Sökresultat:
426 Uppsatser om Blandning av läsmetoder - Sida 5 av 29
Boendeformer och segregation : En undersökning om relationen mellan politiska ambitioner, planering och forskning
BoendesegregationsfrÄgan har under de senaste Ären fÄtt en allt större uppmÀrksamhet. Den negativa samhÀllsutvecklingen i samband med koncentrationen av fattiga invÄnare och minoritetsgrupper i vissa bostadsomrÄden vÀckte Àven intresset för grannskapseffekter. NÀr effekterna blir negativa för de boende blir det genast befogat att finna lösningar för att ÄtgÀrda problemen. Det har under Ärens gÄng dÀrför riktats satsningar mot de utsatta omrÄdena för att motverka boendesegregationen och dess effekter, en typ av satsning som senare fÄtt motstÄ mycket kritik. Idag rÄder det en allmÀn samsyn bland politiker, beslutsfattare och planerare om att boendesegregationsproblematiken kan ÄtgÀrdas om de socialt utsatta omrÄdena blir mer socialt blandade.
Valet av lÀromedel: Hur engelsklÀrare vÀljer lÀromedel till elever i lÄgstadiet
Denna studies syfte Àr att belysa hur engelsklÀrare i Norrbotten och frÀmst i LuleÄ kommun vÀljer lÀromedel till sin undervisning i lÄgstadiet och vilka kriterier de anvÀnder sig av för att göra detta. För att besvara detta anvÀndes en blandning av kvalitativa forskningsintervjuer och kvantitativ analysmetod med totalt fem intervjuer och 45 enkÀtsvar. Resultatet visar att de flesta lÀrare inte anvÀnder den traditionella lÀroboken utan anvÀnder sig av egenhÀndigt producerat material och material lÄnat frÄn internet, samt sÄdant de lÄnar frÄn varandra. Resultatet visar Àven att de flesta lÀrare Àr medvetna om kopplingen mellan lÀromedel och lÀroplanen. De slutsatser som kan dras av detta Àr att det faktiskt finns kriterier för valet av lÀromedel, men att alla inte anvÀnder sig av samma..
Förslag till omvandling av Ljungby jÀrnvÀgskvarter
NÀr den andra strÀckan av Karlshamn - Halmstads jÀrnvÀg
anlades Är 1878 fick Ljungby sin första jÀrnvÀgsförbindelse.
JÀrnvÀgen resulterade i ett uppsving för köpingen, som vÀxte frÄn 300 till 3000
invÄnare pÄ 20 Är.
NÀr den sista etappen av SkÄne -SmÄlands jÀrnvÀg anlades i slutet av 1800-talet
fick Ljungby ytterligare en jÀrnvÀgsförbindelse. Nu blev Ljungby en
jÀrnvÀgsknutpunkt, som staden kom att vÀxa kring och varifrÄn hundratals
resenÀrer reste varje dag.
Under 1960-talet lades persontrafiken pÄ de bÄda strÀckorna ner och det enda
som Äterstod var godstrafiken mellan Ljungby och VÀrnamo. RÀlsen pÄ banan
mellan Karlshamn och Halmstad revs snabbt upp, medan delar av rÀlsen pÄ SkÄne -
SmÄlands jÀrnvÀg legat kvar lÄngt in pÄ 2000-talet.
NedlÀggningen resulterade i att bangÄrden i centrala delar av staden lÀmnades
öde och oanvĂ€nd. Ăn idag, 14 Ă„r sedan det sista godstĂ„get gick pĂ„ banan, Ă€r
omrÄdet nÀstintill lika öde och oanvÀnt. Trots att kommunen har tagit fram
visioner och förslag pÄ hur omrÄdet skulle kunna utvecklas, sÄ har ingenting
gjorts.
BangÄrden har tidvis betraktats som en skamflÀck i samhÀllet, vilken
stadsplanerna försökte förminska sÄ mycket som möjligt.
