Svensk avfallshantering har förändrats mycket sedan början på 1990-talet. Andelenhushållsavfall som deponerats har minskat medan förbränning, biologisk avfallshantering ochmaterialåtervinning har ökat sina andelar. Samtidigt har den totala mängden hushållsavfallökat. För att kunna nå en hållbar och miljömässigt bra förändring i avfallssystemet kan detvara intressant att utvärdera vilka miljöeffekter som uppnåtts genom utvecklingen inomavfallsområdet.Syftet med examensarbetet har varit att titta på hur två olika regioner har utvecklat sinavfallshantering och studera hur utvecklingen har påverkat miljöpåverkanskategorierna;växthuseffekten, försurning, eutrofiering samt fotooxidantbildning. Olika scenarier för 1994,2004 och framtiden, 2014, har formulerats utifrån uppsatta politiska mål och styrmedel samtefter de studerade avfallsbolagens planer för respektives avfallshantering i framtiden.Resultaten i form av miljöpåverkan från respektive scenario fås och utvärderas med hjälp av Excel-applikationen WAMPS, som tagits fram av IVL Svenska Miljöinstitutet och somutvecklats under arbetes gång.Resultaten visar att svensk avfallspolitik har styrt avfallshanteringen mot minskad påverkanpå miljön för i stort sett alla aktuella påverkanskategorier för de båda studerade regionerna,fram till 2004.

Bakgrund: Vi upplever att många lärare inom skolväsendet inte besitter tillräckligt med kunskap om hur man bör agera om en elev har svåra läs- och skrivsvårigheter. Hur vet man att en elev är i behov av dyslexidiagnostisering, och vem är det som utför diagnostiseringen? Vår erfarenhet säger oss att det i skolvärlden ofta krävs en diagnos föra att rätt pedagogiskt stöd ska erbjudas eleven. Syfte: Studiens syfte är att studera hur forskningslitteratur beskriver utredning och diagnostisering av dyslexi. Litteraturstudien avser att besvara syftet utifrån frågeställningarna * Vilken är författarens framställning vad det gäller definition och förekomst av dyslexi? * Vilka tecken/kriterier indikerar när det är befogat att göra en utredning? * Vem är det som avgör när en utredning är befogad? * Hur går en dyslexiutredning till? * Vad blir de pedagogiska konsekvenser av en dyslexidiagnos? Metod: Den metod som används för att besvara syfte och frågeställningar är en komparativ litteraturstuide, där fokus ligger på att jämföra fem ämnesadekvata texter, hämtade från aktuell forskningslitteratur.

Mitt syfte med examensarbetet var att undersöka och diskutera hur elever i en årskurs 7 ?gör genus? då de fårläsa och diskutera den skönlitterära texten ?DU! Hitta rytmen? av Daniel Möller (2004) där huvudkaraktärenskön aldrig avslöjas. Dels var jag intresserad av att ta reda på hur eleverna enskilt i samband med läsningenkonstruerade huvudpersonens genus, dels ville jag klarlägga vilka argument eleverna använde i ettlitteratursamtal för att förklara hur de skapade genus under läsningen av texten. Undersökningen är kvalitativ ochmitt empiriska material bestod av de deltagande elevernas loggboksanteckningar och mina anteckningar frånlitteratursamtalen. Resultatet av undersökningen visade att elevernas argument för att konstruera huvudpersonensgenus kunde härledas till sju kategorier.

Mitt syfte med examensarbetet var att undersöka och diskutera hur elever i en årskurs 7 ?gör genus? då de fårläsa och diskutera den skönlitterära texten ?DU! Hitta rytmen? av Daniel Möller (2004) där huvudkaraktärenskön aldrig avslöjas. Dels var jag intresserad av att ta reda på hur eleverna enskilt i samband med läsningenkonstruerade huvudpersonens genus, dels ville jag klarlägga vilka argument eleverna använde i ettlitteratursamtal för att förklara hur de skapade genus under läsningen av texten. Undersökningen är kvalitativ ochmitt empiriska material bestod av de deltagande elevernas loggboksanteckningar och mina anteckningar frånlitteratursamtalen. Resultatet av undersökningen visade att elevernas argument för att konstruera huvudpersonensgenus kunde härledas till sju kategorier.

