) samt vilka hinder och m?jligheter det finns f?r att kartl?gga och dokumentera barns spr?kutveckling p? f?rskolan. Det finns fortsatt bristande kunskaper i skolan och f?rskolan betr?ffande att uppt?cka, utforma och ge det st?d som barn med DLD/spr?kst?rning ?r i behov av. Det ?r viktigt att tidigt uppt?cka och arbeta med diagnosen f?r att kunna motverka f?ljderna s?som socialt utanf?rskap, psykisk oh?lsa, l?gre utbildning och brottslighet.

Med utgÄngspunkt i barndomssociologiska tankar undersöker följande etnografiskt inspirerade studie intentionen med och receptionen av Stockholms Kulturhus barnkulturverksamhet Rum för Barn. Genom att tillÀmpa Stuart Halls kommunikationsmodell för inkodande och avkodande av budskap pÄ materialet, som bestÄr av intervjusamtal, observationer, styrdokument, information till besökarna samt en kvalitativ enkÀtstudie, diskuteras de barndomsideologier om barnet som blivande alternativt varande mÀnniska som förekommer i verksamheten samt de vuxna besökarnas tolkning av dessa.I analysen framkommer en dubbelhet gentemot barnen sÄsom Ä ena sidan blivande mÀnniska och Ä andra sidan varande mÀnniska frÄn sÄvÀl verksamhet som besökare. Undersökningen pÄvisar att de bÄda ideologierna (om barnet som blivande och varande mÀnniska) Àr alltjÀmt nÀrvarande i bÄde verksamhetens intention samt i de vuxna besökarnas reception och omsatta barnsyn. Rum för Barns givna förutsÀttningar, dess egen förstÄelse av verksamheten, sammanhanget och det faktiskt kommunicerade intentionen kan förstÄelse av verksamheten Àr bred och bitvis brokig. OcksÄ de tolkningar informanterna gör av verksamheten varierar, frÄn godtyckliga till oppositionella.Uppsatsen pÄvisar att verksamheten kan anvÀndas som ett forum för förverkligande av barnets rÀttigheter men att detta inte alltid görs..

G?teborgs stad v?xer och befolkningsprognosen pekar p? att 153 000 nya g?teborgare kommer att ta plats i staden. Livet i st?der ?r f?rknippat med stress, fysisk och psykisk oh?lsa. Ekosystemtj?nster ?r ett alternativ f?r att motverka de negativa aspekterna f?rknippat med stadslivet.

Syftet med denna studie var att beskriva blivande och legitimerade sjuksköterskors attityder och uppfattningar i behandlingen av akut smÀrta hos barn, samt hur blivande och legitimerade sjuksköterskor bedömer sin egen kunskapsnivÄ i smÀrthanteringen av barn med akut smÀrta. Datainsamling gjordes i fulltextdatabaserna ELIN@Dalarna, Blackwell Synergy och EBSCO Host. Sökord var nurse, acute pain, pain, pain management, children, nursing, assessment, pediatric, attitudes, beliefs och knowledge. Studiens resultat bygger pÄ 16 vetenskapliga artiklar. Majoriteten av sjuksköterskorna ansÄg att barn tolererar smÀrta sÀmre Àn vuxna och de var endast beredda att acceptera smÀrta hos barn i samband med mindre procedurer.

I l?roplanen f?r f?rskolan kan man l?sa att ?Barnen ska erbjudas en stimulerande milj? d?r de f?r f?ruts?ttningar att utveckla sitt spr?k genom att lyssna till h?gl?sning och samtala om litteratur och andra texter.? (L?roplan f?r f?rskolan, Lpf?, 2018 s. 8). Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av h?gl?sning med boksamtal som medel f?r att berika och fr?mja barns spr?kliga f?rst?else i f?rskolan och vidare vad f?rskoll?rare ser som gynnsamma didaktiska strategier. Unders?kningen ?r kvalitativ och bygger p? intervjuer av f?rskoll?rare.

La?roplanen anger att undervisningen i skolan skall anpassas efter varje elevs behov och fo?rutsa?ttningar. En fra?ga a?r da?: hur arbetar la?rarna med individualisering i skolan? Denna studies syfte var att underso?ka hur la?rare fo?rha?ller sig till individualisering i biologiundervisningen, med fokus pa? evolutionsbiologi. Fem la?rare som undervisar i biologi fo?r a?r 7 ? 9 intervjuades.

Syftet med denna konsumtionsuppsats a?r att underso?ka vilka effekter ho?gla?sning av barnlitteratur har fo?r barnet. Vi har studerat forskning som bero?r hur la?rarens och fo?ra?ldrarnas ho?gla?sning sker och vilken pa?verkan det har pa? barnets la?sutveckling. La?sning som en del av elevers spra?kliga fo?rma?ga har o?ver tid fo?rsa?mrats i svenska skolor.

Inledning: Trots att Folkh?lsomyndigheten betonar behovet av ?kad kunskap och kompetens inom existentiell h?lsa, saknas tydlig information om hur kuratorer inom somatisk och palliativ v?rd faktiskt arbetar med dessa fr?gor. Denna brist utg?r den kunskapslucka som uppsatsen avser att adressera. Syfte: Studien syftar till att unders?ka hur h?lso- och sjukv?rdskuratorer tolkar och arbetar med existentiell h?lsa, vilka professionella f?rm?gor som anv?nds, samt vilka utmaningar och m?jligheter som p?verkar kuratorernas roll, med fokus p? professionens jurisdiktion och upplevda v?rde inom v?rdens organisatoriska ramar.