PERSONALANSVARIGA CHEFERS UPPFATTNING OM SIN ROLL I KONFLIKTHANTERING : Intervjustudie med nio chefer inom offentlig verksamhet
Konflikter Àr en oundviklig del i sammanhang dÀr mÀnniskor möts och arbetar. Studien utgick frÄn forskningsfrÄgan: Hur uppfattar personalansvariga chefer sin roll och sitt agerande i mellanmÀnskliga konflikter pÄ arbetsplatsen? En blandning av kvalitativ och kvantitativ ansats valdes. Ett bekvÀmlighetsurval gjordes och nio chefer intervjuades genom semistrukturerade intervjuer med inslag av en enkÀt. I analysarbetet gjordes en tematisk analys, dÀr det letades efter likheter, skillnader, bÄde i intervjudelen och enkÀtundersökningen samt mellan dessa och dokument.
Genreblandning i digitala spel
Genreblandning har de senaste fem Ären blivit en allt större del i hur datorspel designas. Den hÀr uppsatsen Àr en studie i hur genreblandning kan appliceras i en spelproduktion och hur denna produktion och dess genreblandning uppfattas av en grupp utomstÄende som sedan spelar spelet. Den blandning som studeras Àr den mellan genrerna role-playing game, dual-joystick shooter och minigolf. Resultaten frÄn den enkÀt denna grupp sedan svarar pÄ visar att genreblandning mellan de valda genrerna fungerar trots deras olikheter sinsemellan, men att det Àr mycket viktigt att spelets övriga element inte försummas till förmÄn för genreblandningen. Det framgÄr Àven att den grad till vilken de tre genrerna blandas i spelet respondenterna testar inte Àr den maximala..
Faktorer som kan pÄverka handlÀggningstiden för ensamkommande flyktingbarn
Eftersom internationella undersökningar visar att lÀsförstÄelsen sjunker hos svenska
elever, var syftet med detta arbete att undersöka hur lÀrare i Ärskurs 2 arbetar med
lÀsförstÄelse. Vi undrade vilka lÀsförstÄelsemetoder som anvÀnds och hur
styrdokumenten tolkas. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi tagit hjÀlp av
tidigare forskning och litteratur som behandlar lÀsförstÄelse som Àmne. Vi har anvÀnt
oss av kvalitativa undersökningsmetoder, vilket innebÀr intervju och observation.
Resultatet av studien visar att de undervisningsmetoder i lÀsförstÄelse som finns idag
inte förekommer i renodlad form, samt att lÀrarna saknar kÀnnedom om dessa.
Undervisningsmetoder som vi identifierade under studiens observationstillfÀllen Àr en
blandning av beprövade undervisningsmetoder i lÀsförstÄelse. Resultatet visar Àven att
lÀrarna inte prioriterar tiden för arbete med lÀsförstÄelse.
Geografi, det lilla Àmnet med det breda spektrumet
Uppsatsen undersöker geografiundervisningen pÄ gymnasienivÄ. Undersökningen genomfördes med enkÀter till geografilÀrare pÄ gymnasienivÄ. Resultaten analyserar med en kvalitativ innehÄllsanalys. Resultaten visar att mÄnga olika arbetsmetoder anvÀnds för att undervisa geografi och elevernas deltagande i undervisningen har varit en viktig punkt i lÀrarnas arbetsmetoder. I flera gymnasier finns det nÄgon form av tvÀrvetenskapligt samarbete men majoriteten av gymnasierna har inte det pÄ grund av en blandning av orsaker som tid, pengar och skolkulturen.