Mitt syfte med examensarbetet var att undersöka och diskutera hur elever i en årskurs 7 ?gör genus? då de fårläsa och diskutera den skönlitterära texten ?DU! Hitta rytmen? av Daniel Möller (2004) där huvudkaraktärenskön aldrig avslöjas. Dels var jag intresserad av att ta reda på hur eleverna enskilt i samband med läsningenkonstruerade huvudpersonens genus, dels ville jag klarlägga vilka argument eleverna använde i ettlitteratursamtal för att förklara hur de skapade genus under läsningen av texten. Undersökningen är kvalitativ ochmitt empiriska material bestod av de deltagande elevernas loggboksanteckningar och mina anteckningar frånlitteratursamtalen. Resultatet av undersökningen visade att elevernas argument för att konstruera huvudpersonensgenus kunde härledas till sju kategorier.

Bakgrund: D?dsfall sker idag fr?mst p? v?rdinr?ttningar vilket har resulterat i att m?nniskor idag lever ett liv d?r d?d inte ?r en del av deras vardag. Klinisk praktik ing?r i sjuksk?terskestudenters utbildning, d?r de kan uppleva d?dsfall. Upplevelser som dessa kan p?verka en individs h?lsa, vilken kan ses ur ett biologiskt samt ett humanistiskt perspektiv. Sjuksk?terskeutbildningen i Sverige ska ge studenterna f?rberedelse inf?r klinisk praktik.

Familjehemsplacering är i Sverige idag den vanligaste förekommande form när beslutet fattas att ett barn skall flyttas från sin biologiska familj. Den familj som mottager ett barn i sin familj ställs inför en stor utmaning, då förändringen påverkar samtliga familjemedlemmar samt deras familjekonstellation. Ändå finns det relativ knapp forskning kring hur detta upplevs för de barn som redan befinner sig i familjen, det vill säga familjens biologiska barn. Syftet med studien har därför varit att försöka undersöka hur åtta vuxna individer, upplevde och beskriver att det varit att växa upp med fostersyskon, samt vilken inverkan deras uppväxt haft på deras identitetsutveckling. Studien genomfördes via kvalitativ metod och är baserad på berättelser från åtta respondenter, som samtliga vuxit upp med allt från ett till fyrtiosju fostersyskon. Fokus i studien har legat på att se hur deras uppväxt påverkades av att leva med fostersyskon, med inriktning på relationer samt identitet.

Avloppsvatten från restauranger och skolkök innehåller en stor mängd fett och olja som kan täppa igen rör och ledningar och även interagera med mikrobiologiska processer på reningsverken. För att minska dessa problem installeras fettavskiljare. Fettavskiljarna måste tömmas med jämna mellanrum för att behålla sin effektivitet vilket är både tidskrävande och kostsamt. Vid ackumulering av fettet bildas en fettkaka som tillsammans med hög halt organiskt material och suspenderade ämnen orsakar en anaerob miljö i fettavskiljaren vilket ofta leder till svavelväteproduktion som är toxiskt och bidrar till en obehaglig lukt. För att lösa dessa problem studeras möjligheten att använda biologisk behandling av fettavskiljare.Syftet med studien var att undersöka möjligheten att använda biologisk behandling av fettavskiljare.

Mitt syfte med examensarbetet var att undersöka och diskutera hur elever i en årskurs 7 ?gör genus? då de fårläsa och diskutera den skönlitterära texten ?DU! Hitta rytmen? av Daniel Möller (2004) där huvudkaraktärenskön aldrig avslöjas. Dels var jag intresserad av att ta reda på hur eleverna enskilt i samband med läsningenkonstruerade huvudpersonens genus, dels ville jag klarlägga vilka argument eleverna använde i ettlitteratursamtal för att förklara hur de skapade genus under läsningen av texten. Undersökningen är kvalitativ ochmitt empiriska material bestod av de deltagande elevernas loggboksanteckningar och mina anteckningar frånlitteratursamtalen. Resultatet av undersökningen visade att elevernas argument för att konstruera huvudpersonensgenus kunde härledas till sju kategorier.

Ett genusperspektiv bidrar till att justera ?modellbyggen? av världen där kvinnan gjorts till det andra könet. Skolans läroplaner visar på att jämställdhet är en del av dagens värdegrund. Därför har jag undersökt två läroböcker, Uppdrag Svenska 3 från 1990, samt Studio Svenska 4 från 2005, båda för årskurs 9 för att se hur de representerar och presenterar män och kvinnor. Båda läroböckerna är skrivna av kvinnliga författare.