Flera forskare lyfte att f?rskolan har stora m?jligheter att arbeta f?rebyggande och h?lsofr?mjande med barns psykiska h?lsa. Trots detta visade Folkh?lsomyndigheten i ?rsrapporter att den psykiska oh?lsan g?r l?gre ner i ?ldrarna och att k?tiderna till barn- och ungdomspsykiatrin v?xt. Det framkom att det fanns en kunskapslucka kring barns psykiska h?lsa och oh?lsa inom f?rskolans kontext och forskare ans?g att barn befinner sig i milj?er och grupper som inte alltid ?r sj?lvvalda.

Bakgrund: Transpersoner ?r en samh?llsgrupp som rapporterar h?gre grad av diskriminering inom sjukv?rdssystemet ?n cispersoner, n?got som grundar sig i cisnormativiteten som r?der i v?rlden och i v?rdsystemet. Transpersoners h?lsobehov ?r m?ngfacetterade och kan innefatta b?de k?nsbekr?ftande v?rd samt generell sjukv?rd. H?lsostandarden ?r l?gre i denna samh?llsgrupp ?n i den generella populationen.

Fysisk aktivitet ?r viktig. Uppsatsen bildades d? vi ville unders?ka hur fritidshemmen arbetar med fysisk aktivitet och m?rkte att det finns v?ldigt lite forskning om fysisk aktivitet p? fritidshem. Syftet med studien var att f? kunskap om l?rarna i fritidshemmets arbetss?tt och till hj?lp har vi anv?nt tre fr?gor; ? Vad ?r l?rare i fritidshemmets uppfattningar av riktlinjer om elevers fysiska aktivitet enligt l?roplanen? ? Hur arbetar l?rarna i fritidshemmet f?r att bidra till att ?ka elevers fysiska aktivitet i fritidshem? ? Vilka f?ruts?ttningar det finns f?r elevers fysiska aktivitet p? fritidshemmet enligt l?rarna i fritidshemmet? Genom enskilda semistrukturerade intervjuer med ?tta legitimerade l?rare i fritidshem samlade vi in material d?r vi unders?kte deras f?rst?else av Lgr22s riktlinjer, deras strategier f?r elevers fysiska aktivitet samt f?ruts?ttningar de har f?r fysisk aktivitet. Teorin vi utgick fr?n var det salutogena perspektivet, begreppet r?relsegl?dje, begreppet KASAM samt barndomssociologiska perspektivet.

Med utgÄngspunkt i barndomssociologiska tankar undersöker följande etnografiskt inspirerade studie intentionen med och receptionen av Stockholms Kulturhus barnkulturverksamhet Rum för Barn. Genom att tillÀmpa Stuart Halls kommunikationsmodell för inkodande och avkodande av budskap pÄ materialet, som bestÄr av intervjusamtal, observationer, styrdokument, information till besökarna samt en kvalitativ enkÀtstudie, diskuteras de barndomsideologier om barnet som blivande alternativt varande mÀnniska som förekommer i verksamheten samt de vuxna besökarnas tolkning av dessa.I analysen framkommer en dubbelhet gentemot barnen sÄsom Ä ena sidan blivande mÀnniska och Ä andra sidan varande mÀnniska frÄn sÄvÀl verksamhet som besökare. Undersökningen pÄvisar att de bÄda ideologierna (om barnet som blivande och varande mÀnniska) Àr alltjÀmt nÀrvarande i bÄde verksamhetens intention samt i de vuxna besökarnas reception och omsatta barnsyn. Rum för Barns givna förutsÀttningar, dess egen förstÄelse av verksamheten, sammanhanget och det faktiskt kommunicerade intentionen kan förstÄelse av verksamheten Àr bred och bitvis brokig. OcksÄ de tolkningar informanterna gör av verksamheten varierar, frÄn godtyckliga till oppositionella.Uppsatsen pÄvisar att verksamheten kan anvÀndas som ett forum för förverkligande av barnets rÀttigheter men att detta inte alltid görs..

Bakgrund: Antalet kvinnor som söker hjÀlp för förlossningsrÀdsla har ökat under de senaste Ären. FörlossningsrÀdsla Àr ett stort omrÄde och denna studie Àr inriktad mot förlossningssmÀrta som Àr en del av omrÄdet. Betydelsen av bemötandet av de smÀrtpÄverkade mödrarna Àr dÀrför av stor vikt. Syfte: Syftet med studien var att belysa vÄrdpersonalens erfarenheter om bemötande av blivande mödrars smÀrtupplevelser före och under förlossningen. Metod: Intervjustudien av kvalitativ form baserades pÄ fem intervjuer som analyserades.

Syftet med uppsatsen Àr att studera hur lÀrare anvÀnder skönlitteratur i undervisningen av historia och vadsom ligger bakom valet att lÄta skönlitteraturen ta plats Àven under historietimmarna. UtifrÄn vad lÀrarnasvarar, syftar studien Ät att ta reda pÄ om skönlitteraturen stÄr bakom det som lÀrarna eftersöker. Metoden för studien, Àr intervju och litteraturanalys. Intervjuns svar avgör vilka böcker som ligger tillgrund för analysen. För undersökningen ligger de tvÄ begreppen ?historiemedvetenhet? och ?historiskempati? som utgÄngspunkt.