Boendeformer och segregation - En undersökning om relationen mellan politiska ambitioner, planering och forskning
BoendesegregationsfrÄgan har under de senaste Ären fÄtt en allt större
uppmÀrksamhet. Den negativa samhÀllsutvecklingen i samband med koncentrationen
av fattiga invÄnare och minoritetsgrupper i vissa bostadsomrÄden vÀckte Àven
intresset för grannskapseffekter. NÀr effekterna blir negativa för de boende
blir det genast befogat att finna lösningar för att ÄtgÀrda problemen. Det har
under Ärens gÄng dÀrför riktats satsningar mot de utsatta omrÄdena för att
motverka boendesegregationen och dess effekter, en typ av satsning som senare
fÄtt motstÄ mycket kritik. Idag rÄder det en allmÀn samsyn bland politiker,
beslutsfattare och planerare om att boendesegregationsproblematiken kan
ÄtgÀrdas om de socialt utsatta omrÄdena blir mer socialt blandade.
Naturvetenskap i förskolan : nÄgra pedagogers uppfattningar om naturvetenskap och om faktorer som pÄverkar naturvetenskapligt arbete i förskolan
Den hÀr undersökningens syfte Àr att ta reda pÄ: (i) Vad Àr naturvetenskap för de intervjuade pedagogerna? (ii) Arbetas det med naturvetenskap i förskolan och i sÄ fall hur? (iii) Vilka faktorer tror pedagogerna det Àr som styr arbetet med naturvetenskap i förskolan? Data till undersökningen har samlats in genom strukturerade intervjuer med tolv pedagoger i förskolan. I undersökningen framkom att elva av tolv pedagoger Àr överrens om att pedagogernas eget intresse Àr den viktigaste faktorn som styr arbetet med naturvetenskap i förskolan. Pedagogernas kunskap och utbildning inom det naturvetenskapliga omrÄdet ses ocksÄ som en viktig faktor. För de flesta pedagogerna handlar naturvetenskap om natur, djur och vÀxtlighet. NÀstan lika mÄnga ser naturvetenskap som en blandning av kemi, fysik och biologi. Min slutsats Àr att om det naturvetenskapliga arbetet i förskolan ska öka mÄste yrkesverksamma pedagoger fÄ kompetensutveckling inom naturvetenskap och dessutom bör det ingÄ naturvetenskapliga kurser i all lÀrarutbildning..
Utveckling av blodvagga
Ljungberg & Kögel AB Àr ett enmansföretag som specialiserat sig pÄ blodprodukter för hela vÀrldsmarknaden. Idag har Ljungberg & Kögel ingen försÀljning pÄ den Amerikanska marknaden dÀr det tappas 14.5 miljoner helblod varje Är. DÀrför vill företaget undersöka möjligheterna att utveckla och lansera en ny blodvagga primÀrt avsedd för den amerikanska marknaden. I detta projekt har systematisk problemlösning anvÀnds för att strukturera utvecklingen och dess faser. Projektet inleddes med informationsinsamling dÀr konkurrentanalys, intervjuer och observationer gav en bas av kundbehov för produktutvecklingen.
Avloppsslam som tÀtskikt pÄ avfallsdeponier
1999 antogs ett nytt EG-direktiv om deponering av avfall, vilket innebÀr att de tekniska kraven pÄ deponier skÀrps. Det medför att ett stort antal deponier i Sverige mÄste avslutas. Stora mÀngder tÀckmassor kommer att krÀvas för att sluttÀcka alla dessa deponier. I det hÀr examensarbetet undersöktes möjligheten att anvÀnda avloppsslam som tÀtskikt pÄ deponier. Avloppsslam har lÄg genomslÀpplighet vilket krÀvs av ett tÀtskiktsmaterial.
Desert Rose - Hidden Truth : Ett projekt om hur man arbetar frÄn ett bildmanus till en fÀrdig produkt.
