Många apotekskunder tar inte de läkemedel som ordinerats mot deras sjukdomar. Denna brist på följsamhet leder till höga kostnader för samhället och ett samband kan finnas till ökad sjuklighet. För att kunden ska kunna göra en riktig bedömning när han eller hon ska värdera risken att drabbas av biverkningar är det viktigt hur biverkningsfrekvensen är presenterad. De kunder som i en studie fick biverkningsriskerna redovisade enbart verbalt ansåg sig ha större risk för att drabbas av sidoeffekter än de som fick dem presenterade numeriskt. Syftet med denna studie var att undersöka hur informationen när det gäller risken för biverkningar, beträffande antiinflammatoriska analgetika ATC-kod M01AE, är utformad i Bipacksedlarna.

Bipacksedlar som medföljer läkemedelsförpackningar är den viktigaste skriftliga informationskällan för många patienter. Därför är det viktigt att en bipacksedel är lätt att förstå så att patienten har nytta av den. Syftet med detta arbete är att granska Bipacksedlar från tre olika läkemedelsgrupper och bedöma hur väl de uppfyller kraven. I en svensk rapport har nyligen publicerats en metod för att studera Bipacksedlarnas läsbarhet och denna metod användes även för att granskningen i detta arbete. I metoden används ett formulär som poängsätter olika delar i bipacksedeln.

Bipacksedlar kan ses som en del av totalprodukten för läkemedel och utgör en viktig del då användarna måste veta varför de tar läkemedlet, vilka försiktighetsåtgärder de bör iaktta, vilka biverkningar som kan förekomma samt vilken dosering som ska följas. Tidigare studier har visat att det finns brister hos Bipacksedlar som medföljer läkemedel. Användare läser inte Bipacksedlarna i den utsträckning som de borde och 40 % av dem som läser Bipacksedlarna har svårigheter att förstå innehållet. Från företagsperspektiv måste Bipacksedlarna nå ut till användare på rätt sätt både för att få nöjda kunder och för att leva upp till myndigheternas krav. Ur kundperspektivet är det viktigt för användaren att förstå det som står i bipacksedeln för att kunna använda läkemedlet på rätt sätt och därmed få de tänkta positiva effekterna.

Bipacksedlar kan ses som en del av totalprodukten för läkemedel och utgör en viktig del då användarna måste veta varför de tar läkemedlet, vilka försiktighetsåtgärder de bör iaktta, vilka biverkningar som kan förekomma samt vilken dosering som ska följas. Tidigare studier har visat att det finns brister hos Bipacksedlar som medföljer läkemedel. Användare läser inte Bipacksedlarna i den utsträckning som de borde och 40 % av dem som läser Bipacksedlarna har svårigheter att förstå innehållet. Från företagsperspektiv måste Bipacksedlarna nå ut till användare på rätt sätt både för att få nöjda kunder och för att leva upp till myndigheternas krav. Ur kundperspektivet är det viktigt för användaren att förstå det som står i bipacksedeln för att kunna använda läkemedlet på rätt sätt och därmed få de tänkta positiva effekterna.

Bipacksedlar är den enskilda individens enklaste möjlighet att på egen hand inhämta information om sitt läkemedel och bör därmed komplettera läkares och farmacevters information. Alla har ju inte tillgång till Internet till exempel för att kunna läsa informationen på fass.se. Informationen bör vara lättläst och lätt att förstå, utan att individen behöver medicinska kunskaper för att kunna tolka den. Därför bör Bipacksedlar granskas och resultaten publiceras så att tillverkarna kan finna den optimala utformningen av bipacksedeln, så att den blir anpassad för gemene man. Studiens syfte var att granska Bipacksedlarna för preparat inom gruppen icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel, NSAID (M01A) samt läkemedel innehållande kodein (N02AA59), dextropropoxifen (N02AC) och tramadol (N02AX).

Introduktion Det är dokumenterat låg följsamhet till förebyggande behandling som vid hyperlipidemi(< 50%).idag då generisk substitution erbjuds medför detta att kunden kan få en ny produkt vid varje receptexpedition. kunden rekommenderas att läsa bipacksedeln som kan presenteras på olika sätt av tillverkarna. beroende på kundens inställning till läkemedlet respektive sjukdom kan informationen i bipacksedeln tolkas olika och orsaka misstänksamhet gentemot läkemedelsutbytet. rädsla inför ökade biverkningar kan leda till att läkemedelsanvändaren avbryter sin behandling. syfte att undersöka hur biverkningarna presenteras i bipacksedel hos läkemedel med den aktiva substansen simvastatin - atc-kod c10.