Grunda mjukbottnar i Sveriges kustvatten utg?r biologiskt v?rdefulla milj?er med funktioner som n?ringsoms?ttning, erosionsskydd och viktiga livsmilj?er f?r fisk. Trots detta ?r dessa habitat kraftigt hotade av ?kad exploatering kopplad till bebyggelse, turism och infrastruktur. Studien syftar till att unders?ka hur svenska kustkommuner hanterar skyddet av grunda mjukbottnar i f?rh?llande till befintlig lagstiftning och nationella riktlinjer.

Syftet med min studie är att problematisera förskollärares arbete med och uppfattning om barns emotionella intelligens samt vilka egenskaper som kan främja utvecklingen av denna förmåga hos förskolebarn. Studiens bakgrund belyser bland annat emotionell intelligens som begrepp, emotionell intelligens i förhållande och relevans till förskolans verksamhet samt känslors uppkomst och utveckling ur både ett relationellt och biologiskt perspektiv. Den teoretiska referensramen belyser Bordieu (1977) och Vygotskijs (1978) betydelsen av uppväxtvillkoren och den sociala praxis individen ingår i vid utveckling av den emotionella kapaciteten. Focaults (2003) maktperspektiv illustrerar hur värden och normer i samhället fungerar som en beteendedisciplinerande maktutövning då individen rättar sig i ledet för normaliteten för att undvika utanförskap. Empirin består av en fokusgruppsintervju med tre förskollärare.

Vårt huvudsyfte med detta arbete har varit att ta reda på barns föreställningar om genus. För att försöka skaffa oss kunskap om detta och fånga elevernas tankar på ett naturligt sätt skapade vi en pjäs om genus där vi kastade om den befintliga genusordningen. Denna pjäs framförde vi sedan för skolår 3 och skolår 6. Vår avsikt med pjäsen var att den skulle fungera som en utgångspunkt och igångsättare för elevernas tankar om ämnet och därför intervjuade vi 12 elever parvis efter pjäsen för att fånga upp deras reaktioner. Våra frågeställningar var följande: Vilka reaktioner väcktes hos eleverna när de genom pjäsen fick se den traditionella genusordningen omvänd? Kan man se någon skillnad i reaktionerna beroende på ålder och kön? Identifierade de sig med rollkaraktärerna och i så fall på vilket sätt? Vad hade elevernaför tankar kring genus? Slutsatsen som vi kan dra av våra intervjuer är att de flesta av våra intervjuade elever gav uttryck för att de uppfattat att genusordningen var omvänd och det fanns en tendens att reflekterandet över detta var starkare hos flickorna än hos pojkarna.

Bakgrund: Idag dör omkring 90 000 människor årligen i Sverige varav 85 procent av dessa på institution eller sjukhus, kanske omgivna av högteknologisk utrustning med alla dess möjligheter att förlänga ett biologiskt liv. Livstestamente är en viljeförklaring om hur en person vill behandlas i livets slutskede. Ett sådant dokument är inte juridiskt bindande. Däremot är det stadgat i lagen att vården, så långt det är möjligt, skall utformas och genomföras i samråd med patienten. Ett livstestamente betraktas av många sjuksköterskor som en vägledning, men det är ändå inte givet att patientens önskemål alltid kan följas även om vårdpersonalen har kännedom om dessa.

Marknaden för terapeutiska proteiner kan grovt delas in i 2 områden: de proteiner som inte modifieras efter translationen och de som kräver posttranslationell modifiering (bl a glykosylering) för att vara biologiskt aktiva. Eprex®: humant rekombinant erytropoietin är ett glykoprotein som används vid anemi, det stimulerar mitos och differentiering av stamceller i benmärgen till mogna erytrocyter. Erytropoietin är bara ett av många läkemedel för humant bruk som tillverkas i mammalieceller. Mammalieceller är de som är lämpligast att använda som uttryckssystem för terapeutiska glykoproteiner tänkta för humant bruk. Detta eftersom de innehåller de organeller och enzym som krävs för att erhålla korrekt proteinkonformation och utföra avancerade posttranslationella modifikationer.