Detta Àr ett examensarbete om hur man gÄr tillvÀga för att skapa ett flertal animationssekvenser baserade pÄ bildmanus och andra viktiga faser under animationsprocessens gÄng, som t.ex modellering. Hela examensarbetet Àr baserat pÄ ett pÄgÄende serieprojekt, Desert Rose. Projektet behandlar visualisering och gestaltning av karaktÀrer samt överföring mellan 2D till 3D-miljö. Examensarbetet Àr en konceptuell animation dÀr pÄhittat grÀnssnitt (hÀlsomÀtare, ammunition etc.), engelsk dialog, filmsekvenser och konceptuell spelbarhet förekommer.Resultatet blev en blandning mellan ett konceptuellt spel och en animationsfilm, med animatics inslag. Bildmanuset förblev en mycket viktig faktor under processen.
Att inbjuda till teknik i förskolan : Barnens aktivitet med ett nytt material
Den hÀr undersökningens syfte Àr att ta reda pÄ: (i) Vad Àr naturvetenskap för de intervjuade pedagogerna? (ii) Arbetas det med naturvetenskap i förskolan och i sÄ fall hur? (iii) Vilka faktorer tror pedagogerna det Àr som styr arbetet med naturvetenskap i förskolan? Data till undersökningen har samlats in genom strukturerade intervjuer med tolv pedagoger i förskolan. I undersökningen framkom att elva av tolv pedagoger Àr överrens om att pedagogernas eget intresse Àr den viktigaste faktorn som styr arbetet med naturvetenskap i förskolan. Pedagogernas kunskap och utbildning inom det naturvetenskapliga omrÄdet ses ocksÄ som en viktig faktor. För de flesta pedagogerna handlar naturvetenskap om natur, djur och vÀxtlighet. NÀstan lika mÄnga ser naturvetenskap som en blandning av kemi, fysik och biologi. Min slutsats Àr att om det naturvetenskapliga arbetet i förskolan ska öka mÄste yrkesverksamma pedagoger fÄ kompetensutveckling inom naturvetenskap och dessutom bör det ingÄ naturvetenskapliga kurser i all lÀrarutbildning..
Genreblandning i digitala spel
Genreblandning har de senaste fem Ären blivit en allt större del i hur
datorspel designas. Den hÀr uppsatsen Àr en studie i hur genreblandning kan
appliceras i en spelproduktion och hur denna produktion och dess genreblandning
uppfattas av en grupp utomstÄende som sedan spelar spelet. Den blandning som
studeras Àr den mellan genrerna role-playing game, dual-joystick shooter och
minigolf. Resultaten frÄn den enkÀt denna grupp sedan svarar pÄ visar att
genreblandning mellan de valda genrerna fungerar trots deras olikheter
sinsemellan, men att det Àr mycket viktigt att spelets övriga element inte
försummas till förmÄn för genreblandningen. Det framgÄr Àven att den grad till
vilken de tre genrerna blandas i spelet respondenterna testar inte Àr den
maximala..
MÄlstrategier för att uppnÄ Skolverkets nationella mÄl för grundskolan : En dokumentstudie av en mindre kommun
Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur skolorna och Barn- och utbildningsnÀmnden i en kommun formulerar sig i skriftliga dokument till de styrande organen i kommunen samt Skolverket nÀr det gÀller mÄlstrategier för att sÄ mÄnga som möjligt av eleverna ska nÄ de nationella mÄlen. Ett delsyfte var ocksÄ att belysa pÄ vilka grunder elever ska fÄ eller fÄr stöd. Metoden som anvÀndes var en deskriptiv studie med kvalitativ, hermeneutisk, tolkande inriktning, dÀr vi anvÀnde Ärsredogörelser, kvalitetsbeskrivningar frÄn de olika skolorna i kommunen samt Barn- och utbildningsnÀmndens Ärsredogörelser för Ären 2000-2004. Resultatet visar att elever som ej nÄr mÄlen fÄr ett specialpedagogiskt stöd samt att skolan arbetar med bakomliggande faktorer som miljö och vÀrdegrundsarbete för alla elever. Skolorna arbetar systemteoretiskt med en blandning av det kompensatoriska/kategoriska perspektivet och det relationella perspektivet..