Introduktion: Värderingen av risker, så som risken att drabbas av läkemedelsbiverkningar, är beroende av hur risken uttrycks eftersom under- eller överskattningar lätt kan göras. Det har visats att verbala riskuttryck övervärderas. Europeiska Unionen (EU) och Läkemedelsverket har krav och rekommendationer på hur en Bipacksedel ska vara utformad. Syfte: Att undersöka hur biverkningsrisker och annan biverkningsinformation presenteras i Produktresumé och Bipacksedel för ATC-kod D05, Medel vid psoriasis, och ATC-kod D07AC och D07AD, Starkt och Extra starkt verkande Glukokortikoider till utvärtes bruk, samt ifall biverkningarna är uttryckta med ett lättförståeligt språk i Bipacksedel jämfört med Produktresumé för dessa ATC-koder. Material och metoder: Data har insamlats under februari 2007 från Läkemedelsverkets hemsida.

Under 2005 förskrevs i Sverige 112 miljoner dygnsdoser protonpumpshämmare (PPI) som används mot sjukdomar orsakade av magsyra. Följsamheten till långtidsmedicinering är ofta inte är bättre än 50 % vilket kan motverka syftet med medicinerna. Idag är apotekspersonalen enligt lag skyldig att byta det förskrivna läkemedlet mot det billigaste tillgängliga generiska preparatet, förutsatt att förskrivare eller patient inte motsätter sig bytet. Eftersom skilda generiska preparat ger olika information om biverkningar kan bytet skapa problem. Syftet med studien har därför varit att undersöka vilka biverkningar som redovisas i Bipacksedlarna för PPI samt hur biverkningsrisken presenteras.

Etthundratrettio miljoner läkemedelsförpackningar säljs årligen i Sverige. Varje förpackning inkluderar en bipacksedel om det specifika läkemedlet. Bipacksedeln är utformad utifrån EU-direktivet 92/27EEC. Cirka trettio procent av alla läkemedelsanvändare läser bipacksedeln. Anledningen till varför patienterna inte läser den, beror på att bipacksedelns text är svår läsa och förstå.

Introduktion Rädsla för komplikationer är en faktor som man vet påverkar följsamheten. Oföljsamhet kan vara ett resultat av att patienten inte ser de långsiktiga fördelarna med sin behandling utan ser biverkningarna som ett alltför stort problem för att fortsätta sin läkemedelsbehandling. Det har visat sig att patienter gör en mer realistisk riskbedömning om biverkningarna presenteras numeriskt istället för verbalt. Syfte Att undersöka hur biverkningarna för antiinflammatoriska medel, icke steroider för utvärtes bruk i ATC-kod M02AA står presenterade i de olika informationskällorna FASS, Patient-FASS, Produktresumé och Bipacksedel. Material och metod Bipacksedlar och Produktresuméer hämtades från läkemedelsverkets hemsida, FASS-texter och Patient-FASS-texter hämtades från www.fass.se.

För att få reda på hur kunden uppfattar den skriftliga informationen från Distansapoteket framställdes en enkät. Den skickades ut till 1500 privatpersoner som fick sina läkemedel via apoteksombud i Norrbotten, Västerbotten och Jämtlands län levererade från Distansapoteket i Boden. Kunden skulle svara inom en vecka för att begränsa tiden för insamlandet av enkäterna. Eftersom tidigare arbeten inte gjorts inom området fanns inga referenser om hur kunden uppfattar Apotekets Terminal System ? Muntlig Omsorg i Dialog (ATS-Mod-kundutskriften) som lämnas ut tillsammans med läkemedlet.

Syftet med detta arbete var att underso?ka allma?nhetens attityd till anva?ndning av receptfria sma?rtstillande la?kemedel. Som metod anva?ndes en na?tbaserad enka?tunderso?kning. La?nken till enka?ten marknadsfo?rdes via Facebook och via utskick till de na?rmaste va?nnerna.

Reumatoid artrit är bland de vanligaste av de inflammatoriska ledsjukdomarna och som oftast börjar i händer och fötter. Sjukdomen varierar mycket och ger olika besvär i perioder, men på sikt kan hela kroppen påverkas. Prevalensen är ca 0,5-1% och incidensen 25-30/100000 invånare och år i Sverige. Debuterar i alla åldrar, men vanligast är i åldern 55-60 år. Det är 2-3 gånger vanligare hos kvinnor än män.

Fentanylplåster har sedan 1995 använts för smärtlindring hos i första hand patienter med kroniska cancersmärtor. Den transdermala administrationen innebär flera fördelar för patienten, både praktiskt och biverkningsmässigt. För att en fullgod smärtlindring skall uppnås under de 72 timmar plåstret sitter på huden krävs det att beredningen är överladdad, d.v.s. innehåller mer läkemedel än vad som tas upp av patienten. Fentanyl är en stark opioid som är beroendeframkallande och begärlig för missbrukare.

Introduktion: Patienter är ibland mer oroade för biverkningarna av ordinerad medicin än för själva sjukdomen. Om patienten överskattar risken att drabbas kan följsamheten till ordinationen påverkas negativt. Flera studier har därför gjorts över hur biverkningar presenteras i Bipacksedlar, produktresumé, FASS, patient-FASS och Apotekets Terminal System (MOD). En slutsats är att patienter lättare förstår frekvensen av biverkningar om de presenteras verbalt istället för numeriskt. Bättre texter kan därigenom bidra till en rationellare läkemedelsanvändning och högre följsamhet.